Visar poster taggade ekonomi:

Mitt föredrag på Filosoficirkeln i Lund - ChatGPT-versionen

I går talade jag på Filosoficirkeln i Lund, vilket alltid är roligt. Ämnet jag blivit tilldelad: "Framtidens ekonomi: Stagnation, stabilitet eller...?"
Mina slides dyker snart upp på slideshare, och har en hel del AI-genererade bilder från Starryai. Däremot valde jag att inte använda särskilt mycket stoff från det anförande som ChatGpt gjorde åt mig. Men det kommer här istället, och jag hoppas att ni som var där tycker att vad jag faktiskt sade var mer givande än detta

Tack så mycket för att ni har bjudit mig hit till Lunds filosoficirkel för att diskutera ett ämne som är både aktuellt och filosofiskt fängslande: Framtidens ekonomi och risken för stagnation. Jag ska försöka göra denna resa genom ekonomin både informativ och underhållande, med en liten nypa filosofisk humor.

Inledning: Ekonomin i det 21:a århundradet

Det är 2000-talet, och ekonomin är som en bil som kör i full fart på motorvägen. Men frågan är, kommer den att fortsätta att accelerera eller är det dags för en bromsning? För att förstå detta måste vi först skapa en bild av hur framtidens ekonomi kan se ut.

Del I: Teknologins Triumf och Risken för Stagnation

Vi börjar med att titta på den teknologiska utvecklingen. Som filosofer kan vi fråga oss om teknologin kommer att fortsätta att expandera i en exponentiell takt. Eller har vi redan sett det bästa som teknologin har att erbjuda?

  • Filosofiskt skämt 1: Om teknologin var en långfilm, skulle vi vara på rullning 3 av 100 eller har rullarna redan tagit slut?

Ray Kurzweil säger att teknologin kommer att nå punkten där den är lika smart som mänskliga hjärnor – "The Singularity". Men om maskinerna blir lika smarta som vi är, kommer de då att börja skriva sina egna filosofiska böcker?

Del II: Arbetsmarknadens Omvandling

När vi tittar på arbetsmarknaden kan vi fråga oss om automatiseringen kommer att leda till massarbetslöshet eller om det kommer att skapa nya möjligheter för mänsklig kreativitet.

  • Filosofiskt skämt 2: Om en robot blir arbetslös, har den då rätt till arbetslöshetsförmåner eller borde den vara glad att slippa jobbet?

Det sägs att robotar inte tar kaffe- eller lunchpauser. Om så är fallet, vilken kraftmätning kommer att bli den nya normen i arbetslivet? "Jag har presterat 0,00001 megapauser denna vecka!"

Del III: Hållbarhet och Tillväxt

Hållbarhet är en viktig faktor när vi diskuterar framtidens ekonomi. Kan vi fortsätta att förlita oss på obegränsad tillväxt i en värld med ändliga resurser?

  • Filosofiskt skämt 3: Om vi bygger en oändlig tillväxtmaskin, kommer det då att krävas oändligt med underhåll? Och vem har tid för det?

Vi kan också fråga oss om det är dags att omdefiniera våra mål. Istället för att sträva efter att bli rika, kanske vi borde sträva efter att bli lyckliga. Som Sokrates sa: "Det är inte vad du har, det är hur du använder det!"

Slutsats: Framtiden är Ovisst, Men Vi Måste Fortsätta Att Filosofera

Slutligen, framtidens ekonomi är en komplex och mystisk värld. Risken för stagnation är verklig, men så är möjligheterna till innovation och hållbarhet. Och som filosofer är det vår uppgift att fortsätta att ställa de djupa frågorna och fundera över vad det innebär att leva i en värld där ekonomin är i ständig förändring.

Så, kära filosoficirkel, låt oss fortsätta att filosofera och diskutera framtidens ekonomi med all den humor och allvar som den förtjänar. För som filosofer vet vi att det är frågorna som driver oss framåt och hjälper oss att förstå den komplexa värld vi lever i. Tack för er uppmärksamhet, och låt oss nu öppna upp för diskussion och frågor!

I DN om Pietra Rivolis "The Travels of a T–Shirt in the Global Economy"

DN har en sommarserie i vilken skribenterna ombetts att skriva om böcker som hjälper oss att förstå vår samtid. Jag skriver om "The Travels of a T–Shirt in the Global Economy" av Pietra Rivoli (som jag också tipsat om i Bergh & Wernberg). Ur texten:
T-tröjan som såldes billigt i Florida var alltså gjord av bomull odlad inte långt ifrån Florida, i delstaten Texas. Men tyget vävdes och tröjan syddes på andra sidan jordklotet, innan den åter transporterades till USA för att säljas till priset av en billig hamburgare. Det ligger nära till hands att tolka T-tröjans farande över jordklotet som ett klockrent exempel på marknadslogikens avigsidor, men så enkelt är det inte. Kinesiska T-tröjor görs av bomull från Texas, inte främst på grund av marknadskrafterna, utan för att USA:s bomullsindustri åtnjuter subventioner och politiska stöd som går tillbaka till slaveriets dagar.

