Berghs betraktelserhttp://bergh.postach.io/feed.xml2024-03-08T15:23:10.446000ZWerkzeugNär var den svenska välfärdsstaten som mest generös?https://bergh.postach.io/post/nar-var-den-svenska-valfardsstaten-som-mest-generos2024-03-08T15:23:10.446000Z2024-03-08T15:05:19ZBergh<div>Det finns en bild av att den svenska välfärdsstaten peakade 1980 och att 1980-talet var inledningen på en era av nyliberalism. Stämmer det?</div>
<div>Det är svårt att mäta välfärdsstatens generositet. Skatter som andel av BNP innehåller och påverkas av en massa andra faktorer. OECD har ett mått på sociala utgifter som andel av BNP som är bättre, men som fortfarande är känsligt för demografi: Om det finns många äldre kommer sociala utgifter att bli högre, men inte på grund av generositet.</div>
<div>Alternativet är att studera regelverken, exempelvis ersättningsnivåer men även detta kan leda fel om inte ersättningstak, kvalifikationsperioder och tidsgränser beaktas. Som tur är finns då <a href="https://www.cwep.us/home">Comparative Welfare Entitlements Project (CWEP)</a> som innehåller detaljerad information om struktur och nivå på socialförsäkringsförmåner i 33 länder sedan 1970-talet. Ett tag saknade projektet anslag så att tidsserien tog slut en bit in på 00-talet, men nu har den uppdateras fram till 2019.</div>
<div><br/></div>
<div>Nedan visas Sveriges generositet relativt 1980 för det totala måttet samt för delarna arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och pensioner. Tack vare Scruggs och c:o kan frågan få ett tydligt svar: 1988 och 1989 var den svenska välfärdsstaten som mest generös, åtminstone med detta mått.</div>
<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/dfc87e8c-102e-e71c-5de9-da97dbf8657d/0d41727d-6740-fd51-99c4-2ecb73f6aafc.png" style="--en-naturalWidth:894; --en-naturalHeight:670;"/><div>Källa: Scruggs, L. A., & Ramalho Tafoya, G. (2022). <a href="https://doi.org/10.1111/spol.12804">Fifty years of welfare state generosity</a>. <i>Social Policy & Administration</i>, <i>56</i>(5), 791–807. </div>
Radikal Nyanseringhttps://bergh.postach.io/post/radikal-nyansering2024-03-03T22:57:07.311000Z2024-03-03T22:46:53ZBergh<div>Går det att i korta youtubevideos nyansera samhällsdebatten i polariserade frågor? Det är nog inte helt lätt, men jag har bidragit till att det nu görs ett försök. </div>
<div>Tack vare medel från Ohlininstitutet och filmkunnande från Booa (som jag lärde känna när de <a href="https://youtu.be/cOe_KqU_aKw?si=su_6_mmZUDswp9jc">filmade mig i sommarstugan</a>) finns det nu fyra filmer om olika polariserade ämnen, där syftet med filmen är att nyansera debatten och visa att det finns vettiga argument på båda sidor.</div>
<div>I första filmen dryftas två ämnen: Trickle down economics och sociala konstruktioner. Like & subscribe, som kidsen säger!</div>
<div><iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/TQJyJgpvRfE?si=42xBTHq-TPA1wnt1" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" allowfullscreen></iframe></div>
Mer om incitamenten för outreach och samverkanhttps://bergh.postach.io/post/mer-om-incitamenten-for-outreach-och-samverkan2024-03-03T22:46:50.770000Z2024-03-03T22:03:51ZBergh<div>En av de förklaringar till Sveriges minskade reformförmåga som jag och Gissur Erlingsson diskuterar i vår skrift "<a href="https://entreprenorskapsforum.se/activity/vad-hande-med-sveriges-reformformaga/">Vad hände med Sveriges reformförmåga?</a>" är förändringar inom akademin: Mer fokus på på internationella toppubliceringar och mindre fokus på svensk samhällsdebatt och svenska utredningar.</div>
<div>Ett tecken på att vi kanske inte var helt fel ute är dagens debattartikel i DN: "Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen" är rubriken.</div>
<div>Ur ingressen:</div>
<div style="padding-left:40px;">Samhällsvetenskaplig forskning som betalas av skattemedel ska rimligen vara till gagn för samhället. Men samverkan med myndigheter och politik är inget som gynnar karriären, det är publicering i internationella tidskrifter som gäller. Och där väger specifikt svenska problem lätt</div>
<div>Ur artikeln:</div>
