Visar poster taggade skatter:

Är avslöjandena om skatteflykt ett tecken på orimliga skattesystem eller på ökade svårigheter att skattefinansiera välfärden?

Debatten om Uppdrag Gransknings avslöjande av vad vissa kallar skatteflykt och andra skatteplanering har gett upphov till en tämligen förutsägbar debatt. Vänstern ser exempel på hur snikna kapitalister undanhåller resurser som skulle behövas i välfärden, högern ser hur orimliga skattesystem jagar kapital bort från Sverige och andra länder med höga skatter.
Programmet ligger närmare vänsterns problembeskrivning, vilket inte minst syns på hemsidan:

Man kan lätt få intrycket att skatteflykt gör det allt svårare för staterna att få in skatter till välfärden, inte minst då det bara var ett drygt år sedan en liknande historia avslöjades genom de så kallade Panamadokumenten. Det kan därför vara värt att påminna om att OECD-ländernas stater får in mer skatteintäkter än någonsin, både realt per capita och som andel av BNP:
Betyder trenden ökade skatteintäkter att det ligger mer i högerns problembeskrivning? Nja, faktum är att de flesta skattesatser i västvärldens demokratier är på väg nedåt. Så här ser det exempelvis ut för den högsta marginalskatten på arbete:
Hur går då trenden ökade skatteintäkter och lägre skattesatser ihop? Den troliga förklaringen är att möjligheterna att sänka sina faktiska skattebetalningar genom skatteplanering var större förr, när skattesystemen på pappret var väldigt progressiva, och ofta dessutom synnerligen komplexa. Komplexitet i dessa sammanhang gynnar resursstarka - och deras skattejurister. Trenden sedan 1970-talet har varit att reformera skattesystemen i riktning mot lägre skattesatser, bredare skattebaser och minskad komplexitet. Till detta kommer en annan viktig trend, nämligen internationella avtal för att minska undanhållandet av skatt. Det fanns länge en oro att ny informations- och kommunikationsteknik skulle göra det lättare att flytta kapital och verksamheter utomlands, men samma teknik gör det också lättare att spåra och utbyta information.
2012 skrev Jesper Roine på ekonomistas om detta:
I augusti trädde ett nytt skatteavtal i kraft mellan Sverige och Schweiz. Enligt detta kommer Skatteverket få möjlighet att begära in information som i princip gör det möjligt att kontrollera att inkomster som ska beskattas i Sverige verkligen tagits upp till deklaration här. Avtalet är ett i raden av många nya eller ändrade avtal som slutits de senaste åren mellan Sverige och olika skatteparadis och avtalen har redan resulterat i en del så kallade självrättelser där personer plötsligt "insett" att de glömt att deklarera inkomster.
Jesper länkar också forskning som visar att att inflödet av nya pengar till olika skatteparadis är negativt relaterat till hur många avtal de tecknat:
Samtidigt är detta en jakt som i högsta grad pågår - ur Johannesen & Zucman
Rather than repatriating funds, our results suggest that tax evaders shifted deposits to havens not covered by a treaty with their home country.
Här gör PwC en bra sammanfattning av de starkaste internationella skattetrenderna just nu (2016). Bland annat kan man läsa:
Regeringar är mycket angelägna och kommer sannolikt att lägga stora resurser på att bekämpa aggressiv skatteplanering och få in ökade skatteintäkter till det egna landet. Detta ökar risken för dubbel beskattning av bolagens vinster. [...] Transparens och öppenhet är de nya nyckelorden. För företag blir det allt viktigare att tydligt kunna redovisa hur olika vinster beräknas och var de uppkommer.
Således: När avslöjanden om skatteplanering duggar tätt är det lätt att få intrycket att fenomenet ökar, men avslöjandena är sannolikt istället tecken på att allt mer upptäcks. Skattesystemen inom OECD kännetecknas de av minskad komplexitet och lägre skattesatser nu än förr, men skatteintäkterna ökar likväl. Skattejurister varnar företagen för risken att företagens vinster beskattas i mer än ett land.

