Visar poster taggade etik:

Om fruktdrycker, handel och bistånd

Detta seminarium i Visby tar upp en intressant fråga:
Trade Not Aid – the best solution to fight poverty in the developing world?
Minst lika intressant är vem som ordnar seminariet: Froosh AB. Just det - Smoothiemakarna.
Etisk konsumtion och varumärkesbyggande gentemot världsförbätrrare är förvisso inget nytt. Men nu ställs frågan om handel i sig är bättre än bistånd. Froosh har mig veterligen aldrig kört kampanjer av typen 'för varje flaska du köper skänker vi en tallrik gröt till behövande". Istället beskriver företaget - helt korrekt - handel i sig som en välgärning också för fattiga länder:
de tropiska fruktodlingar som förser oss i europa med många av våra favoritfrukter skapar också välbehövliga arbetstillfällen, ökad handel, genererar skatteintäkter för staten och leder till förbättrad infrastruktur i det lokala samhällena. man kan faktiskt säga du handlar med ett samhälle på landsbygden i ett utvecklingsland varje gång du köper en mango eller ananas.
När de på sin facebook-sida får frågan om att lansera ekologiska produkter svarar de:
hej XXX!
många av de plantage vi köper frukt från är kooperativ av oberoende bönder som äger små tomter där familjen odlar frukt och grönsaker. vi kräver inte att de odlar sina fruktplantor helt utan bekämpningsmedel eftersom det skulle riskera att skördarna förstörs av djur eller mikroorganismer. detta skulle i sin tur lämna familjerna utan inkomst, då de inte kan sälja sina grödor.
Då återstår bara två punkter:
1. Ja, Fredrik Segerfeldt ska vara med på seminariet.
2. Flaskan som markerats är min favorit, ananas, banan & kokos. Av erfarenhet vet jag att den jag gillar bäst är den som riskerar ryka ur sortimentet när företag vinstmaximerar. Så köp och njut så länge det varar!

Noter och lästips med anledning av dagens Svd-krönika

Dagens Svd-krönika handlar om hur man vet att goda gärningar ger gott resultat. Allmän inspiration kom från Stefan Schuberts blogginlägg om effektiv altruism-rörelsen.
Kritik mot ice-bucket challenge finns det gott om. Två mycket läsvärda texter är denna och denna, (båda skrivna av William MacAskill) som påpekar bland annat att ökat givande för ett ändamål tenderar att betyda minskat givande till andra ändamål, och denna alternativkostnad är problematisk när det gäller just ALS, som är dyrt att bromsa (40 000 £/QALY!) och svårt att forska kring.

När det gäller argumenten kring att ge eller inte ge pengar till tiggare, vill jag tipsa om tre texter:

First of all, you are likely to give your money to the beggars who already get the most from other givers. Depending on their location, their looks, and what they say, different beggars have different degrees of success in how much money they attract. Like everyone else, you are statistically likely to give the most money to the ones with the locations, looks, and tricks that prompt people to give.

Derek ThompsonThe Atlantic:
The homeless often need something more than money. They need money and direction. For most homeless people, direction means a job and a roof. A 1999 study from HUD polled homeless people about what they needed most: 42% said help finding a job; 38% said finding housing; 30% said paying rent or utilities; 13% said training or medical care.
Ekonomen Tyler Cowen är (som så ofta) kortast och krassast i sin analys:
Perhaps the presence of many beggars causes many potential donors to ignore beggars altogether. In that case giving to beggars will encourage too much entry into the activity […] In short, you wish to give to the relatively inelastic factors. This usually rules out beggars, who respond to incentives rather quickly. If you are going to give, pick the poor person who is expecting it least.

Samtliga texter oven får mothugg i kommentarsfälten, som (faktiskt!) också är värda att läsa.

Det finns en och annan artikel om privatpersoner som gett tiggare jobb, i form av trädgårdsarbete och måleri och källarstädning. Det konstiga är att detta inte sker i större skala, inom delningsekonomin eller bemanningsindustrin. Däremot tycks www.rentabum.com ha registrerats av någon med en liknande idé.

Slutligen, en illustration på hur främmande tanken att ge tiggare jobb är: Ekonomen Lars Calmfors skrev en hel krönika under rubriken "Tiggeri, ekonomi och moral" utan att ens antyda möjligheten att en anställning är skulle kunna lösa både det moraliska och det ekonomiska problemet. Efter att en ekonomkollega vädrat denna radikala idé, skrev dock Calmfors en krönika till:
På sätt och vis är det förvånande att inte privata entreprenörer försökt organisera uthyrning av fattiga EU-migranter från Rumänien och övriga Östeuropa för att utföra olika arbetsuppgifter. Ett grundproblem är förstås att migranterna ofta saknar utbildning.

Hur ska AP-fondernas makt användas?

DN-debatt skriver företrädare för sjunde AP-fonden:
"Tre av fyra svenskar tycker dock inte att hänsyn till etik och miljö får leda till sänkta pensioner"
Så kanske det är - även om detta torde variera kraftigt med frågans formulering (Skulle du vara beredd att bidra till ökad skövling av regnskogen om det höjer din pension 20 kronor i månaden?").
Debatten illustrerar dock problemet när väldigt mycket kapital koncentreras till några få beslutsfattare, som dessutom ska försöka göra som "svenskarna" vill att de ska göra.
Ett offentligt, obligatoriskt system skulle mycket väl kunna låta individen själv bestämma om några, och i så fall vilka, etiska hänsyn som ska tas.

DN Debatt-betyg ger artikeln 6 av 10.