<div style="padding-left:40px;">En övergripande observation är att en allt snävare tolkning av excellens och internationalisering riskerar att gå ut över att samhällsvetenskapliga forskningsresultat kommer till praktisk användning. ... Problemet är att samverkan inte lönar sig tillräckligt karriärmässigt. Vid tjänstetillsättningar och befordringar väger samverkan lätt eller inte alls. Utslagsgivande i den hårda konkurrensen är i stället många artiklar i de allra mest prestigefyllda internationella tidskrifterna.</div>
<div>Även en annan av mina käpphästar formuleras väl i artikeln. Här beskrivs exempelvis något som dyftades i poddavsnittet <a href="https://shows.acast.com/berghwernberg/episodes/52-kausalitets-och-kontrollgruppsnormen">Kausalitets och kontrollgruppsnormen</a>:</div>
<div style="padding-left:40px;">En tredje potentiell nackdel med alltför stort fokus på internationella publiceringar är att tillgången på data kan styra vad det forskas på. Ibland kan forskning om komplexa samhällsrelevanta frågor få stå tillbaka för mer perifera eller konstruerade problem bara för att data finns för det senare.</div>
<div>och här gör författarna ungefär samma analys som när jag skrev <a href="https://www.svd.se/a/kE7Em6/francesca-ginos-fusk-kastar-ett-avslojande-ljus-pa-oss-alla">Under strecket om fuskskandalen vid Harvard Business School</a> (även den dryftad i <a href="https://shows.acast.com/berghwernberg/episodes/126-kritik-kris-och-kursandring-i-nationalekonomin-da-och-nu">ett poddavsnitt</a>)</div>
<div style="padding-left:40px;">Publiceringspressen innebär också att incitamenten att hitta samband och resultat även där det inte finns några ökar, vilket kan bidra till bristande forskningsetik och – i värsta fall – fusk.</div>
<div>Finns det ett mot-narrativ? Pja, de fyra författarna är samtliga från ESO (expertgruppen för studier i offentlig ekonomi), och skulle därför kunna sägas tala i egen sak. Men det viktigaste motnarrativet är nog att trenden trots allt går åt rätt håll. Jämfört med när jag var doktorand uppmärksammas och uppmuntras samverkan allt mer.</div>
<div><br/></div>
Leder skärpta kapitaltäckningskrav till ett mer robust banksystem?https://bergh.postach.io/post/leder-skarpta-kapitaltackningskrav-till-ett-mer-robust-banksystem2024-02-28T22:47:42.755000Z2024-02-28T22:40:16ZBergh<div><a href="https://www.milkenreview.org/articles/traditional-banking-is-doomed">Larry Kotlikoff i Milken Review</a> svarar tydligt nej:</div>
<div style="padding-left:40px;">What happened to those stringent capital adequacy stress tests that would spot and fix troubled banks well before they began to fail?</div>
<div style="padding-left:40px;">In short, Dodd-Frank was based on a misconception. It fundamentally works by limiting the amount banks can borrow without equity backstops. But you can’t be a little bit leveraged any more than you can be a little bit pregnant. The stress tests in their most stringent form assumed that 15 percent bank capital would be more than adequate. This means a bank can borrow $1 and invest 85 cents of it at risk. Consequently, if the bank suffers a 15 percent or greater loss on its assets, the bank is broke.</div>
Under strecket i SvD om Francesca Gino och nationalekonomins utvecklinghttps://bergh.postach.io/post/under-strecket-i-svd-om-francesca-gino-och-nationalekonomins-utveckling2024-02-12T08:47:29.109000Z2024-02-12T08:05:02ZBergh<div>En gång för attans länge sedan åkte jag till Stockholm för en minikurs i det som då var det allra senaste: <b>Ernst Fehr</b> berättade om sin experimentella forskning. Jag insåg att detta skulle bli stort, men jag var också lite kluven till hur han behandlade ekonomisk teori och hur han tolkade sina experiment.</div>
<div><br/></div>
<div>Under jullovet denna vinter dök jag ned i det rabbithole som Gino-datacolada-affären är. Det ledde till att jag idag skriver i <a href="https://www.svd.se/a/kE7Em6/francesca-ginos-fusk-kastar-ett-avslojande-ljus-pa-oss-alla">SvD/Under strecket</a> om en av de senaste skandalerna som involverar stämningar och hårda anklagelser om forskningsfusk. Min slutkläm:</div>
<div style="padding-left:40px;"><i><span style="color:rgb(29, 29, 27);">Homo economicus</span></i><span style="color:rgb(29, 29, 27);"> kanske inte är helt död ändå.</span></div>
