Berghs betraktelser

Visar poster taggade integration:

Kultur sitter i länge, men är inte oföränderlig.

Permalänk

Emma Neuman gör intressant forskning om integration av invandrare. I artikeln "Source country culture and labor market assimilation of immigrant women in Sweden: evidence from longitudinal data" undersöks betydelsen av hemlandets kultur för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande
Resultatet:
the labor force participation of immigrant women in Sweden is related to their source country culture, in the sense that women from countries where women's labor market participation is low (high) also have low (high) participation in the Swedish labor market. However, all immigrant women assimilate towards, but do not reach parity with, the participation rate of native women, and the difference between women from high- and low-participation countries diminishes with length of residence in Sweden
Generellt är jag nyfiken på kulturers persistens och föränderlighet, och detta resultat i likhet med många andra, tyder på att kultur är tämligen persistent men långt ifrån oföränderlig.
, ,

Ingångslönerna i detaljhandeln stiger

Permalänk

Under lång tid har vi i Sverige diskuterat behovet av ökad lönespridning mellan ingångslöner och lön för mer erfaren personal. Facket har kraftfullt argumenterat mot alla tankar om (relativt sett) sänkta ingångslöner. Men vad har hänt med ingångslönerna under tiden som denna diskussion pågått?
I rapporten "Sysselsättningseffekter av ingångslönerna i detaljhandeln" (av Sven-Olov Daunfeldt och Hans Seerar Westerberg åt HUI) visas siffror för detaljhandelsavtalet:
  • År 2000 var lägsta avtalsenliga timlönen för någon med mer än 4 års erfarenhet drygt 25 procent högre än för 18-åringar (97,5/78,5).
  • År 2015 hade skillnaden krympt till knappt 14 procent (133/117).
Om någon har fått intrycket att facket är på defensiven och att många och mäktiga krafter verkar för ökad lönespridning, kan det vara intressant att veta att trenden, i varje fall i detaljhandeln, är den rakt motsatta. Ingångslönerna stiger kraftigt jämfört med lönerna för mer erfaren arbetskraft.
, ,

ESO-seminarium om integration och lärdomar från andra länder

Permalänk

Jag och sociologiprofessorn Grete Brochman (intervjuad i våras av Per Gudmundson) var opponenter på en ESO-rapport som släpptes idag:
2017:7 Inspiration för integration – en ESO-rapport om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder
Video från seminariet finns också hos ESO.
Mitt budskap: Kanske är den främsta lärdomen från de studerade länderna (Nederländerna, Tyskland, Danmark och Norge) att det är svårt för länder med reglerad arbetsmarknad, sammanpressad lönestruktur och stor välfärdsstat att lyckas bra med utlandsfödda på arbetsmarknaden. Om man inte tar emot särskilt många kan man med olika former av skohorn (kurser, etableringsprogram, praktik, subventionerade anställningar...) lyckas någorlunda, men det är svårt att skala upp dessa insatser. Ska man lyckas bra med integrationen av större volymer får man nog vara beredd att låta invandringen förändra samhället, exempelvis när det gäller näringslivsstrukturen. Istället för subventionerade anställningar kanske det är dags att låta subventionen gå till individen i form av en in-workbenefit/negativ inkomstskatt likt den som finns i UK eller USA. (Grete Brochman var intressant nog inne på samma linje).
Övrigt:
Plus i kanten får moderaternas Johan Forsell, som faktiskt lyssnade på hela seminariet inför den avslutande politikerinsatsen.
Hanna Mobäck, etableringskoordinator i Åre gjorde flera bra poänger, bland annat att frågan om vad som är tillräckliga språkkunskaper för den svenska arbetsmarknaden inte går att besvara, eftersom det varierar beroende på person, plats och arbetsuppgifter.
Uppdatering: Seminariet kan ses i sin helhet på SVT forum.

