Om korrelationer, överdoser, internet och mikroekonomisk teori.

Förutom felet att missta en korrelation för kausalitet, har jag nu på kort tid sett två exempel på hur ett seriöst försök till kausal identifikation avfärdas som en simpel korrelation.
Exempel 1: Reaktionerna på detta papper som visar på moral hazard-problem orsakade av Naloxone, ett preparat som räddar livet vid överdoser vid opiumpreparat:
Ur abstract:
We exploit the staggered timing of Naloxone access laws to estimate the total effects of these laws. We find that broadening Naloxone access led to more opioid-related emergency room visits and more opioid-related theft
En reaktion (från en forskare i annat fält)

Exempel 2: Denna studie om effekterna av snabbt internet på ungdomars inlärning

Vad vill jag säga?
Det är svårt att hitta kausala effekter, det återstår dock att se hur väl resultaten i dessa studier håller om andra forskare bankar på dem, och de finns ännu bara som working paper. Men båda studier har en övertygande identifikationsstrategi: i båda fallen inträffar en förändring vid olika tillfällen i tiden på olika platser geografiskt. Resultaten kan alltså inte kan avfärdas som 'bara en korrelation'.
Studierna har emellertid också en annan sak gemensamt: De identifierar oönskade effekter av något som i grunden är önskvärt (enligt de flestas värderingar åtminstone) och som har många tillskyndare. Det är därför föga förvånande att vissa reagerar snabbt genom att tänka att det nog bara är en korrelation - en form av motivated reasoning med andra ord.
Intressant nog finns det i båda fallen ett användbart verktyg att tillgå för den som vill kunna avgöra om resultaten i dessa studier är rimliga eller ej: Mikroekonomisk teori (eller om man så vill, rational choice)
I första studien: moral hazard:
Om det blir känt att det kommit ett preparat som kan tas som nässpray vid överdoser och är tämligen effektivt, är det knappast förvånande att beteendet förändras en smula, eftersom worst case scenario vid droganvändande uppfattas som avsevärt mindre farligt än tidigare.
I andra studien:
Om alternativkostnaden för att plugga är att man under pluggandet inte kan roa sig vid datorn, lär alternativkostnaden öka ju snabbare internetuppkoppling datorn har.
Det är således svårt att bli förvånad av att de effekter som identifieras i studierna finns. Men det faktum att effekterna finns betyder naturligtvis inte att bör avstå från att använda Naloxone eller bygga ut bredband.

Hur utvecklas socialt kapital i världen som helhet?

Socialt kapital brukar delas upp i bridging och bonding och anses säga något om graden av sammanhållning och tillit i ett samhälle. Själv har jag alltid varit skeptisk till att mäta socialt kapital genom att blanda frågor om allt möjligt intressant i ett enda mått - men så sker likväl ganska ofta. Icke desto mindre är det spännande att fundera på hur socialt kapital utvecklas över tiden i olika länder och i världen som helhet.
I Legatuminstitutets prosperity-index mäts socialt kapital med frågor om följande:
perceived level of opportunity to make friends, ability to count on family/friends for help, frequency of helping strangers, frequency of giving informal financial help, perceived level of respect, frequency of donations to charity, frequency of volunteering, frequency of voicing opinion to a public official, voter turnout confidence in local police force
Intressant nog är det bara i nordamerika som trenden för socialt kapital varit tydligt negativ de senaste 10 åren, och den stigande trenden är starkast i de länder där nivån varit lägst.
Källa och ytterligare info: Legatum institute

Har människans xenofobi evolutionära rötter?


En intressant fråga är hur människors xenofobiska tendenser ska förklaras, och det är såklart en fråga det skrivits mycket om. Här är en artikel i Science av Elizabeth Culotta som summerar bevis för en evoutionär förklaring. Ur summary:
Racial prejudice apparently stems from deep evolutionary roots and a universal tendency to form coalitions and favor our own side. And yet what makes a "group" is mercurial: In experiments, people easily form coalitions based on meaningless traits or preferences—and then favor others in their "group." Researchers have explored these innate biases and begun to ask why such biases exist. What factors in our evolutionary past have shaped our coalitionary present—and what, if anything, can we do about it now?
En tolkning av detta är att vi är benägna att tänka i termer av ingrupp och utgrupp, men att dessa inte måste sammanfalla med invandrare vs native.