<div><br/></div>
<div>Det finns MASSOR om ämnet på nätet. Tre tips:</div>
<div><br/></div><ul><li><div>Har du gott om tid är det roligast och mest informativt att börja med DataColadas första bloggpost i frågan, från 17 juni 2023: <a href="https://datacolada.org/109">Data Falsificada (Part 1): "Clusterfake"</a></div></li><li><div>En bra allmän introduktionsartikel finns i <a href="https://www.theatlantic.com/science/archive/2023/07/francesca-gino-harvard-research-retraction/674630/">The Atlantic</a>: The Harvard Expert on Dishonesty Who Is Accused of Lying</div></li><li><div>En nyckelfråga diskuteras på <a href="https://www.vox.com/future-perfect/2023/8/9/23825966/francesca-gino-honesty-research-scientific-fraud-defamation-harvard-university" rev="en_rl_none">Vox:</a> Is it defamation to point out scientific research fraud?</div></li></ul><div><br/></div>
<div>Gino har på vissa punkter försvarat sig, och det kan vara svårt för den oinsatta att ta ställning när diskussionen blir teknisk. Ett av hennes argument (att resultatet finns även utan de observationer som i Excel ser ut att ha manipulerats, och att det därför inte fanns något motiv att fuska) har testats <a href="https://replicationindex.com/2023/09/30/the-gino-colada-affair/">här av replicationindex </a>och visats inte stämma. </div>
<div><br/></div>
<div>Men som sagt, man kan fastna länge i detta...</div>
Om sambandet mellan ekonomisk globalisering och mordhttps://bergh.postach.io/post/om-sambandet-mellan-ekonomisk-globalisering-och-mord2024-02-07T10:21:09.102000Z2024-02-07T10:12:21ZBergh<div>Ur abstract till artikeln "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates"</div>
<div style="padding-left:40px;">Supporters of the doux commerce (gentle commerce) thesis argue that increasing international trade decreases all types of violence, including homicide, by providing individuals with a rational interest in engaging peacefully with others, offering opportunities for cross border commerce and travel, and encouraging greater understanding of diverse cultures. By contrast, detractors argue that as globalization increases, inequality and poverty separate the economic well-being of highly industrialized core nations from that of developing peripheral nations and as this gap intensifies, it leads to crime increases. [...] We assemble a homicide database of 2145 observations over five decades, control for a wide range of alternative explanations, and test for an interaction between globalization and GDP. Consistent with the doux-commerce argument, we find that rising globalization has resulted in lower cross-national homicide rates during the past half century and that these declines are greatest for low GDP-high inequality countries.</div>
<div>Det roligaste (ok, bortsett från att handel tycks bidra till en mindre mordbenägen värld...) är att artikeln är publicerad i <b><i>Social Forces</i></b>, en 100 år gammal sociologi-tidskrift som inte direkt är känd för att sjunga den globala kapitalismens lov.</div>
<div style="padding-left:40px;">Social Forces publishes articles of interest to a general social science audience and emphasizes cutting-edge sociological inquiry as well as explores realms the discipline shares with psychology, anthropology, political science, history, and economics.</div>
<div style="padding-left:40px;"><br/></div>
<div>Källa: LaFree, Gary, och Bo Jiang. "Does Globalization Reduce Personal Violence? The Impact of International Trade on Cross-National Homicide Rates". Social Forces 102, nr 1 (01 september 2023): 353–76. <a href="https://doi.org/10.1093/sf/soac123">https://doi.org/10.1093/sf/soac123</a> </div>
Självskattad hälsa 2006-2022https://bergh.postach.io/post/sjalvskattad-halsa-2006-20222024-01-23T10:23:17.681000Z2024-01-22T13:49:08ZBergh<div>Självskattad hälsa 2006-2022, <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/halsa/?pub=120975" rev="en_rl_none">enligt Folkhälsomyndigheten</a>. De skriver att "måttet har visats kunna indikera en persons framtida fysiska och psykiska hälsa" vilket stämmer med vad jag snappade upp av hälsoekonomi när jag pluggade.</div>