Kulturskribent på 1960-talet

Det finns mycket intressant i Christian Dauns intervju med Åsa Linderborg i SvD. Fastnade bl a för denna beskrivning av hur det var att vara kulturskribent på 1960-talet:
Gunder Andersson, en Aftonbladet-kollega som har skrivit för tidningen sedan 1967, berättade nyligen för henne att på 1960-talet räckte det att skriva två bokrecensioner och två kortare texter för att kunna betala hyran, äta en bättre middag och köpa sig en ny kostym.
– Det var verkligen the golden age då. Det fanns inga budgetnedskärningar, inga sociala medier, alla hade ett eget rum.

USA har högre BNP per sysselsatt - men också längre årsarbetstid

Vid jämförelser av BNP (eller BNP/capita, BNP/sysselsatt eller snittinkomst) mellan olika länder, är det lätt att glömma bort att alla dessa mått beror både på produktivitet och arbetstid. USA ser ofta ut att vara ett rikt land, men ligger också relativt högt när det gäller hur många timmar varje sysselsatt arbetar under ett år.
Jag roade mig därför med att jämföra hur BNP per sysselsatt skiljer sig åt mellan OECD-länderna och räkna ut hur detta skulle förändras om alla länder hade samma årsarbetstid som USA (data från OECD, genomsnitt för 2015-2018):
Rangordningen av länder blir någorlunda liknande, men vissa länder - i synnerhet rika länder i Europa - har lägre BNP för att de har kortare arbetstid - men är minst lika produktiva som USA. Det syns särskilt tydligt på Sverige, Danmark och Tyskland, där den oreangea stapeln (vid USA arbetstid) är betydligt längre än den blåa.
Varför är då årsarbetstiden kortare i vissa länder?
Det beror naturligtvis på flera faktorer - kultur eller preferenser om man så vill. Men det finns också ett tydligt mönster: Länder med högre BNP per arbetad timma unnar sig att ha kortare arbetstid. Fritid är med andra ord en normal vara som de flesta vill ha mer av när de blir mer effektiva.

Hur illa måste det gå för att barn ska bli fattigare än sina föräldrar? Några räkneexempel

Med anledning av McKinsey-rapporten och DN-kolumnen jag skrev om här, har jag gjort ett enkelt räkneexempel för att få ett hum om frågan: Hur illa måste det gå i ekonomin för att barn ska bli fattigare än sina föräldrar?
Exemplet bygger på följande förutsättningar: Föräldern börjar jobba vid 20 års ålder, tjänar då 216 000 om året (18000 /mån), får barn vid 25, barnet börjar jobba vid 20 och tjänar då drygt 277000 om året pga allmän produktivitetstillväxt.
Lönen för en individ stiger alltså dels pga allmän produktivitetstillväxt i samhället och dels pga att individen blir äldre och klokare med tiden.
Produktivitetstillväxt pga teknologi: 1% årligen
Produktivitetstillväxt pga ålder och erfarenhet: 1% årligen.
Föräldern slutar jobba vid 65 års ålder och har då en slutlön på drygt 520 000. Om barnet får uppleva samma tillväxttakt som föräldern, och också slutar jobba vid 65 är hennes slutlön 675 000 och hon har totalt tjänat 20,6 miljoner under sin karriär, vilket kan jämföras med förälderns 16,1 Mkr.
I figurerna nedan är den blå kurvan förälderns inkomst, och den oreanga är barnets.
Om barnet har rejäl otur inträffar en ekonomisk kris när hen är 40, dvs när föräldern går i pension. Krisen gör att både den allmänna tillväxten och hennes ålderseffekten upphör under 10 års tid. Det betyder att förälderns karriär var krisfri medan barnet drabbades av en 10 år lång stagnation. Likväl kommer barnet efter stagnationen att tjäna mer som 50-åring än vad föräldern gjorde vid 50, och barnets livsinkomst kommer att vara drygt 2 miljoner kronor högre.
En kris likt den ovan är osannolik i att den gäller både allmän produktivitetsutveckling i samhället och individens egen utveckling. Kriser som innebär att inkomsterna stagnerar i genomsnitt behöver inte betyda att människor upphör att bli äldre, klokare och få löneökningar när så sker. Om krisen under en tioårsperiod sänker den allmänna produktivitetstillväxten till 0, medan den individuella är kvar på 1%, ser det såklart ännu bättre ut för barnet:
Hur illa måste det gå för att barnen verkligen ska bli fattigare än sina föräldrar? Det är såklart teoretiskt möjligt, men vi måste beakta att en kris som inträffar medan föräldern jobbar inte bara påverkar barnets inkomster. Ett sådant scenario uppstår exempelvis om det när barnet fyller 32 (och föräldern 57) inträffar något som gör att all tillväxt avstannar i minst 33 år. Då landar både barn och förälder på knappt 16 Miljoner i livsinkomst (något mer för föräldern).
Notera att trenden att barnafödandet sker allt senare i livet, ytterligare minskar sannolikheten att barn blir fattigare än sina föräldrar.
Notera också att karriärlöneeffekten modellerats lite väl enkelt, den är sannolikt större i början och mindre på slutet. Det finns m a o goda möjligheter att expandera analysen i en uppsats för den hugade!