Om den evolutionära förklaringen stämmer är det intressant att sätta detta i relation till den forskning som finns om kontakthypotesen, dvs tanken xenofobi minskar när människor faktiskt på något sätt kommer i kontakt med utgruppen.
I en artikel i Migration Studies om xenofobi på regionnivå inom EU visar Markaki & Longhi följande:
... regions with a higher percentage of immigrants born outside the EU and a higher unemployment rate among the immigrant population show a higher probability that natives express negative attitudes to immigration. Regions with a higher unemployment rate among natives however, show less pronounced anti-immigrant attitudes
En tänkbar tolkning av detta är att en högre arbetslöshet bland invandrare gör det lättare att betrakta dessa som en utgrupp.

Joakim Broman om Timbro-antologin om medborgarlön

Joakim Broman recenserar Timbro-antologin om medborgarlön, och summerar debatten ganska väl i följande:
Flera av de som vänder sig mot idén, exempelvis EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic och nationalekonomen Mårten Blix, riktar udden mot det orealistiska i att alla medborgare varje månad skulle få en ansenlig summa pengar insatta på kontot, utan krav på motprestation.
Det är sant att denna ídé både är orealistisk och orimlig, men det är inte heller detta de liberala förespråkarna av basinkomst föreslår. Nationalekonomen Andreas Bergh menar i sitt kapitel att Sveriges välfärdssystem redan idag till stor del innehåller inslag av basinkomst. Den som verkligen inte vill arbeta kommer till sist att få pengar till mat och husrum, hur många officiella krav vi än ställer. Genom att avskaffa villkoren som ställs upp för försörjningsstöd – till exempel att man måste söka arbete, att man inte får äga kapital eller ens ha för mycket mat i kylen – kan vi både spara pengar och minska byråkraternas inflytande över våra liv.
Modellen som Bergh föreslår innebär att det ovillkorade försörjningsstödet trappas av i långsam takt, så att det alltid lönar sig att arbeta. Den tanken är god och mycket användbar oavsett om man förespråkar basinkomst eller inte.

Sofia Nerbrand i Opulens:

Sofia Nerbrand i Opulens:
Det är faktiskt inte helt enkelt eller tacksamt att vara framtidsoptimist och tro andra människor om gott. Framför allt inte i dessa tider då olyckor, terrorister, gängkriminalitet, mässlingsutbrott, Trump, Karolinska sjukhuset och arbetslösa invandrare dominerar såväl nyhetsflödet som den politiska diskussionen. Då faller det lätt lite platt att lyfta fram att 80 procent av alla ettåringar på jorden är vaccinerade mot mässlingen nuförtiden.
Peter J. Olsson i Svensk Tidskrift:
Andreas Bergh har skrivit en insiktsfull och tankeväckande bok som innehåller mycket som är värt att begrunda. Det kanske inte uppfyller det han själv sa vid boklanseringen ungefär att man tror vid varje bok att man uttömt ämnet fullödigt. Det har han inte, men det gör boken ännu användbarare. För den väcker tankar, energiska bejakande huvudnickningar, men också invändningar. Och frågor.
Olsson frågar sig om debatten verkligen blivit sämre:
nog kan man argumentera för att även meningsutbytena mellan människor som helhet har blivit bättre och mer demokratiska. Vi är bättre utbildade än någonsin och mindre benägna att acceptera vad auktoriteter säger. Teknik gör att det är lätt att gå till förstahandskällor och lätt och billigt att starta en nättidning eller en poddradio från en tvåa i Kroksbäck i Malmö.
Vi hade mängder av faktoider och felaktiga föreställningar förr också. När jag var liten fick man inte bada på en halvtimme efter man ätit "för då fick man kramp och drunknade" – vilket helt saknade verklighetsstöd. Och debatten behärskades av några få grindvakter, sa dessa nej så släpptes ingen fram. I dag går det inte lika lätt att stoppa diskussioner, och väl är det.