Visar poster taggade forelasning:

Krönika om jämlik hälsa

I går söndag hade jag en krönika i Svd om Kommissionen för Jämlik Hälsa. Statistiken som fick mig att skriva krönikan fanns i Dagens Samhälle nummer 14 2016 (paywall):
En poäng jag försöker göra i krönikan är att denna typ av kurvor är missvisande eftersom gruppernas sammansättning ändras kraftigt över tiden. Efter att en kommentar skriven till Dagens Samhälle refuserats utan skäl (!) valde jag att skriva i SvD istället. Notera dock att statistiken endast gäller födda i Sverige, så den mest uppenbara sammansättningseffektfelkällan - invandringen - är inte med. Problem kring sammansättningseffekter när man visar på ojämlikhet över tiden på just detta sätt dryftades också när Heckman gästade Econtalk, vilket är ett utmärkt avsnitt på många sätt.
Som ytterligare bakgrund/källa till krönikan finns en läsvärd artikel av Nicholas Eberstadt i wall street journal. Eberstadt använde sig av The Human Mortality Database som har mycket data för den som vill gräva ned sig i detta. Det skulle vara intressant att se hur Gini för förväntad livslängd utvecklats år för år i Sverige sedan 1980. Det faktum att det fallit drastiskt sedan 1700-talet beror ju till stor del på minskad spädsbarnsdödlighet, och det kan mycket väl vara så att klyftorna ökar på ett problematiskt sätt just nu.
Även relaterat är ett sex år gammalt blogginlägg där jag visade jag hur klyssklyftor i subjektiv hälsa utvecklats (mha ULF-data).
Relaterat är även detta inlägg om ökad ojämlikhet i livslängd i USA.

8 anledningar att gå på filosoficirkeln i Lund

Filosoficirkeln är ett klassiskt inslag i Lundalivet, och tycks inte ha förändrats särskilt mycket sedan jag själv bevistade denna som student någon gång på 90-talet. Det är huvudsakligen bra. De senaste gångerna jag varit där (som åhörare några gånger och som föreläsare några gånger) har jag dock slagits av hur få studenter som går dit. Denna observation skulle kunna vara ingången på en allmän klagan över ungdomens förfall, men min gissning är att det främst rör sig om ett kommunikationsproblem.
Här kommer därför listan många (?) väntat på:
8 anledningar att gå på filosoficirkeln i Lund!
  1. Föreläsningarna hålls numera (oftast) i Palaestra vid universitetsfontänen. Vacker utanpå, duglig föreläsningssal inuti. Mycket bättre än universitetsaulan (där cirkeln höll till förr) som har usel akustik och tjocka pelare som blockerar sikten.
  2. Föreläsningsserien har funnits jättelänge och har gott rykte, vilket betyder att de som tillfrågas ofta känner sig smickrade och dyker upp både motiverade och förberedda. Det betyder också att man ofta får bra talare dit.
  3. Huvudkriteriet för att tala där är dock inte att man är känd eller spännande, utan att man faktiskt kan något om ämnet. En berömvärd princip.
  4. Föreläsningarna ligger alltid på tisdagkvällar, och varje termin har ett övergripande och mycket brett tema. Det finns alltså ett klart mervärde i att gå på flera föreläsningar, och det är lätt att komma ihåg när de är.
  5. Upplägget är att talarna håller sitt föredrag på 45-60 minuter, varefter en liten paus görs för att alla som så önskar ska kunna gå. Man behöver således inte sätta sig strategiskt för att kunna fly en dödstrist 2-timmarsföreläsning. OBS: Väljer du att stanna kvar på den frågestund som hålls efter pausen, bered dig mentalt på att himlen kan öppna sig och att alla kanske inte har en kort och koncis fråga som de faktiskt vill höra föreläsarens funderingar kring. Säkraste strategin att få något ut av frågestunden är att själv ställa frågor.
  6. En filosoficirkelföreläsning är den perfekta dejten.
  7. Det går att titta på föreläsningarna på youtube men det är inte samma sak.
  8. Egentligen talar programmet för sig själv - här kommer några axplock ur höstens föreläsningar.
Hela programmet här: Download PDF
Här är den senaste av mina tre föreläsningar där: Vart leder vägen kantad av goda föresatser? Innehållsmässigt är det en av mina egna favoriter som bygger på ett ännu pågående forskningsprojekt om konsekvenserna av människors vilja att hjälpa andra.

Om medborgarlön på ABF

I går höll jag ett osannolikt välbesökt föredrag om medborgarlön/basinkomst på ABF. Mattias Lundbäck skriver om seminariet här (och har även tagit bilden på publiken).
http://www.ekonomism.us/files/2015-05/dsc02113.jpg
Bilderna (från slideshare):
Några ytterligare tips för den intresserade:
Här diskuterar jag basinkomst i OBS i P1 med Roland Paulsen och Cecilia Paulson

Här är en läsvärd atikel i The Atlantic med titeln "The Conservative Case for a Guaranteed Basic Income":
The idea isn’t new. As Frum notes, Friederich Hayek endorsed it. In 1962, the libertarian economist Milton Friedman advocated a minimum guaranteed income via a "negative income tax." In 1967, Martin Luther King Jr. said, "The solution to poverty is to abolish it directly by a now widely discussed measure: the guaranteed income." Richard Nixon unsuccessfully tried to pass a version of Friedman’s plan a few years later, and his Democratic opponent in the 1972 presidential election, George McGovern, also suggested a guaranteed annual income.

För ett bra tag sedan sammanfattade jag min syn i frågan i denna artikel:
Bergh, Andreas (2006) "Negativ skatt istället för passivt bidragstagande". Stockholms Fria Tidning. 2006-03-18
Den tycks vara svår att hitta på nätet, varför jag har gjort ett google doc här.

En lite nyare artikel är "Basinkomst är inget radikalt förslag" från Smedjan 2017. Den bidrog sannolikt till att jag två år senare deltog i ett SNS-seminarium om frågan, som kan ses på nätet, där jag gör ett försök att strukturera debatten och reda ut vad vi egentligen är oeniga om.

Jag fick också vara en av två discussants när Phillippe Van Parijs gästade Institutet för Framtidsstudier och presenterade boken "A Radical Proposal for a Free Society and a Sane Economy".