This month, YouTube announced a new slate of content policies that subjected “controversial religious or supremacist content” to additional restrictions, including hiding those videos from user recommendations.

This month, YouTube announced a new slate of content policies that subjected “controversial religious or supremacist content" to additional restrictions, including hiding those videos from user recommendations. The policies did not explicitly mention any political ideology, but conspiracists at sites like Infowars and Breitbart cried foul, claiming that YouTube’s true intent was to stop the spread of right-wing views. One far-right journalist, Mike Cernovich, announced on Twitter that he was planning a protest outside Google’s offices.

“We’re just doing what the left has done for a while," Mr. Cernovich told me. “You use activist tactics to apply pressure to corporations, and the corporations respond."

En kommentar till Dahlman vs Rehbinder och den liberala debatten kring medborgarlön

Timbros webtidning Smedjan ska publicera en rad essäer om medborgarlön/basinkomst. Först ut är Caspian Rehbinder vars artikel fått svar av (bland andra) Carolin Dahlman i Kristianstadsbladet, där ytterligare en debattvända mellan de två publicerats.
Det finns tecken på att de två talar förbi varandra. Så här skriver Rehbinder i sitt svar:
Jag föreslår på Smedjan att utforma bidrag så att det lönar sig bättre att gå från bidrag till arbete
I Dahlmans svar på detta står det:
Jag är övertygad om att mänskligt lidande minskas om man stärker människor att söka egen försörjning via studier och arbete
Ett annat exempel är rubriken på slutreplikerna, som föredömligt korrekt sammanfattar debatten:
"Ge inte byråkrater mer makt", menar Rehbinder. "Om de arbetar för skattebetalarna har de rätt att ställa krav", svarar Dahlman
Dessa två hållningar är ingalunda oförenliga. Självklart har skattebetalarna rätt att ställa krav - vad Rehbinder argumenterar för (som jag tolkar honom) är att det kan vara klokt att ställa lite mindre krav. Bland annat hänvisar han till forskning som visar att kontanter utan krav har bättre konsekvenser för bidragsmottagarna.
På detta svarar Dahlman:
Att kravlöst dela ut bidrag skapar sannolikt tvärtom en känsla av meningslöshet [avses hos mottagaren eller hos den som delar ut?]. Den som är utsatt ska därför pushas till att försörja sig själv, inte uppmuntras till passivitet. [Det håller R sannolikt med om - se citatet ovan] Tanken att den som får utan att lyfta ett finger skulle motiveras till att ta ett arbete med liknande lön är ologiskt [onekligen - vilket sannolikt är en av anledningarna till att R vill att det ska löna sig bättre att gå från bidrag till arbete].
På det hela taget tycker jag inte Dahlman gör Rehbinders argumentation rättvisa.
I den övriga debatten kring Rehbinders artikel har jag noterat att två argument från liberaler i vid bemärkelse återkommer:
1. Medborgarlön är att ta från de arbetande och ge till dem som ej arbetar, vilket är moraliskt fel.
Så kan man absolut se det - men med den synen blir det mesta som dagens välfärdsstat gör moraliskt fel. Även den hållningen är fullt tänkbar som normativ position. Men en liberal som tycker att skatt är stöld skulle mycket väl kunna tycka att en basinkomst är mindre dålig är nuvarande välfärdsstat.
Argumentet att skatt är stöld är helt enkelt inte relevant när frågan som diskuteras är om nuvarande välfärdsstat ska reformeras i riktning mot basinkomst eller ej.
2. Det bör ställas krav på dem som tar emot bidrag. Jag har stött på argumentet många olika varianter, inklusive att det skulle vara nyttigt för bidragstagarna att tvingas gå upp tidigt på morgonen för att inställa sig på något kommunalt jobbcenter eller liknande. Ytterst är det en empirisk fråga om kraven har önskvärda effekter, och den frågan lämnar jag därhän för tillfället.
Ideologiskt är det emellertid tveksamt varför liberaler finner krav så viktiga. Om ofrihet kan skapas av tvånget att betala skatt och av offentliga regleringar, kommer en värld med skattefinansierade och villkorade bidrag att vara en mer ofri värld än en värld med skattefinansierade och mindre villkorade bidrag, förutsatt att skatterna är lika höga i båda fallen.
Annorlunda uttryckt:
Om man som liberal vill ha låga skatter och anser att folk bestämmer bäst över sina egna liv, varför skulle liberaler föredra höga villkorade bidrag framför låga bidrag med färre villkor, givet att skattenivån är densamma?

