Visar poster taggade integration:

Forskning om effekten av etniska enklaver

Idag har Dagens Samhälle en debattartikel av mig och Anna Rehnvall på Fores, utifrån rapporten som presenterades förra veckan. Av de olika förslagen i rapporten lyfts upp idén om svenska Chinatowns och Little Italys. Någon har lite syrligt frågat mig om jag någonsin varit på Möllan i Malmö. Det har jag förvisso, men ambitionen i rapporten är inte att generalisera på basis av egna erfarenheter, utan att se vad forskningen säger om etniska enklaver. Här är ett rapportutdrag med källor:
Till att börja med är det inte självklart att segregationen är ofrivillig. Som konstateras av Nordström Skans och Åslund visar forskningen att människor oavsett bakgrund har en stark vilja till samröre med personer med en liknande bakgrund, och att detta också kan ha positiva ekonomiska effekter för individerna själva.
Källa: Nordström Skans, Oskar och Olof Åslund. 2010. "Etnisk segregation i storstäderna - bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006." Rapport 2010:4, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
I Sverige finns förvisso områden och stadsdelar där få med svensk bakgrund bor, men dessa domineras inte av någon enskild minoritetsgrupp. Detta spelar roll: När det gäller flyktingbarns skolresultat konstaterar Edin m.fl. att en hög andel utlandsfödda i bostadsområdet förefaller försämra betygen, medan fler landsmän förbättrar betygen. Ekonomiskt sett har det också visats att lågkvalificerade invandrare gynnas av att bo i etniska enklaver, eftersom det i sådana kan uppstå en arbetsmarknad där det är lättare att försörja sig trots att man exempelvis inte talar svenska.
Källa: Edin, P-A., P. Fredriksson, H. Grönqvist, och O. Åslund. 2009. "Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat" IFAU Rapport 2009:18.
Edin, Per-Anders, Peter Fredriksson, och Olof Åslund. 2003. "Ethnic Enclaves and the Economic Success of Immigrants: Evidence from a Natural Experiment." Quarterly Journal of Economics 118:329-357.
Ett relaterat intressant resultat finns i Åslund och Fredriksson (2009) som visar att etniska enklaver i sig inte heller har någon effekt på bidragsberoende. Se även kapitel 2 i Grönqvist (2009) som tyder på att det inte finns någon kausal hälsoeffekt av segregation.
Källa: Åslund, O. and P. Fredriksson (2009). "Peer effects in welfare dependence – Quasi-experimental evidence." Journal of Human Resources 44(3): 798–825.
Grönqvist, H. (2009). "Essays in Labor and Demographic Economics." Doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Uppdatering:
Andersson, Musterd och Galster (2014) visar att ffa invandrade män gynnas av att bo i områden med högre andel landsmän (och ofta även med högre andel utlandsfödda i allmänhet).
Andersson,R, S. Musterd, G. Galster 2014 Neighbourhood ethnic composition and employment effects on immigrant incomes Journal of Ethnic and Migration Studies, 40 (2014), pp. 710–736.

Ny krönika om tekniken, anställningarna och integrationen

Gårdagens Svd-krönika följer upp min text från förra våren, om en idé för att hjälpa tiggare:
Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet. [...] Ett problem är dock den lilla detaljen med betalningen. Taskrunner väljer att avsvärja sig ansvar och länkar till Skatteverket. Där meddelas att den som vill betala någon 1 000 kronor eller mer ska lämna kontrolluppgift, den som vill betala 10 000 eller mer ska betala arbetsgivaravgift och den som tjänar mer än 13 000 ska betala inkomstskatt. Jämfört med andra länder är dessa gränser låga och skatterna som ska betalas är höga. Dessutom är systemet inte anpassat till denna typ av transaktioner.
Jag nämner taskrunner och buddler, som jag båda testat själv, men efter textens publicering har jag uppmärksammats på flera:
Mobilearn är en mobil tjänst för att understödja snabbare integration och etablering i Sverige. Vår prisbelönta tjänst samlar myndighetsinformation till en databas översatt till en mängd språk – allt tillgängligt i mobiltelefonen.
We connect newly-arrived immigrants with Swedish companies who need help with day-to-day activities. Our digital platform enables companies to post simple tasks and services, and match them with new arrivals looking for work.
Tiptapp är en tjänst där användarna hjälper varandra att lösa vardagslogistiska problem kopplade till återvinning och återbruk. Betala någon som hämtar och hanterar det som ska återvinnas - grovsopor, återvinning och trädgårdsavfall.
Folk har också tipsat om coolcompany (i den nischen finns även firmify) som gör det lättare att bli f-skattare.
Ingen gör exakt vad jag skriver om i krönikan, men många gör något liknande. Det ska bli intressant att följa hur denna marknad utvecklas.
Uppdatering 1: www.yepstr.com
Uppdatering 2: http://worktasker.com/

Calmfors i DN om forskningen kring lägstalöner och sysselsättning

En nyckelpassage ur Calmfors DN-kolumn idag:
Det påstås ofta att forskningen inte visar på några effekter. Det är fel. Visserligen finns motstridande resultat i den internationella empiriska forskningen. Men en majoritet av studierna tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. Man finner dessutom oftare sådana effekter när minimilönerna höjs från en redan hög nivå (som i Sverige) än när de höjs från en initialt låg nivå (som i USA). Fyra av sex svenska studier finner negativa effekter av höjda minimilöner på den totala sysselsättningen och alla sex på sysselsättningen för de minst kvalificerade. Befintliga studier underskattar dessutom troligen effekterna, eftersom de endast analyserat vad som händer på kort sikt. Effekterna av lägre minimilöner blir större på lång än på kort sikt eftersom verksamheter då kan omstruktureras och helt nya utvecklas.

