Visar poster taggade migration:

Har människans xenofobi evolutionära rötter?


En intressant fråga är hur människors xenofobiska tendenser ska förklaras, och det är såklart en fråga det skrivits mycket om. Här är en artikel i Science av Elizabeth Culotta som summerar bevis för en evoutionär förklaring. Ur summary:
Racial prejudice apparently stems from deep evolutionary roots and a universal tendency to form coalitions and favor our own side. And yet what makes a "group" is mercurial: In experiments, people easily form coalitions based on meaningless traits or preferences—and then favor others in their "group." Researchers have explored these innate biases and begun to ask why such biases exist. What factors in our evolutionary past have shaped our coalitionary present—and what, if anything, can we do about it now?
En tolkning av detta är att vi är benägna att tänka i termer av ingrupp och utgrupp, men att dessa inte måste sammanfalla med invandrare vs native.

Om den evolutionära förklaringen stämmer är det intressant att sätta detta i relation till den forskning som finns om kontakthypotesen, dvs tanken xenofobi minskar när människor faktiskt på något sätt kommer i kontakt med utgruppen.
I en artikel i Migration Studies om xenofobi på regionnivå inom EU visar Markaki & Longhi följande:
... regions with a higher percentage of immigrants born outside the EU and a higher unemployment rate among the immigrant population show a higher probability that natives express negative attitudes to immigration. Regions with a higher unemployment rate among natives however, show less pronounced anti-immigrant attitudes
En tänkbar tolkning av detta är att en högre arbetslöshet bland invandrare gör det lättare att betrakta dessa som en utgrupp.

Två intressanta artiklar i senaste Kyklos

Senaste numret av Kyklos innehåller flera särskilt intressanta artiklar. Här är en vars resultat inte är särskilt upplyftande för den så kallade kontakthypotesen:
Brunner, Beatrice, and Andreas Kuhn. 2018. “Immigration, Cultural Distance and Natives’ Attitudes Towards Immigrants: Evidence from Swiss Voting Results." Kyklos 71(1): 28–58.
Det viktigaste ur abstract:
  • combine community-level outcomes of 27 votes about immigration issues in Switzerland with census data to estimate the effect of immigration on natives' attitudes towards immigrants.
  • categorize immigrants into two groups according to the cultural values and beliefs of their country of origin
  • find that the share of culturally different immigrants is a significant and sizable determinant of anti-immigration votes, while the presence of culturally similar immigrants does not affect natives' voting behavior at all
  • the share of right-wing votes in favor of the Swiss People's Party appears to be more elastic with respect to the share of culturally different immigrants than natives' attitudes themselves, suggesting that the party has gained a disproportionate vote share from attitudinal changes caused by immigrant inflows.
En annan artikel i Kyklos ger ytterligare stöd för en av mina mest citerade artiklar (tillsammans med Christian Bjørnskov, lustigt nog också den i Kyklos)
Camussi, Silvia, Anna Laura Mancini, and Pietro Tommasino. 2018. “Does Trust Influence Social Expenditures? Evidence from Local Governments." Kyklos 71(1): 59–85.
Hela abstract:
We document that trust has a positive impact on the generosity of welfare spending. Our analysis relies on a unique dataset including detailed budgetary data of more than 2,000 Italian municipalities. Compared with previous contributions based on cross-country data, our approach reduces the risk of omitted variable bias and measurement errors. Furthermore, drawing on Italy's rich political history, we are able to use an instrumental variables strategy that addresses the possible endogeneity of trust.

ESO-seminarium om integration och lärdomar från andra länder

Jag och sociologiprofessorn Grete Brochman (intervjuad i våras av Per Gudmundson) var opponenter på en ESO-rapport som släpptes idag:
2017:7 Inspiration för integration – en ESO-rapport om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder
Video från seminariet finns också hos ESO.
Mitt budskap: Kanske är den främsta lärdomen från de studerade länderna (Nederländerna, Tyskland, Danmark och Norge) att det är svårt för länder med reglerad arbetsmarknad, sammanpressad lönestruktur och stor välfärdsstat att lyckas bra med utlandsfödda på arbetsmarknaden. Om man inte tar emot särskilt många kan man med olika former av skohorn (kurser, etableringsprogram, praktik, subventionerade anställningar...) lyckas någorlunda, men det är svårt att skala upp dessa insatser. Ska man lyckas bra med integrationen av större volymer får man nog vara beredd att låta invandringen förändra samhället, exempelvis när det gäller näringslivsstrukturen. Istället för subventionerade anställningar kanske det är dags att låta subventionen gå till individen i form av en in-workbenefit/negativ inkomstskatt likt den som finns i UK eller USA. (Grete Brochman var intressant nog inne på samma linje).
Övrigt:
Plus i kanten får moderaternas Johan Forsell, som faktiskt lyssnade på hela seminariet inför den avslutande politikerinsatsen.
Hanna Mobäck, etableringskoordinator i Åre gjorde flera bra poänger, bland annat att frågan om vad som är tillräckliga språkkunskaper för den svenska arbetsmarknaden inte går att besvara, eftersom det varierar beroende på person, plats och arbetsuppgifter.

Uppdatering: Seminariet kan ses i sin helhet på SVT forum.

Mattias Svensson om Heberleins nya bok.

Även Mattias Svensson har skrivit om Heberleins nya bok. Ett utdrag som inte tyder på att Heberlein gjort någon jätteinsats:
Det andra problemet är de tendentiösa beskrivningarna. Tillvaron för papperslösa beskrivs exempelvis som att de har "i det närmaste samma rättigheter" som infödda. Man kan tycka att de papperslösa ska kallas illegala och att polisen ska lägga mer resurser på att avvisa dem från landet, men att hävda att de lever med i stort sett samma rättigheter som svenskar är helt enkelt falskt. De saknar tillgång till socialförsäkringar, den vita arbetsmarknaden och hela rättssamhället. Blir de påkörda av en bil gör de bättre i att halta därifrån än att påkalla polisens uppmärksamhet. Sak samma om de blir rånade, lurade eller våldtagna. Ger de sig tillkänna åker de ut.
Papperslösa och asylsökande kontrasteras mot en MS-sjuk kvinna som dött på en toalett, dagen efter att hon fått avslag på sin ansökan om utökad personlig assistans. Denna tragiska anekdot är allt läsaren får veta om den assistansersättning som är det mest utbyggda välfärdssystemet under 1990- och 2000-talet, och som trots besparingar efter konstaterat fusk på senare år fortfarande har betydligt mer resurser än i våra grannländer. Det är inte heller en rättvisande beskrivning.

Källor och bakgrund till DN-kolumn om invandrare och brottslighet

Numera är jag kolumnist i DN istället för Svenska dagbladet. Omväxling förnöjer, och det är trevligt att ha fler tecken till sitt förfogande (5000 mot tidigare 2600-3000). Ämnet i första kolumnen är en ofta åberopad Brå-rapport från 2005 om invandrares brottslighet, vad den visar och inte visar.
Ur texten:
Att rapporten har förekommit så flitigt i debatten hänger nog samman med att den påståtts visa att invandrares överrepresentation i brottsstatistiken kvarstår även efter att statistiken standardiserats med avseende på socioekonomiska faktorer. Det skulle i så fall betyda att invandrares brottslighet inte kan bortförklaras av att de har det sämre ställt, ekonomiskt och socialt. Den tolkningen är dock felaktig.
Som exempel på hur brå-rapporten används, kan noteras en tweet från Krister Thelin:
@tavadsomhelst Räcker att läsa rapporten från 2005. Överrepresentationen består efter rensning. Är hela poängen med rapporten.
— Krister Thelin (@KristerThelin) January 17, 2017
Jag tycker att Thelin gör en svår fråga lite väl enkel här. Ett huvudbudskap i min text är att de variabler man inkluderar vid en statistisk rensning för socioekonomiska faktorer knappast fångar allt eller ens det mesta som ingår i den socioekonomiska ställningen.
En annan poäng är att det i många fall är direkt fel att rensa för socioekonomiska faktorer. Forskning som gör det är dock ändå intressant, då den ger vägledning om hur brottslighet kan minskas.
Jerzy Sarnecki har nyligen sammanfattat relevant forskning i en Fores-rapport. Artikeln av Hällsten, Sarnecki och Szulkin som nämns är
Hallsten, M. et al. 2013. “Crime as a Price of Inequality?: The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes." British Journal of Criminology 53(3): 456–81. (finns i gratisversion här)
Ur abstract:
For males, we are able to explain between half and three-quarters of the gap in crime by reference to parental socio-economic resources and neighbourhood segregation. For females, we can explain even more, sometimes the entire gap. In addition, we tentatively examine the role of co-nationality or culture by comparing the crime rates of randomly chosen pairs of individuals originating from the same country. We find only a small correlation in the crime of individuals who share the same origin, indicating that culture is unlikely to be a strong cause of crime among immigrants.
Slutligen: Här är en av många artiklar om människors oförmåga att värdera låga sannolikheter.


Uppdatering:
Det finns även intressant ny forskning på Danmark av Alois Stutzer om hur rätten att få rösta tycks minska invandrares brottslighet. Ur abstract:
We investigate how the right to vote in local elections affects immigrants’ compliance with the law. In our study for Denmark, we exploit an institutional regulation that grants foreigners local voting rights after three years of stay. Relying on register data, we find causal evidence that the first possibility to vote considerably reduces the number of legal offenses of non-Western male immigrants in the time after elections.
Notera dock att resultatet gäller trafikförseelser - alla andra brott är nämligen så sällsynta att statistiken inte ger någon vägledning om effekten.