I breda diskussionen om sysselsättning, ny teknik, globalisering och matchningsproblem på arbetsmarknaden, talas det oerhört mycket om behovet av att satsa på utbildning. Det krävs högutbildad arbetskraft för att konkurrera med Kina, och hög utbildning för att hantera den nya tekniken som ger ett allt mer komplext arbetsliv. Så låter det.

Jag brukar invända att globaliseringen inte är en tävling där Sverige som land konkurrerar med Kina, och att mycket av den nya tekniken förenklar arbetslivet och sänker kunskapskraven snarare än att höja dem.

Mitt favoritexempel: Moderna hjärtstartare. Du kanske inte vet att du kan använda dem, men det kan du.

Från Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning:
Dagens hjärtstartare är mycket enkla att använda och kan användas av alla. De ger talade instruktioner till användaren hur man ska göra och man kan inte avge en stöt om det inte är nödvändigt.
Nyligen hittade jag hittade statistik på hur över- respektive underutbildning utvecklats i Sverige. I en underlagsrapport 12 till socialförsäkringsutredningen finns följande diagram:

Definitioner: Individer med minst två års kortare utbildning än vad jobbet kräver anses underutbildade. Individer med minst två års längre utbildning än vad jobbet kräver anses överutbildade. Övriga anses matchade.

I rapporten visas vidare att lönepremien per utbildningsår är betydligt högre vid korrekt matchning än vid under-/överutbildning och visar inga tendenser till att falla.
Överutbildningen har alltså ökat kraftigt sedan 1970-talet och idag är en majoritet av alla anställda överutbildade.