SVT aktuellts intervju med Joakim Ruist med anledning av hans ESO-rapport om flyktingmottagande och offentlig ekonomi är som många konstaterat något alldeles extra. Den kan ses här, men i korthet händer följande:
Huvudresultatet (en flykting kostar i snitt statskassan 74 000kr) beskrivs, varpå de första två frågorna ställs: Vad ska man dra för slutsatser? och Varför är det viktigt att undersöka detta?
Därefter klipps Sandro Scocco in och säger att underskottet inte främst beror på höga kostnader utan på låga intäkter, vilket i sin tur beror på att invandrare tenderar hamna i låglönejobb [det beror också på att arbetslösheten är hög, men det säger han inte]. Han påpekar att svenskar som det går dåligt för också är en nettokostnad för den offentliga sektorn.
Efter inslaget får Ruist frågan: Vad säger du om den kritiken? och svarar helt korrekt att det inte var någon kritik - vad Scocco sade i inslaget är fullt förenligt med rapporten. Sist kommer programledaren in på hur flyktinginvandring påverkar den ekonomiska strukturen, och avslutar sedan med att fråga Ruist om han tänkt på hur rapporten kommer att användas i valrörelsen.
Det är minst sagt oklart varför Scocco klipps in mitt i intervjun, men jag delar Ruists bedömning (i ett blogginlägg) att journalister ofta söker konflikt, kanske för att det drar uppmärksamhet, kanske för att det är ett enkelt sätt att motverka kritik om partiskhet att alltid låta två sidor komma till tals.
Mot slutet av intervjun tänker Ruist länge på svaren, något han själv förklarat så här:
halva hjärnan funderar på om jag ska konfrontera henne i direktsändning med detta oansvariga beteende [konfliktsökandet] som så länge irriterat mig hos dessa medier. För varje fråga börjar jag fundera mer och mer på det alternativet. När jag får den sista frågan är det till slut den konfrontationen jag står och försöker formulera i huvudet. Inte svaret på frågan hon ställer. Men jag får inte till hur jag ska göra det, så det blir inget.
Kommentar:
Inslaget är totalt 7,5 minuter, vilket är ganska långt för att vara TV. Ändå ställs inte de frågor som rimligen borde vara bland de alla mest självklara att ställa:
"Kan du med egna ord förklara vad du gjort och hur du räknat?"
Samt
"Om man tycker att kostnaden är ett problem, vad kan man göra för att den ska bli mindre?"
Scoccos kritik
Många har frågat om det inte ligger något i Scoccos kritik, att flyktinginvandrare tar relativt lågkvalificerade jobb och därmed gör att den inhemska arbetskraften tjänar bättre än den annars skulle gjort.
Svaret är att detta är fullt tänkbart, men svårt att räkna på. Till saken hör dock att det också är tänkbart att löner för viss inhemsk arbetskraft pressas ned pga konkurrens från den nytillkomna arbetskraften. Eftersom dessa effekter drar åt motsatta håll och är svåra att sätta siffror på, bortser man oftast från dem när effekter på den offentliga ekonomin ska beräknas. Det är ett metodval som absolut kan diskuteras, men det är inte seriöst att likt Scocco bara peka på de tänkbart positiva effekter som utelämnats.
Jag gjorde en liten forskningsöversikt i frågan, och resultaten är blandade. I den mån det finns ett mönster är det att de positiva samhällsekonomiska effekterna av lågkvalificerad invandring förutsätter en dynamisk ekonomi, där det finns lågkvalificerade jobb som gör det lätt för migranter att få jobb, och där löner tillåts anpassa sig till det ändrade arbetskraftsutbudet, och där rörligheten på arbetsmarknaden är stor så att inhemsk arbetskraft blir mer produktiv pga invandringen. Det är ganska långt ifrån den svenska arbetsmarknaden (och dessutom långt ifrån den typ av arbetsmarknad som socialdemokrater brukar förorda).
Det är således ganska troligt att dessa struktureffekter (både positiva och negativa) är relativt små i Sverige.