<div>Utvecklingen är inte direkt alarmerande:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/97916249-20f6-0d78-5320-b12f15e2c07e/f95bc42f-cae3-2fa6-5d89-5774f4e86d68.png" style="--en-naturalWidth:1528; --en-naturalHeight:935;" width="710px"/><div><br/></div>
Tobaksaffärerhttps://bergh.postach.io/post/tobaksaffarer2024-01-18T14:01:22.035000Z2024-01-18T13:51:24ZBergh<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/f6d30e18-9abe-2009-d361-ef4f4f362b5c/cc938fec-8788-0e2b-7b7c-58625523bc84.png" style="--en-naturalWidth:862; --en-naturalHeight:372;"/><div>Bild: Lilla torg i Malmö, sent 1970-tal, från <a href="https://bildarkivet.malmo.se/asset-bank/action/viewAsset?id=242483&index=65&total=4771&view=viewSearchItem">stadens bildarkiv</a></div>
<div><br/></div>
<div>Tobaksaffärer sålde tobak, pipor, cigaretter samt godis, glass, kvällstidningar. Nästan uteslutande onyttigheter alltså.</div>
<div>Alla är inte borta, men under pandemin stängde den som låg granne med Mat & Destillat i Lund, för att aldrig öppna igen.</div>
<div><br/></div>
<div>Eftersom jag aldrig handlar i dylika märkte jag först nyligen att den var borta, Mat & Destillat har expanderat. En rimlig strukturomvandling av staden, men nostalgisk kan man bli ändå, dessa affärer hade en mycket speciell doft pga tobaks- och godisförsäljningen.</div>
Fakta om mediabias i USAhttps://bergh.postach.io/post/fakta-om-mediabias-i-usa2024-01-07T22:58:16.159000Z2024-01-07T22:27:46ZBergh<div>Det talas mycket om att olika nyhetskällor har en politisk bias åt ena eller andra hållet - men det är svårt att veta med säkerhet och ännu svårare att följa detta över tiden. The Economist har emellertid nyligen gjort en intressant och grundlig analys. Genom analys av anföranden i Kongressen hittas fraser som mer ofta används av demokrater resp republikaner:</div>
<div style="padding-left:40px;">We took all speeches in Congress in 2009-22 and broke them up into two-word phrases. We then filtered this list to terms used by large shares of one party’s lawmakers, but rarely by the other’s. The result was a collection of 428 phrases that reliably distinguish Democratic and Republican speeches, such as "unborn baby" versus "reproductive care" or "illegal alien" versus "undocumented immigrant"</div>
<div>Sedan undersöks olika nyhetsskällors språkbruk för att se vilka partiers språk det liknar:</div>
<div style="padding-left:40px;">we collected 242,000 articles from news websites in 2016-22, and transcripts of 397,000 prime-time tv segments from 2009-22. We calculated an ideological score for each one by comparing the frequencies of terms on our list. For example, a story in which 0.1% of distinct phrases are Republican and 0.05% are Democratic has a conservative slant of 0.05 percentage points</div>
<div>Resultatet är både tydligt och nedslående. Så sent som 2017 kunde man välja Washington Post, New York Times eller CNN och få en balanserad nyhetsrapportering. Det går inte längre:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/b559b88c-0ddb-aec1-9bce-f7c26fa9c03b/d297ff50-e853-9f83-9311-0659a6ea7575.png" style="--en-naturalWidth:337; --en-naturalHeight:728;"/><div> Lustigt nog var 2017 det år då jag började prenumerera (elektroniskt) på New York Times, eftersom jag varje gång jag varit i USA och läst den på hotellet hade imponerats av dess höga kvalitet. Ganska snabbt började den kännas allt mindre nyanserad, och det har skrivits en del om hur tidningen har ändrat karaktär och varför (exempel: Bari Weiss abskedsbrev <a href="https://www.bariweiss.com/resignation-letter">.htm</a>).</div>
<div>En kvantitativ analys av det slag som The Economist nu gjort gör det svårare att avfärda debatten som subjektiv/cherrypicking/anekdotisk.</div>
<div><br/></div>
<div>Nu är frågan: Vem gör motsvarande analys för Sverige?</div>
Sysselsättningsuppgången för utrikes födda efter 2019 - Endast en mindre del är sammansättningseffekterhttps://bergh.postach.io/post/end2023-12-17T22:02:08.214000Z2023-12-16T22:55:15ZBergh<div>Sysselsättningen för utrikes födda har ökat rejält efter pandemin. En omdiskuterad fråga är vad detta beror på, och en rimlig gissning har varit att det delvis förklaras av sammansättningseffekter: Pga minskat inflöde är det färre av de utrikesfödda som är nyanlända (och fler som har längre vistelsetid i Sverige).</div>
<div>Nu har frågan undersökts av Konjunkturinstitutet, och de har ett konkret svar:</div>
<div style="padding-left:40px;">Sammansättningseffekter förklarar mellan 27 och 45 procent av uppgången för utrikes födda från 2019 till 2023, beroende på vilka antaganden som görs för personer som saknar utbildningsinformation</div>
<div>Under samma period, 2019-2023, bromsades uppgången för inrikes födda något av ålderssammansättningseffekter.</div>
<div>Således: Sammansättningseffekter finns och har spelat roll för att gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda har minskat. Men minst hälften av sysselsättningsökningen för utrikes födda beror på något annat.</div>
<div><br/></div>
<div>I rapporten visas också att sysselsättningsgraden för utrikes födda har ökat mest i den sämst betalda jobbkvintilen, medan den för inrikes födda har ökat mest i den bäst betalda:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/439d0916-073c-2106-43e9-fdb02ac4efec/5e2b78e2-31f7-11b3-10ee-43851368c26d.png" style="--en-naturalWidth:947; --en-naturalHeight:783;"/><div>I slutet av rapporten diskuteras fyra tänkbara orsaker till förbättringen för utrikes födda 2019-2023:</div><ul><li><div>Sänkta trösklar pga brist på arbetskraft</div></li><li><div>Bättre nätverk för utrikes födda</div></li><li><div>Minskad diskriminering</div></li><li><div>Teknisk utveckling som ökar efterfrågan på högkvalificerade och lågkvalificerade jobb (relativt medelskiktet, dvs s k jobbpolarisering)</div></li></ul><div><br/></div>
<div>Slutligen en metodnot: Rapporten använder registerdata från LISA, inte AKU. Om detta skriver författarna:</div>
<div style="padding-left:40px;">I det officiella sysselsättningsmåttet från AKU klassificeras en individ som sysselsatt om denna arbetat minst en timme under mätveckan. Då LISA är på årsbasis och inte innehåller information om arbetad tid, används årsarbetsinkomster för att klassificera en individ som sysselsatt. Mer specifikt klassificeras en individ som sysselsatt på årsbasis om dennes årsarbetsinkomst överstiger ett halvt prisbasbelopp justerat för löneutvecklingen sedan 2006. Detta sysselsättningsmått ger något lägre sysselsättningsgrad än i AKU och en starkare uppgång för utrikes födda än i AKU. Samvariationen mellan serierna över tid är dock hög.</div>
Nytt avsnitt av Bergh & Wernberghttps://bergh.postach.io/post/nytt-avsnitt-av-bergh-wernberg2023-12-16T22:48:29.853000Z2023-12-16T22:44:08ZBergh<div>Denna gång försöker jag förklara för Jocke varför jag ånyo ändrat mig i regeringsfrågan: </div>
<div><iframe src="https://embed.acast.com/$/5e7e0dc4bf0d823b35216b59/122-regeringsfragan?feed=true" frameBorder="0" width="100%" height="110px" allow="autoplay"></iframe></div>
Varför finns aktivt förvaltade fonder kvar?https://bergh.postach.io/post/varfor-finns-aktivt-forvaltade-fonder-kvar2023-12-07T22:17:58.767000Z2023-12-07T21:58:27ZBergh<div>Subdisciplinen finansiell ekonomi är en av de delar av nationalekonomi som jag har minst koll på, men då och då kollar jag upp forskningsläget i vissa nyckelfrågor. En sådan är huruvida fonder med aktiva placeringsstrategier avkastar bättre även när deras högre avgifter beaktas. Svaret tycks vara ett stabilt nej. Så här sammanfattas forskningsläget i ett <a href="https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4352369">nytt working paper</a>:</div>
<div style="padding-left:40px;">despite abundant evidence that index funds outperform active funds after fees (Fama and French, 2010), most retail investors prefer actively managed funds over low-cost index funds (Beshears et al., 2018). The preference for active investment strategies is a costly mistake: French (2008) estimates that a typical active investor could increase his annual return by 67 basis points by adopting a passive investment strategy </div>
<div>Intressant nog tycks det vara lätt att minska misstaget:</div>
<div style="padding-left:40px;">In our main experiment, we first elicit beliefs about the returns to active investing. We then generate exogenous variation in beliefs by providing treated respondents with information about index funds historically outperforming active funds. Treated respondents are 17.8 percentage points more likely to believe that index funds will outperform active funds in the future. Four months after the experiment, we collect administrative data on portfolio allocations. Treated respondents increase the index fund shares of their portfolios by 4.4 percentage points (37.7%) relative to the control group.</div>
<div>Bara genom att berätta för investerare att indexfonder avkastar bättre kan man alltså förändra deras beteende. Det reser onekligen frågan om varför aktivt förvaltade fonder alls finns kvar - den frågan tål att tänkas på!</div>
<div><br/></div>
<div>Källa: Haaland, Ingar, och Ole-Andreas Elvik Naess. "Misperceived Returns to Active Investing". SSRN Scholarly Paper. Rochester, NY, 2023. <a href="https://doi.org/10.2139/ssrn.4352369">https://doi.org/10.2139/ssrn.4352369</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>Se <a href="https://www.cnbc.com/2022/03/27/new-report-finds-almost-80percent-of-active-fund-managers-are-falling-behind.html">även CNBC</a></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/6e0b6c9e-13e4-bc61-d923-5083273b5aa4/266af002-eb78-30c1-e470-31a93d5aec3f.png" style="--en-naturalWidth:1177; --en-naturalHeight:633;"/><div><br/></div>
Economic freedom och tillgång till välfärdstjänsterhttps://bergh.postach.io/post/economic-freedom-och-tillgang-till-valfardstjanster2023-11-30T23:16:37.428000Z2023-11-30T23:11:53ZBergh<div>En ny artikel:</div>
<div style="padding-left:40px;">Soysa, Indra de, and Krishna Chaitanya Vadlamannati. "<a href="https://doi.org/10.1177/01925121211039985">Free Market Capitalism and Societal Inequities: Assessing the Effects of Economic Freedom on Income Inequality and the Equity of Access to Opportunity</a>, 1990–2017." International Political Science Review 44, no. 4 (September 1, 2023): 471–91.</div>
<div>Ur abstract:</div>
<div><br/></div>
<div style="padding-left:40px;">We assess the issue by examining the effects of an Index of Economic Freedom on income inequality measured by the standardized GINI and measures of the equity of access to quality schooling, health, and justice covering 128 developing countries during the 1990–2017 period. Our results show that, even if economic freedom is associated with higher income inequality, it also associates robustly with access to opportunity. Our results are robust to alternative models, sample size, and testing methods, including instrumental variables...</div>
Rapport från Southern Economics Associationhttps://bergh.postach.io/post/rapport-fran-southern-economics-association2023-11-23T20:15:03.950000Z2023-11-23T19:35:27ZBergh<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/a64278d2-fe40-9922-e664-393ac50dda25/f28338ce-09a5-05fc-1bc5-ef985b592773.png" style="--en-naturalWidth:1500; --en-naturalHeight:750;" width="619px"/><div>Har varit på konferens med <b>Southern Economics Association</b>, i år i <b>New Orleans </b>som är en av mina favoritstäder. Här kommer lite lösryckta tankar, nedtecknade i syfte att komma ihåg idéer och intryck en smula bättre.</div><ol><li><div>SEA-konferensen har alltid ett utbildningsspår, med tips om pedagogik och diskussioner om hur vi lär ut ekonomi. Tankar denna gång: Borde vi utgå ännu tydligare från arbetsdelning och specialisering när vi lär ut mikroekonomi? (Bilden ovan är Adam Smiths berömda nålfabrik!)</div>
<div>Vidare: Kolla upp om <a href="http://econgraphs.com">econgraphs.com</a> och <a href="http://desmos.com">desmos.com</a> har något användbart! Kolla även <a href="http://ncase.me/trust">ncase.me/trust</a> och Australian Economic Reviews sektion "for students"</div></li><li><div>Makroekonomer är verkligen oerhört oeniga om vad pengar är och hur det ska förstås.</div></li><li><div>Varför har vi inte förarlösa godståg?</div></li><li><div>Den bisarra amerikanska lagstiftningen som kallas the Jones act borde fler känna till.</div></li><li><div>Kolla upp: Diskuterade redan Erik Dahmén olika problem med KPI som mått på prisnivån?</div></li><li><div>Hur beskrivs egentligen kärnkraft i senaste IPCC-rapporten och hur låter det i sammanfattningen för politiker?