Visar poster taggade seminarium:

Diskussion om basinkomst på Institutet för framtidsstudier

Igår var jag en av två discussants på Phillippe van Parijs, som talade om medborgarlön/basinkomst på Institutet för framtidsstudier. Tillsammans med Yannick Vanderborght har han nyss släpp en bok i ämnet som jag kan rekommendera till alla som vill ha en seriös genomgång av argumenten och debatten (filosofiskt, politiskt och ekonomiskt).
Seminariet kan ses på youtube (och filmades av UR). Min kommentar börjar vid 1h 10min.
Mina slides finns på slideshare.

Kommentarer om korruption i Sverige

Idag deltog jag i en frukostpresentation av Transparency Internationals senaste världsomfattande korruptionsundersökning, Global Corruption Barometer, som redogör för svenska folkets åsikter om bl.a. korruptionsrisker i olika sektorer och yrkeskategorier, regeringens förmåga att förebygga korruption samt vilka de mest effektiva åtgärderna mot korruption är.
Mina kommentarer:
  • Det är svårt att mäta korruption, och ökande bortfall gör det allt svårare även att mäta korruptionsuppfattningar.
  • TI jobbar nu med en definition av korruption som är betydligt bredare än muta och bestickning, och som ligger nära den som brukar användas i forskningen: Missbruk av (offentlig) ställning för att tillskansa sig själv/sina närmaste fördelar på andras (skattebetalarnas) bekostnad. Det är bra.
  • I Sverige var det senast bara 1 procent som uppgav att de betalt en muta senaste 12 måndarna. Denna gång ställdes inte ens frågan. Men vi vet att korruptionen i Sverige är mer komplex till sin natur. Det vore intressant att fråga om människor har erfarenhet av att en politiker/tjänsteman missbrukat sin ställning för att tillskansa sig själv eller sina närmaste fördelar på skattebetalarnas bekostnad. Gissningsvis är det mer än 1 procent.
  • Givet den bredare definitionen aktualiseras frågan om vad som ska räknas som missbruk av skattemedel. Viss journalistik tycks bygga på tanken att stora summor för löner, resor eller personalfester per automatik är problematiska, men så är inte fallet. För festnotor måste man naturligtvis beakta antalet deltagare och hur ofta det festas, samt hur mycket som läggs på liknande verksamhet i det privata näringslivet. Risken är betydande att journalistik som jagar festnotor med många nollor gör att arbetsgivare inom offentlig sektor blir rädda för att bjuda sina anställda på två glas vin på personalfesten, och att rapporteringen om harmlösheter tröttar ut medborgarna, så att betydligt allvarligare oegentligheter flyger under radarn.
  • TI konstaterar - helt riktigt - att skärningspunkten mellan offentligt och privat är en farozon för korruption. Mot den bakgrunden är det problematiskt att antalet kommunala bolag fortsätter att öka, trots de problem som framhållits av företagsekonomer, statsvetare och nationalekonomer om problematiska aspekter rörande bolagsstyrning, demokrati, konkurrens och transparens.
Dessutom vevade jag de sedvanliga käpphästarna om stärkt kommunal revision, öppna data och införandet av skilda valdagar.
Två saker jag fick lära mig under seminariet:
  • Trots att jag brukar framhålla att landstingen också är kommuner, brukar jag säga att vi har 290 kommuner i Sverige. Kanske ska jag börja säga 310.
  • Den tudelade arbetsmarknaden är problematisk ur ett visselblåsar perspektiv. Fast anställda och sedan länge inlasade vill inte skapa dålig stämning med kollegor de känner väl sedan länge och sannolikt kommer att fortsätta att jobba med. De som kuskar runt på timmar och vikariat vill ha en fast anställning och stöter sig ogärna med potentiella arbetsgivare.
Mina kommentarer bygger i stor utsträckning på denna bok: