Anders Björklund i Ekonomisk Debatt om att popularisera forskning

Anders Björklund skriver i Ekonomisk Debatt under rubriken "Ekonomiprofessorers genomslag i vetenskap och forskningskommunikation – en kommentar". Jag fann särskilt följande formulering både klok och inspirerande:
Forskning ska inte rapporteras till den breda allmänheten "studie för studie" och inte heller "projekt för projekt". Det riskerar att ge en plottrig bild av forskningen och kan också leda till förvirring bland journalister som ofta ska föra budskapet vidare till en ännu bredare publik. En äldre kollega beskrev en gång detta på ungefär följande sätt: "Det är inte flödet av nya forskningsresultat som ska föras ut till allmänheten utan beståndet av ackumulerad kunskap".

Nivå/förändring-sammanblandningen igen

Det är utan tvekan ett av de vanligaste misstagen i argumentation även på relativt hög nivå: att bemöta ett påstående om nivå med en utsaga om förändring (eller vice versa).
Här, i senaste Foreign Affairs, är ännu ett exempel:
Det är Robert Lighthizer, USA:s handelsrepresentant i Trumps kabinett, som försvarar sig mot en kritisk recension av hans bok. Försvaret går halvbra, då det är fullt möjligt att Trumps tullar ledde till ökade priser på vissa produkter, även om USAs inflation var under två procent. Inflationen utan tullar kanske hade varit ännu lägre - och det är den relevanta jämförelsen.

Har pandemin visat att diskretionär stabiliseringspolitik fungerar trots allt?

Under den raffiga rubriken "Underskottsmål och stabiliseringspolitik" skriver jag i senaste Ekonomisk Debatt. Det handlar om statsskuld och olika saldomål, med anledning av bland annat den senaste Långtidsutredningen.
Det jag framför allt ville framföra var att Långtidsutredningens argument för mer av aktiv, diskretionär stabiliseringspolitik inte håller, särskilt inte deras argument fem som hänvisar till pandemin.
Om detta skriver jag:
Långtidsutredningens femte argumentet för mer diskretionär finanspolitisk konjunkturstabilisering är att erfarenheter från pandemin har bidragit till en mer positiv syn på finanspolitikens konjunkturstabiliserande möjligheter. Exakt vilka dessa erfarenheter är, eller vem som på basis av dem har omvärderat sin syn på finanspolitisk konjunkturstabilisering är svårt att utläsa ur utredningen. På flera ställen påpekar utredningen dock att beslut om stödåtgärder under pandemin kunde fattas oväntat fort. Låt gå för det, men den som tror att det svåra med finanspolitisk konjunkturstabilisering är en fråga om beslutshastighet underskattar problemet å det grövsta. Det svåra är timing, innehåll och duration. Eftersom makthavare inte har fullständig information och inte kan skåda in i framtiden är det svårt att veta när något ska göras, vad som ska göras och hur länge det ska pågå. Saknas god kunskap på dessa punkter är det inte nödvändigtvis goda nyheter att det går snabbt att fatta beslut om att göra något överhuvudtaget.
Nedan: Min AI-hjälpare illustrerar min ED-artikel och "the complexities of fiscal policy and economic stabilization"

Test av gImageReader-3.4.2

Då och då snubblar man över en text som inte är lagrad som text. Ska den citeras/kopieras/editeras behöver man göra OCR (eller skriva av den för hand, vilket inte känns värdigt 2024).
Testade därför gImageReader 3.4.2 och gav den en lite halvsvår fyrfältare i png-format.

Output utan något tweakande alls blev följande - vad jag kan se helt felfria avkodning:

Worldview

Fixed

Flexible

State of the Industry

Unknown

Known

Follow the industry leader

Follow the industry leader if
the industry is homogenous

Follow the strategic group
leader if optimal points are
based on strategic grouping

Differentiate if optimal points
are based on resource grouping

Follow the strategic group
leader

Follow the industry leader if
the industry is homogenous

Follow the strategic group
leader if optimal points are
based on strategic grouping

Differentiate if optimal points
are based on resource grouping

Figure 7. Managerial implications.

Medierna i P1 om hur man får en makthavare att avbryta intervjun

I detta avsnitt av Medierna visas diskuteras hur TV4s Kalla fakta får 30 minuters intervju med GD för exportkreditnämnden och genom att ignorera signaler om att den överenskomna tiden är slut tvingar fram reaktionen 'makthavare går abrupt mitt i intervjun'.
Agerandet är en logisk följd av den journalistiska logiken att mer upprörande, mer konflikt och mer oväntat är att föredra, vilket i sin tur är en följd av redaktionernas ständiga strävan efter att genomtränga bruset (som naturligtvis har den problematiska bieffekten att det skapas mer brus som andra redaktioner måste överrösta.
Kan denna onda cirkel brytas? Möjligen om vi i vår roll som mediakonsumenter och innehållsproducenter - i vår roll som prosumenter således - väljer bort överdriften till förmån för underdriften.