Om Yepstr och skattesystemet

Det dyker upp allt fler tjänster och appar som underlättar för privatpersoner att köpa tjänster av andra privatpersoner. En effekt av detta är att det blir tydligt exakt vilka skatteregler som påverkar denna typ av transaktioner - och hur det svenska skattesystemet uppfattas. Ett exempel är Yepstr som hjälper unga att hitta uppdrag som exempelvis barnpassning och hundvakt.
Följande kan läsas på deras FAQ:
Vad har jag för krav på mig att betala skatt?
Arbete på Yepstr är "inkomst av tjänst". Tjänar man under 18 739 kr under ett år (för 2016) så behöver man inte deklarera - och deklarerar man inte så ska man inte heller betala någon skatt alls.
Men! Skatt i Sverige är en komplicerad affär och många gånger vet Skatteverket själva knappt hur mycket och vad man skall betala. Därför är vårt generella tips att alltid spara alltid undan cirka en tredjedel av allt du tjänar upp till 18 739 kr (2016). Bra träning inför framtiden :)
Jag undrar vad skatteverket tycker om denna formulering...

Är höjda skatter lösningen på Malmös problem?

Den här texten om huruvida det är kris eller inte i Malmö är lite intressant. Framför allt blev jag nyfiken på hur en någon ekonomiskt skolad kan mena att höjda skatter är vad Malmö behöver.
Nu har jag en teori.
Malmö ligger faktiskt på eller strax under Sverigesnittet. Det är således vid första anblick ingen orimlig tanke att Malmö borde kunna ligga strax över snittet, med tanke på de olika problem som finns i staden.
Kruxet är att i Skåne är Malmö en högskattekommun, och jämfört med grannkommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge och Svedala skiljer det ännu mer, numera nästan två kronor per hundralapp. Det hämmar sannolikt även socialdemokraters benägenhet att höja skatten ytterligare.

Om skattesystemet och Timbuktu

När jag var redaktör för Ekonomisk debatt publicerade vi en artikel med rubrikfrågan "Finns det en anhopning av skattebetalare vid brytpunkten för statlig inkomstskatt?" av Spencer Bastani och Håkan Selin (pdf). Svaret på rubrikfrågan var enkelt uttryckt: Inte för anställda, men för egenföretagare syns en tydlig anhopning.
Föga förvånande är egenföretagare inte så sugna på att ta ut förvärvsinkomst till drygt 50 procents marginalskatt, så misstänkt många har en taxerad förvärvsinkomst som ligger precis på gränsen vid statlig inkomstskatt (under denna gräns är marginalskatten drygt 30%).

Figuren nedan talar ett tydligt språk.
Jag gillade artikeln, men det blev ingen större folkstorm när den kom ut. Nu har det emellertid visat sig att en av dem som skatteplanerar genom bolag är Timbuktu, och då skrivs det en hel del. Denna ledare i Sydsvenskan kommenterar vettigt (och citerar både mig och Gunnar Myrdal...) Även p1 sände nyligen ett reportage om skattesystemet. När det gäller hur (delar av) en större skattereform skulle kunna se ut, vill jag påminna om denna artikel jag skrev i DN för några år sedan.

Skatteintäkter 2012 jämfört med 2006

Mot slutet av alliansens regeringsinnehav förekom mycket diskussion kring vad som hänt med skatteintäkterna och resurserna till den offentliga sektorn. Som vanligt i valrörelser förekom överdrifter från båda sidor, men framför allt på högersidan gjordes ofta poängen att skatteintäkterna ökat sedan 2006, illustrerat av stapeldiagram över totala skatteintäkter i nominella tal.

Sådan statistik är naturligtvis helt missvisande eftersom den inte ens korrigerar för inflationen. Den är förvisso inte särskilt hög i Sverige, men över två mandatperioder gör det likväl betydande skillnad. En annan faktor att beakta är att folkmängden växer: Vi är fler som betalar skatt, men vi är också fler som nyttjar den offentliga sektorn.
Som framgår av figuren gör detta inte lika stor skillnad, men likväl var de reala skatteintäkterna per capita något lägre 2012 än 2006.


Eftersom alliansens besparingar främst låg på transfereringarna, kunde skattesänkningarna kombineras med ökade resurser till den offentliga konsumtionen (vård, skola och omsorg). Johan Fall och Mikael Witterblad har skrivit en bra rapport om detta.

(Bilden kommer från gamla bloggen, där den numera fallit bort. Uppdatering med data för 2013 och 2014 kanske kommer!)