Visar poster taggade internet:

Svd-krönika om Heberlein, terrordåden och läsarnas allt viktigare roll i journalistiken

Lördag 2 april hade jag en krönika i SvD där Ann Heberleins olycksaliga krönika i GP fick vara ingång till en diskussion om den vikten av kritiska läsare.
Ur texten:
Flera som påpekade felet tolkades som om de tagit ställning i den normativa fråga som Heberlein diskuterade. Om man sympatiserar med hållningen att vi måste kunna prata om de problematiska delarna av islam, varför haka upp sig på om det var 2 eller 395 terrordåd? Generellt sett är det problematiskt om uppmärksammandet av sakfel i en text tolkas som invändningar mot artikelns normativa budskap.
Som av en händelse tog Medierna i p1 denna dag upp händelsen, och diskuterar bl a vilken roll en redaktör har och bör ha för vad fristående kolumnister skriver. Länk till Medierna i P1 och en hel del annat rörande Heberleins krönika finns samlat hos Omni.

Prenumerera på Berghs betraktelser via epost

På önskemål från kloka bloggläsare, finns numera möjligheten att få ett mail varje gång något nytt publiceras här på bloggen. Klicka bara prenumerera ovan och mata in den epostadress du vill att inläggen ska skickas till. Programmet skickar då en bekräftelselänk till den mailadress du valt, och när du klickat på länken och bekräftat att du inte är en robot är allt klart.
För den teknikintresserade:
Efter lite research valde jag mailchimp som är kostnadsfritt upp till 2000 prenumeranter. Det känner av via rss när det postats inlägg och skickar då ut ett mail till en epostlista. Jag valde hela, HTML-formaterade inlägg, så den som önskar kan läsa allt i sitt mailprogram. Mailet går ut kl 0400 varje morgon (om det postats något dagen före).
Själv föredrar jag att hålla koll på bloggar via RSS, som kan liknas vid ett radioutsändningsformat för internet, som gör det möjligt att läsa bloggar, tidskrifter och mycket annat i valfri rss-läsare. Sedan google reader gick i graven och feedly började ta betalt för tjänster jag använde (som att lätt kunna skicka artiklar till Evernote) använder jag Inoreader både i telefon, platta och på datorn.

Hur mycket av konsumentöverskottet från Internet syns i BNP-statistiken?

Tyler Cowen skriver träffsäkert om att det förekommer mycket överdrifter kring hur mycket värde som skapas på Internet utan att synas i BNP:
Facebook and other internet services are part of a bundled package of market value, but that is very different from claiming they are not measured in gdp at all.
There is of course consumer surplus from the internet and Facebook, just as there is from Dunkin’ Donuts. Might that consumer surplus be especially high? Well, we don’t know, but don’t assume it will be.
Här håller jag inte fullt ut med. Kostnaden för ett netflix-abonnemang är jämförbar med en bio-biljett.Facebook har ingen avgift alls. Sett till vad man får, är det troligt att båda tjänster skapar mycket stort konsumentöverskott. Cowen har dock en annan poäng för varför detta värde sannolikt kommer att synas i BNP:
Let’s say Facebook is a profit maximizer. Insofar as Facebook is of value to consumers, the company can get away with putting a lot of ads on the site. These will spur additional market purchases, and so part of the value of the site is again captured in gdp.
Med andra ord: Ju mer användarna gillar en tjänst, desto mer kan företaget som levererar den tjäna på reklamintäkter (och på en premium-variant där användarna slipper reklam). Dessa intäkter syns i BNP.
Netflix har förvisso ingen reklam. Om jag har rätt har de sannolikt någon annan intäktskälla, eller så skulle de kunna tjäna mer än vad de gör.
Men vänta nu: Är det inte misstänkt många apple-produkter i House of Cards?
På den frågan svarar nätet klart ja: Fortune, MacRumours.

Hur utvecklas mängden information och desinformation på nätet och i andra media?

Jesper Strömbäcks rapport "Demokratin och det förändrade medielandskapet" har fått mycket press. Det finns mycket att säga om den, men jag fastnade för en formulering i ingressen av nyhetsartikel i Dagens Samhälle: "Mängden desinformation kan ha ökat mer än mängden information".
Artikeln tycks korrekt återge rapporten, vari man kan läsa följande:
Samtidigt är talet om informationssamhället förledande av åtminstone två skäl. Det första handlar om att ordet information lätt tolkas som att det handlar om sanningsenlig och korrekt information, men det är inte bara mängden korrekt information som har ökat. Även mängden desinformation – information som är falsk eller vilseledande, t.ex. genom att den är malplacerad, fragmenterad eller irrelevant i det sammanhang den används – har ökat. [14] Mängden desinformation kan till och med ha ökat mer än mängden information.[15]
Not 15 listar två källor:

Mohammed, S. N. (2012). The (Dis)information Age. The Persistence of Ignorance. New York: Peter Lang.
Postman, N. (1987). Underhållning till döds. Stockholm: Prisma.

Om Postman och hans bok (som kom i orginalutgåva 1985) kan man läsa på wikipedia (men inte i Nationalencyklopedin...) att han framför allt ogillade TV men gillade böcker:
Postman argues that television confounds serious issues by demeaning and undermining political discourse and by turning real, complex issues into superficial images ... He states that 19th century America was the pinnacle of rational argument, an Age of Reason, in which the dominant communication medium was the printed word.
Oavsett om wikipedia ska betraktas som information eller inte, gör jag det djärva antagandet att en bok från 1985 inte innehåller särskilt mycket empiri kring utveckling av kvoten mellan information och desinformation på webben.
När det gäller Mohammed (2012) tycks så inte heller vara fallet: Om den har övertygande data borde det framgå av säljtexten. I denna hittar jag inget sådant, men däremot följande:
This book encourages a more rational and even skeptical approach to the claims of the information revolution and demonstrates that, despite a wealth of information, ignorance persists and even thrives.
Så långt svårt att inte hålla med. Men texten blir mer informativ:
"users of global media such as the World Wide Web and Facebook [sic!] tend to cluster locally around their own communities of interest and even around traditional communities of geography, nationalism, and heritage. Thus new media technologies may contribute to ignorance about various «others» and, in this and many other ways, contribute to the persistence of ignorance."
Här återkommer alltså formuleringen "may contribute". Den för snarast tankarna till kvällspressens rubriker på formen "vanlig trötthet kan vara dödlig sjukdom". Påtalandet av den teoretiska möjligheten att det förhåller sig på ett visst sätt är något annat än att försöka slå fast hur något faktiskt (eller sannolikt) är.

Utan att vara expert på Internets framväxt ter det sig i mina ögon otroligt att ett nätverk som växer fram organiskt med användargenererat innehåll skulle skapa mer desinformation än information, givet att de flesta har en preferens (om än svag) för information över desinformation. Däremot kan man såklart tänka sig att vissa har ett intresse av att sprida desinformation för att kunna tjäna pengar på denna. Den mekanismen torde dock gälla alla medier.

Under det rimliga antagandet* att den som vill publicera desinformation har högre betalningsvilja för att publicera än vad den som vill publicera information har, bör andelen desinformation i ett medium vara högre ju dyrare det är att publicera. Till exempel bör andelen böcker med desinformation ha varit högre på den tiden böcker var dyrare att publicera.

(*Antagandet är rimligt eftersom publicerandet av information är en kollektiv nyttighet, medan publicerandet av desinformation i regel är ett led i en strategi för att tjäna pengar på människors villfarelser)

Hypotesen är svår att testa isolerat, eftersom forskningen gör framsteg samtidigt som publiceringskostnaderna faller. Men både publiceringskostnadsargumentet och forskningens framsteg talar för att andelen information bör ha ökat över tiden.

I brist på annan forsklning (som rimligen borde finnas) gjorde jag en websökning på två nyckelfraser:

Googleträffar på "global warming is a myth"
2004..2005: 118 000
2008..2009: 585 000
2013..2014: 151 000

Googleträffar på "global warming is happening"
2013..2014: 234 000
2008..2009: 237 000
2004..2005: 232 000

Söker man (med hjälp av google) i böcker erhålls istället följande utveckling:

Med dessa simpla försök till empiri vill jag egentligen bara säga att det är hög tid att någon tar sig an frågan hur kvoten information/desinformation faktiskt har utvecklats över tiden och i olika medier.
Varningar på basis av hur det "kan vara" har vi tillräckligt av.
– Jag skulle till och med vilja säga att det är missvisande att kalla vår tids samhälle för ett informationssamhälle - det bör snarare kallas för ett desinformationssamhälle, säger han och fortsätter:
– Desinformation betyder en av tre saker; det kan vara falsk information, det kan vara missledande information det kan vara irrelevant information och och den här typen av information har ökat.
Uppdatering 2: Dryftade saken med Jesper på twitter: