Visar poster taggade forskning:

Var kommer gendernormer från? Tre nya studier varav två jobmarket papers

Denna vecka har både IFN och nationalekonomiska institutionen i Lund haft jobmarket talks. Som av en slump (?) rör två av de jobmarket papers jag stött på frågan om varifrån gendernormer kommer. Den frågan är emellertid för stor och svår för en nek-doktorand att ta sig an med en metod som anses acceptabel, så vi får nöja oss med studier av huruvida viss slumpmässig variation påverkar normer och beteende.

I Maddalena Ronchis papper "Daddy's girl: Daughters, managerial decisions, and gender inequality" är den exogena variationen huruvida i övrigt lika manliga chefer får en son eller en dotter. Chefer vars första barn är en dotter snarare än en son blir mer benägna att anställa kvinnor. (Studien bygger på danska registerdata och är samförfattat med Nina Smith i Aarhus).


I Javier Garcia-Brazales papper "Unlearning Traditionalism: The Long-run Effects of Schools on Gender Attitudes" visas att både män och kvinnor påverkas av att råka hamna i en klass med många kvinnor i grundskolan (dessa data är från en panel på barn i Vietnam).
Ur abstract:
Females increase their probability of enrolling at university and in male-dominated majors. This is mediated by increased academic aspirations, higher expected returns to education, and less traditional views on the acceptable life goals for females. Males increase both the intensive and extensive margins of home production.

Båda papper är intressanta och verkar välgjorda, även om jag tycker de kunde höjt blicken en smula och funderat lite mer på de svårare frågorna (även normativa frågor och frågor som inte låter sig besvaras med en empirisk kausal identifikation) samt policyimplikationer (men det tenderar jag tycka om så gott som alla jobmarketpapers...)


Uppdatering:
Ronchi har också ett papper (work in progress) med titeln "Early exposure to entrepreneurship and the creation of female entrepreneurs". Identifikationsstrategin påminner om Garcia-Brazales ovan. Ur abstract:
Exploiting within-school, across-cohort variation in adolescents’ exposure to entrepreneurship, as measured by the share of their peers whose parents are entrepreneurs, we find that higher exposure during adolescence encourages early entry into entrepreneurship, especially for girls exposed to female peers with entrepreneur parents. For this group, the probability of entering entrepreneurship by age 25 increases by 11.2%.
Och policyimplikationen:
Our results suggest that gender-specific barriers may be preventing successful entrepreneurs from ever entering the profession, and that policies that expose girls to entrepreneurship at a young age may increase their likelihood to start a business by affecting their educational and career choices.
Policyrekommendationen får mig för övrigt att tänka på Lukaskritiken:
The Lucas critique, named for American economist Robert Lucas's work on macroeconomic policymaking, argues that it is naive to try to predict the effects of a change in economic policy entirely on the basis of relationships observed in historical data, especially highly aggregated historical data
Rimligen gäller detta även data från experiment och specifika tillämpningar av (exempelvis) danska registerdata.

Alla tre studier påvisar dock att normer formas delvis av tillfälligheter i vårt umgänge i vår ungdom.

Bjørnskov och Voigt om konstitutioner, kriser och katastrofer

Nytt papper av Christian Bjørnskov och Stefan Voigt i Public Choice om hur regeringar hanterar möjligheten att deklarera undantagstillstånd (state of emergency). Ur abstract:
[...] the more advantages emergency constitutions confer to the executive, the higher the number of people killed as a consequence of a natural disaster, controlling for its severity. As this is an unexpected result, we discuss a number of potential explanations, the most plausible being that governments use natural disasters as a pretext to enhance their power. Furthermore, the easier it is to call a state of emergency, the larger the negative effects on basic human rights

Om tillkomsten av "The Compensation Hypothesis Revisited and Reversed" och två bonus-skatterplots

Kanske kan det kallas det kombinatorisk innovation, men jag erkänner villigt att det finns ett betydande mått av lathet i vissa av mina forskningsartiklar, där det enda jag gör är att pussla ihop andras forskning så att ett mönster blir tydligt, ett mönster som alldeles för få verkar se. Här är det senaste exemplet:

För jättelänge sedan sade någon statsvetare sade att jag borde titta på Katzenstein (1985). Det kunde vara relevant för min forskning om välfärdsstaten. Jag hade aldrig hört talas om killen. Tesen visade sig, lite tillspetsat, gå ut på att exponering mot globala marknader gör länders ekonomi så volatil att de måste utveckla välfärdsstater för att skydda sig.

Det verkade skumt, så jag lade tesen på minnet. Varje gång jag snubblat över forskning som testat någon del i teorin, sparade jag den i en särskild mapp.

Sedan var det bara att vispa ihop det hela till en liten not, som visar att om något är det tvärtom: Ekonomisk öppenhet gör inte länder mer volatila och kan t o m vara särskilt viktigt för länder med stora välfärdsstater. Artikeln är open access i Scandinavian Political Studies.

Abstract:
This note describes how research on the link between economic openness and government size has changed over time. Early interpretations suggested that countries develop welfare states to compensate for volatility caused by economic openness (the compensation hypothesis). Recent findings have cast doubts on this interpretation. For example, more open economies are on average not more volatile, and economic openness does not unambiguously increase the social security demands from voters. Some recent studies suggest that economic openness is particularly beneficial for countries with high taxes and high‐income equality. A re‐interpretation of the compensation hypothesis is thus possible: Through trade, the citizens in large welfare states enjoy some of the benefits associated with cheap labour and high wage dispersion despite their domestic economy being characterized by high real wages, high taxes and a compressed wage distribution.
Min vän och danske kollega Christian Bjørnskov skrev om artikeln på Punditokraterna, och var vänlig nog att boosta den med två punktdiagram som på landsnivå illustrerar avsaknaden av samband, först mellan offentlig konsumtion och handelsvolym...
...samt mellan handelsvolym och volatilitet:

Överdödlighet i länder med olika grad av lockdown: Inget tydligt mönster

Nu finns mer cross-country forskning på om det finns systematiska skillnader i överdödlighet mellan länder med olika policyresponser mot coronaviruset. Det är den flinke och produktive Christian Bjørnskov som nyttjar excess mortality från eurostat (veckovis) och detta index över olika länders policyresponser, som tycks finnas per dag (!) och bl a innehåller detta:
Slutsatsen i pappret:
Comparing weekly mortality in 24 European countries, the findings in this paper suggest that more severe lockdown policies have not been associated with lower mortality.
Grafiskt illustreras resultatet genom att jämföra länder med stark/svag lockdown och deras respektive överdödlighet, dvs dödlighet 2020 jämfört med snittet 2017-2019.
Sista ordet är knappast sagt, bl a eftersom det kontrafaktiska utfallet är okänt: Vi vet inte hur det skulle gått i länder med "easy lockdown" om de haft hårdare restriktioner. Men det kan vara bra att veta att det inte syns något mönster enligt vilket länder med kraftig lockdown hade lägre dödlighet.