</div></li><li><div>Finns det möjligen vissa likheter mellan hur Malthusianer argumenterade på 1960- och 1970-talen, och hur longtermism-rörelsen låter idag?</div></li><li><div>Min egen presentation har redan omskrivits mycket vänligt av <a href="https://punditokraterne.dk/2023/11/19/sea-2023-oekonomisk-usikkerhed-og-tolerance/">Christian hos Punditokraterna</a>. Han och Niclas B har f ö ett papper på gång som med hjälp av life satisfaction-data testar det hos feminister vanliga påståendet att marknadskapitalism skulle vara sämre för kvinnor är för män (vilket det inte verkar vara).</div></li><li><div>USA har verkligen blivit vråldyrt för svenskar.</div></li><li><div>Plenaryn med <b>Katherine Eckel</b> var riktigt bra, och förtjänar en lite längre utläggning:</div></li></ol><h1>Varför är ledare och chefer sällan kvinnor?</h1><div>Eckels anförande sammanfattade forskning om varför det fortfarande är ovanligt med kvinnor som är VD, chefer och ledare i allmänhet. Hon berättade om experimentell forskning som använt spel där Nash-jämvikten är ineffektiv (bl a <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Centipede_game">centipede-game</a>). I sådana spel kan människor ofta förmås trotsa nash-jämvikten genom kommunikation, eller enkla budskap från en ledare som säger åt folk att använda den strategi som ger alla högre payoff förutsatt att alla följer den.</div>
<div><br/></div>
<div>Innovationen är att Eckel m fl har randomiserat om ledaren är man eller kvinna. Det visar sig manliga och kvinnliga ledare är lika bra på inducera samarbete - men män uppfattades ändå vara bättre av deltagarna i experimentet. Beroende på hur situationen beskrivs går det dock att minska denna bestraffning i hur kvinnliga ledare uppfattas: Kvinnor uppfattas som sämre när kontexten är mer konkurrensinriktad.</div><hr/><div>Till sist: En fåtölj som såg lite apart ut på mitt frukostställe. Den visade sig vara ditställd för att matkurirer ska kunna vila sig medan de väntar på att maten ska bli klar.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/a64278d2-fe40-9922-e664-393ac50dda25/eff5c2a2-b159-668e-f922-182fef1da8d9.png" style="--en-naturalWidth:1624; --en-naturalHeight:1330;"/><div><br/></div>
Fascinerande studie om nollsummetänkandehttps://bergh.postach.io/post/fascinerande-studie-om-nollsummetankande2023-11-21T12:40:34.833000Z2023-11-19T23:50:18ZBergh<div>I <a href="https://www.nber.org/papers/w31688">ett nytt NBER-paper</a> ("Zero-Sum Thinking and the Roots of U.S. Political Divides") undersöks uppkomsten och effekterna av nollsummetänkande, definierat som tron att en individs eller grupps vinst tenderar att komma på andras bekostnad. Studien bygger på en survey med ett representativt urval av 20,400 amerikanska invånare. Fyra olika frågor ställs för att fånga nollsummetänkandet:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/10f04107-57b6-7d3d-77cb-f4bd56092268.png" style="--en-naturalWidth:1934; --en-naturalHeight:1011;"/><div>Det visar sig dock att nollsummetänkande i en dimension korrelerar högt med dito i andra dimensioner (enda avvikelsen är att främlingsfientlighet också tycks spela roll när frågan rör etniska grupper).</div>
<div>Svaren fördelas som följer:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/b8e761cf-e159-cc46-ec08-cbd2e5b9ce84.png" style="--en-naturalWidth:1965; --en-naturalHeight:872;"/><div><br/></div>
<div>Den rent deskriptiva analysen är intressant. I USA är nollsummetänkande vanligare hos demokrater och i städer:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/71b59ea8-53b7-dfb4-b8d0-3cf635ac282f.png" style="--en-naturalWidth:1686; --en-naturalHeight:677;"/><div><br/></div>
<div>Intressant är även den u-formade associationen till inkomst och utbildning:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/808e9c84-7650-9de9-eb28-a4c9150a8b7e.png" style="--en-naturalWidth:1545; --en-naturalHeight:775;"/><div style="padding-left:40px;"><br/></div>
<div>Personer med nollsummetänkande tenderar också att vara mer förtjusta i offentlig omfördelning, bekymra sig mer om rasism, vara mer positiva till affirmative action, men också vara mer främlingsfientliga. Nollsummetänkande skiljer sig inom USAs partier mer än det gör mellan dem. Demokrater som stödde Trump var i hög utsträckning nollsummetänkande demokrater,</div>