Uppsatsidé: Hur påverkar flyktingmottagandet inkomstfördelningen?

Följande idé torde vara lämplig för en masteruppsats i nationalekonomi. Beroende på ambitionsnivå kan den möjligen anpassas nedåt till en kandidat och nog också till ett första papper i en avhandling.
  • Approximera den svenska inkomstfördelningen med en funktion.
  • Simulera och beräkna en Ginikoefficient för olika scenarier rörande antalet nyanlända och deras arbetsmarknadsutfall.
  • Skapa sociala indifferenskurvor under antagandet att vi vill minimera Gini och maximera mottagandet.
  • Vad är effekten på Gini av de senaste årens mottagande under antagande att det i någon bemärkelsen går ungefär som det gått hittills på arbetsmarknaden för dem?
  • Hur ser en känslighetsanalys ut?
  • Finns det omständigheter under vilka ett ökat mottagande faktiskt kommer att minska ojämlikheten i Sverige?
  • I en avhandling kan man också försöka säga något om effekterna i allmän jämvikt, dvs efter att inhemska löner anpassat sig, mest för att se om det finns skäl att tro att de effekterna är särskilt stora (oavsett åt vilket håll de går).

Elisabet Höglund är arg på pensionssystemet:

Elisabet Höglund är arg på pensionssystemet:
– Det här är den största bluff som det svenska folket har blivit utsatt för, säger hon.
Några konstigheter i denna artikel av en politisk journalist som borde veta bättre.
  1. Hon har årligen fått info om vad hennes pension kommer att bli.
  2. Hon valde att ta ut all tjänstepension på 5 år.
  3. Hon valde att inte ha ett privat pensionssparande, pga misstro mot fonder (!).
  4. Hon "tvingas" ej att leva på besparingar. Vid 72 är det naturligt att nagga av sparkapital, i synnerhet om man har två lgh & sommarhus.
  5. Höglund var politisk journalist i decennier och borde ha snappat upp något om hur pensionssystemet fungerar.
Att skriva ut alla nollorna i biljoner är ett otyg, men i övrigt är detta en utmärkt text av Mattias Svensson, som (aningen otippat) gör en gedigen insats som det nya pensionssystemets försvarare.

Är detta möjligen sommarens höjdpunkt i samhällsdebatten?

Är detta möjligen sommarens höjdpunkt i samhällsdebatten?
Så här skrev Pernilla Nilsson (med anledning av denna ledare som är kritisk till att svenska forskare i pedagogik synnerligen sällan gör kvantitativa effektstudier om hur man bäst lär ut)
Helt riktigt är antalet kvantitativa effektstudier ganska få eftersom det är barn och ungdomar vi forskar med. Lärande är ett komplext fenomen, och alla som befunnit sig i ett klassrum eller i en förskola förstår att går inte att isolera till enskilda specifika undervisningssituationer med oberoende variabler.
Kommentar: Rimligen avses att antalet är litet (inte få), och att det forskas om (inte med) barn och ungdomar. Desto svårare är det att begripa på vilket sätt det faktum att det forskas om barn förklarar att det sällan görs effektstudier. Bisatsen i mening två är även med betydande välvilja så gott som obegriplig.
Det kan tilläggas att Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik, Högskolan i Halmstad.
Eftersom Nilsson undrade om Svd "publicerar vilken idioti som helst" kände sig redaktör Tove Lifvendahl föranledd att göra ett litet inlägg:
Mitt krav som redaktör är att skribenterna visar att de förmår argumentera redigt och logiskt, och därtill gör tydlig åtskillnad mellan sak och person. I detta avseende befinner sig Pernilla Nilssons inlägg i gränslandet.
Det roliga stannar inte dock där. Så här kommenterade Susanne Dodillet, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, samma kolumn:
Om skolresultaten ska förbättras är det inte fler effektstudier som behövs. Se till att barnfattigdomen minskar, se till att segregationen minskar, ser till att jämlikheten ökar! Det är effektivare [sic!] sätt att förbättra skolan än evidensbasering.