Är det orimligt att lägga statliga myndigheter och verk i utsatta områden?

Så här skrev jag i avslutningskapitlet i Fores-antologin Från utsatt till utmärkt område (online här)
En åtgärd med potentiellt snabb effekt är attutlokalisera statliga myndigheter och verk tillutvalda storstadsområden istället för att användautlokaliseringar som kompensation för försvars-neddragningar eller glesbygdsstöd. En sådan strategi skulle dessutom minska tendensen att mångautsatta områden är vad Jerker Söderlind i sitt kapi-tel beskriver som »gated community for the poor«och kan bidra till möten mellan människor som annars inte skulle mötas.
Så här skriver Amanda Björkman i DN:
Varför ställa till det genom att flytta stora organisationer, kommer många att invända. Och svaret är enkelt: För att det inte betyder att myndigheterna skulle sköta sina uppdrag sämre. Däremot kan det vara en – om än liten – del i att markera statens närvaro i områden där den ibland upplevs ha kapitulerat. Att myndigheter ploppar upp ur förortsmarken kommer inte vara någon mirakelmedicin. Men de verktyg som regeringen kan styra över borde man använda.
Jag håller med Amanda, detta är absolut ingen mirakelmedicin, men jag brukar nämna Sadev som exempel. Av dunkla skäl hamnade Sadev i Karlstad och hade i uppgift att utvärdera svenskt bistånd.
Hade det lagts i Malmö eller Göteborg hade det kunnat klara denna uppgift bättre (att rekrytera kunniga utvecklingsekonomer till Karlstad var inte lätt, men i Göteborg och Lund finns universitet med många utvecklingsekonomer).
När det gäller just granskning av annan statlig verksamhet är det ofta bara en fördel att ha viss distans till Stockholm. Om det dessutom lades i en stadsdel i Malmö eller Göteborg där det inte skulle skada att markera statens närvaro, är vi nära en vinn-vinn-lösning.

En kommentar till debatten om "låglönejobb" på DN-debatt

Den 9 januari fick Finanpolitiska rådet kritik på DN-debatt av Hans Lööf och Gustav Martinsson på KTH för sin idé att nyanlända bör integreras med hjälp av nya typer av jobb med låg lön och låga kvalifikationer. Rådet svarade, Mats Hammarstedt gjorde några kommentarer och Lööf och Martinsson återkom i en slutreplik.
Två kommentarer till denna debatt:
Av Hammarstedts inlägg framgår att L&M (medvetet eller omedvetet) väljer att beskriva verkligheten på ett sätt som förminskar problemen:
Lööf och Martinsson konstaterar att skillnaden i sysselsättning mellan utrikes födda och inrikes födda personer med förgymnasial utbildning i åldern 15-74 år är "närmast marginell" och uppgår till ungefär 2 procentenheter. [men] integrationsdebatten i dag [handlar] om nyanlända flyktingar. Det är då tveksamt att göra en jämförelse av sysselsättning mellan inrikes födda och den totala utrikes födda befolkningen. För det andra ger åldersintervallet 15-74 år en missvisande bild [då] en stor andel inrikes födda med förgymnasial utbildning som är äldre än 64 år pensionerats.
När genomsnitten konstrueras brett missar L&M det faktiskt problematiska, vilket Hammarstedt ger två exempel på:
Mellan kvinnor från Afrika med förgymnasial utbildning och infödda kvinnor uppgick sysselsättningsskillnaden till närmare 20 procentenheter! [...] Enligt Statistiska Centralbyrån hade ungefär 40 procent av flyktingarna från Irak och Syrien år 2013 en utbildning som snarast motsvarar svensk grundskoleutbildning.
Antingen känner L&M inte till att verkligheten ser ut på detta vis, alternativt väljer de att inte lyfta fram denna bild för att den leder till slutsatser de ogillar.
En andra kommentar rör den studie som L&M åberopar i sin slutreplik:
Den enda någorlunda systematiska studien som gjorts om samband mellan specifikt flyktinginvandrares sysselsättning och lön på den svenska arbetsmarknaden, vad vi känner till, återfinns i arbetsrapporten Employer attitudes towards refugee immigrants (Lundborg och Skedinger 2014). I studien ställer författarna frågan "Om den lägsta kollektivavtalade lönen minskar med 20 procent för flyktinginvandrare hur påverkar det sysselsättningen för denna grupp?" Frågan är riktad till 849 svenska arbetsgivare med erfarenhet av flyktinganställd personal från Eritrea, Etiopien, Somalia, Sudan, Bosnien, Iran, Irak och Kosovo. Hälften svarade ingen effekt alls, medan 43 procent menade att effekten skulle bli liten och mindre än 10 procent svarade att effekten skulle bli stor.
L&M anser uppenbarligen att denna studie stärker deras position eftersom effekten av att tillåta 20 procent lägre löner skulle bli liten. Det ska dock noteras att detta är en enkät som gjorts bland existerande arbetsgivare, på arbetsplatser och i företag som strävar efter att gå runt till rådande lönenivåer. Det betyder att de använder sig av relativt högkvalificerad arbetskraft, och sannolikt är tämligen okänsliga för priset på lågkvalificerad arbetskraft.
Vid lägre lönenivåer skulle helt andra företag och verksamheter kunna gå att räkna hem ekonomiskt, verksamheter som i högre utsträckning bygger på billig arbetskraft. Den effekt man kommer åt genom att studera existerande arbetsgivares beteende kommer således troligen att underskatta hur många jobb som skulle skapas.