, ,

Forskning om effekten av etniska enklaver

Permalänk

Idag har Dagens Samhälle en debattartikel av mig och Anna Rehnvall på Fores, utifrån rapporten som presenterades förra veckan. Av de olika förslagen i rapporten lyfts upp idén om svenska Chinatowns och Little Italys. Någon har lite syrligt frågat mig om jag någonsin varit på Möllan i Malmö. Det har jag förvisso, men ambitionen i rapporten är inte att generalisera på basis av egna erfarenheter, utan att se vad forskningen säger om etniska enklaver. Här är ett rapportutdrag med källor:
Till att börja med är det inte självklart att segregationen är ofrivillig. Som konstateras av Nordström Skans och Åslund visar forskningen att människor oavsett bakgrund har en stark vilja till samröre med personer med en liknande bakgrund, och att detta också kan ha positiva ekonomiska effekter för individerna själva.
Källa: Nordström Skans, Oskar och Olof Åslund. 2010. "Etnisk segregation i storstäderna - bostadsområden, arbetsplatser, skolor och familjebildning 1985-2006." Rapport 2010:4, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
I Sverige finns förvisso områden och stadsdelar där få med svensk bakgrund bor, men dessa domineras inte av någon enskild minoritetsgrupp. Detta spelar roll: När det gäller flyktingbarns skolresultat konstaterar Edin m.fl. att en hög andel utlandsfödda i bostadsområdet förefaller försämra betygen, medan fler landsmän förbättrar betygen. Ekonomiskt sett har det också visats att lågkvalificerade invandrare gynnas av att bo i etniska enklaver, eftersom det i sådana kan uppstå en arbetsmarknad där det är lättare att försörja sig trots att man exempelvis inte talar svenska.
Källa: Edin, P-A., P. Fredriksson, H. Grönqvist, och O. Åslund. 2009. "Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat" IFAU Rapport 2009:18.
Edin, Per-Anders, Peter Fredriksson, och Olof Åslund. 2003. "Ethnic Enclaves and the Economic Success of Immigrants: Evidence from a Natural Experiment." Quarterly Journal of Economics 118:329-357.
Ett relaterat intressant resultat finns i Åslund och Fredriksson (2009) som visar att etniska enklaver i sig inte heller har någon effekt på bidragsberoende. Se även kapitel 2 i Grönqvist (2009) som tyder på att det inte finns någon kausal hälsoeffekt av segregation.
Källa: Åslund, O. and P. Fredriksson (2009). "Peer effects in welfare dependence – Quasi-experimental evidence." Journal of Human Resources 44(3): 798–825.
Grönqvist, H. (2009). "Essays in Labor and Demographic Economics." Doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Uppdatering:
Andersson, Musterd och Galster (2014) visar att ffa invandrade män gynnas av att bo i områden med högre andel landsmän (och ofta även med högre andel utlandsfödda i allmänhet).
Andersson,R, S. Musterd, G. Galster 2014 Neighbourhood ethnic composition and employment effects on immigrant incomes Journal of Ethnic and Migration Studies, 40 (2014), pp. 710–736.

,

Ny krönika om tekniken, anställningarna och integrationen

Permalänk

Gårdagens Svd-krönika följer upp min text från förra våren, om en idé för att hjälpa tiggare:
Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet. [...] Ett problem är dock den lilla detaljen med betalningen. Taskrunner väljer att avsvärja sig ansvar och länkar till Skatteverket. Där meddelas att den som vill betala någon 1 000 kronor eller mer ska lämna kontrolluppgift, den som vill betala 10 000 eller mer ska betala arbetsgivaravgift och den som tjänar mer än 13 000 ska betala inkomstskatt. Jämfört med andra länder är dessa gränser låga och skatterna som ska betalas är höga. Dessutom är systemet inte anpassat till denna typ av transaktioner.
Jag nämner taskrunner och buddler, som jag båda testat själv, men efter textens publicering har jag uppmärksammats på flera:
Mobilearn är en mobil tjänst för att understödja snabbare integration och etablering i Sverige. Vår prisbelönta tjänst samlar myndighetsinformation till en databas översatt till en mängd språk – allt tillgängligt i mobiltelefonen.
We connect newly-arrived immigrants with Swedish companies who need help with day-to-day activities. Our digital platform enables companies to post simple tasks and services, and match them with new arrivals looking for work.
Tiptapp är en tjänst där användarna hjälper varandra att lösa vardagslogistiska problem kopplade till återvinning och återbruk. Betala någon som hämtar och hanterar det som ska återvinnas - grovsopor, återvinning och trädgårdsavfall.
Folk har också tipsat om coolcompany (i den nischen finns även firmify) som gör det lättare att bli f-skattare.
Ingen gör exakt vad jag skriver om i krönikan, men många gör något liknande. Det ska bli intressant att följa hur denna marknad utvecklas.
Uppdatering 1: www.yepstr.com
Uppdatering 2: http://worktasker.com/
, ,
← Nyare Äldre →

Låna gärna idéer och texter. Ange gärna källa.


Tema: Binary (mod) från Fabthemes | Bloggplattform: Postach.io

Bergh

Bergh

Bergh betraktelser - kanske Sveriges äldsta nationalekonomiblogg?

Senaste

Taggar