Visar poster taggade paper:

Är socialdemokratins nedgång en följd av industrisamhällets nedgång?

Under semestern blev jag nyfiken på om det gjorts kvantitativ forskning på vad som förklarar socialdemokratins nedgång i olika länder. Hittade snabbt Pontusson (1995) i World Politics, som gör exakt detta. Min hypotes var att socialdemokratins nedgång helt enkelt följer industrisamhällets nedgång, och att det därför ser ganska mörkt ut för socialdemokratin i samtliga länder. Pontussons resultat tycks bekräfta detta.
Ur abstract:
Using a number of different quantitative measures, this article demonstrates that variations in the degree of social democratic decline in nine European countries can be viewed in large measure as a product of two structural economicchanges: (1) the shift to smaller units of production; and (2) the growth of private nonindustrial employment.
Artikeln är dock gammal både vad gäller data och metod. Endast 9 länder studeras, data går bara till 1990 (artikeln publicerades 1995), och bevisen är mest korrelationer:
Någon nyare liknande studie lyckades jag inte hitta, men det borde rimligen finnas. Det vore intressant att se om resultatet står sig när fler år och länder läggs till (om inte annat är detta kanske ett bra uppsatsämne för en pol.kand-student!).
Nedgången har definitivt inte brutits (bild från @crehbinder som sammanställt data från valresultat sedan 1967))
EUobserver orkade bara jämföra 2000 med 2017:



Uppdatering: @crehbinder tipsar även om att Anders Lidström har gjort en studie med av variation inom Sverige 1973-2014. Hans slutsatser:
Fem strukturförändringar visar sig sammantaget kunna förklara 75 procent av variationen i nedgång. Det gäller den minskade industrisysselsättningen, ökande utbildningsnivån, ett stigande ekonomiskt välstånd, urbaniseringen samt minskningen av det sociala tryck som tidigare gynnat partiet i dess styrkefästen.

Om korrelationer, överdoser, internet och mikroekonomisk teori.

Förutom felet att missta en korrelation för kausalitet, har jag nu på kort tid sett två exempel på hur ett seriöst försök till kausal identifikation avfärdas som en simpel korrelation.
Exempel 1: Reaktionerna på detta papper som visar på moral hazard-problem orsakade av Naloxone, ett preparat som räddar livet vid överdoser vid opiumpreparat:
Ur abstract:
We exploit the staggered timing of Naloxone access laws to estimate the total effects of these laws. We find that broadening Naloxone access led to more opioid-related emergency room visits and more opioid-related theft
En reaktion (från en forskare i annat fält)

Exempel 2: Denna studie om effekterna av snabbt internet på ungdomars inlärning

Vad vill jag säga?
Det är svårt att hitta kausala effekter, det återstår dock att se hur väl resultaten i dessa studier håller om andra forskare bankar på dem, och de finns ännu bara som working paper. Men båda studier har en övertygande identifikationsstrategi: i båda fallen inträffar en förändring vid olika tillfällen i tiden på olika platser geografiskt. Resultaten kan alltså inte kan avfärdas som 'bara en korrelation'.
Studierna har emellertid också en annan sak gemensamt: De identifierar oönskade effekter av något som i grunden är önskvärt (enligt de flestas värderingar åtminstone) och som har många tillskyndare. Det är därför föga förvånande att vissa reagerar snabbt genom att tänka att det nog bara är en korrelation - en form av motivated reasoning med andra ord.
Intressant nog finns det i båda fallen ett användbart verktyg att tillgå för den som vill kunna avgöra om resultaten i dessa studier är rimliga eller ej: Mikroekonomisk teori (eller om man så vill, rational choice)
I första studien: moral hazard:
Om det blir känt att det kommit ett preparat som kan tas som nässpray vid överdoser och är tämligen effektivt, är det knappast förvånande att beteendet förändras en smula, eftersom worst case scenario vid droganvändande uppfattas som avsevärt mindre farligt än tidigare.
I andra studien:
Om alternativkostnaden för att plugga är att man under pluggandet inte kan roa sig vid datorn, lär alternativkostnaden öka ju snabbare internetuppkoppling datorn har.
Det är således svårt att bli förvånad av att de effekter som identifieras i studierna finns. Men det faktum att effekterna finns betyder naturligtvis inte att bör avstå från att använda Naloxone eller bygga ut bredband.