<div><br/></div>
<div>Intressant nog verkar sambandet mellan nollsummetänkande och dessa politiska åsikter inte ändras särskilt mycket när det kontrolleras för var man står på den politiska skalan, utbildning eller andra faktorer. Genom att studera en snarlik fråga i World Values Survey visas att detta gäller även globalt:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/16fa4ce7-b16d-9d21-fa7a-9c41fdab17c0.png" style="--en-naturalWidth:1958; --en-naturalHeight:978;"/><div><br/></div><h3>Var kommer nollsummetänkandet från?</h3><div>I papprets mest spekulativa del undersöks vad som förklarar nollsummetänkande, och hypotesen lanseras att hög ekonomisk tillväxt under uppväxten gör människor mindre benägna till nollsummetänkande. Tesen har visst empiriskt stöd:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/e576d2bb-60e8-6d2f-e8f4-7b48c35b9dc0/aee36174-48cb-3ae8-9a05-9c2d6fdad346.png" style="--en-naturalWidth:2094; --en-naturalHeight:1128;"/><div>Om det stämmer att ekonomisk tillväxt under uppväxten påverkar graden av nollsummetänkande, som i sin tur spelar roll för människors syn på omfördelningspolitik, invandringspolitik med mera, har det naturligtvis en rad intressanta implikationer... Men först ska det nog bankas lite till på dessa resulat för att kolla hur robusta de är!</div>
<div><br/></div>
<div><b><u>Uppdatering:</u></b> <a href="https://nonicoclolasos.com/2021/05/10/livet-som-nollsummespel/?fbclid=IwAR1E8G6hyTGvsTC2-wG_C21TcG6tQG_I6SBC2JWfleaMmn_nzH9-JbAaW6o">Niclas B skrev nyligen</a> om relaterad forskning som tyder på att nollsummeattityden i allmänhet innebär lägre livstillfredsställelse både på lands- och individnivå.</div>
A Conservative Man Starving The Beasthttps://bergh.postach.io/post/a-conservative-man-starving-the-beast2023-11-14T14:44:21.702000Z2023-11-14T14:39:39ZBergh<div><h1 style="text-align:start;"><br/></h1><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/8ee3afde-e83a-0ec0-b00b-659ee835e083/01eb62d3-9867-aa5f-3c1a-3a68540c857b.png" style="--en-naturalWidth:640; --en-naturalHeight:800;"/></div>
<div><br/></div>
Om meritokrati och inkomstskillnaderhttps://bergh.postach.io/post/om-meritokrati-och-inkomstskillnader2023-10-21T21:32:45.905000Z2023-10-21T21:25:31ZBergh<div>I länder med större inkomstskillnader är människor mer benägna att tycka att inkomstskillnader är rättvisa:</div>
<div style="padding-left:40px;">the more unequal a society, the more likely its citizens are to explain success in meritocratic terms</div>
<div>Studiens data: </div>
<div style="padding-left:40px;">International Social Survey Programme, covering 49,383 citizens in 23 countries, over a 25-year period (from 1987 to 2012)</div>
<div>Källa: Mijs, Jonathan J B. "The paradox of inequality: income inequality and belief in meritocracy go hand in hand". Socio-Economic Review 19, nr 1 (01 januari 2021): 7–35. <a href="https://doi.org/10.1093/ser/mwy051">https://doi.org/10.1093/ser/mwy051</a> </div>
Regeringen höjer skattenhttps://bergh.postach.io/post/regeringen-hojer-skatten2023-10-20T12:41:37.375000Z2023-10-20T12:24:17ZBergh<div>Från <a href="https://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/analyser-marknad-omvarld/swedbank-insikt/makro/makrofokus.html">Swedbank kommer en analys</a> av hur politiska åtgärder i budgeten påverkar skattetrycket. Det är en intressant tidsserie, som visar att det är ovanligt med borgerliga regeringar som påverkar skattekvoten uppåt, men det har vi alltså nu.</div>
<div>Ur rapporten:</div>
<div style="padding-left:40px;">Regeringens och Sverigedemokraternas två första budgetpropositioner har däremot innehållit åtgärder som sammantaget leder till ökade ett ökat skattetryck, allt annat lika. Huvudskälet är att den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften togs bort under 2023, vilket ökar skattetrycket med cirka 0,3 procent av BNP.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/35d67d0e-c5e5-908c-ab9d-df2f773ded99/c191c8f2-1bfc-ed43-dc3d-bbaba1c43664.png" style="--en-naturalWidth:1199; --en-naturalHeight:441;"/><div>Notera att det som visas i diagrammet är effekten av politiskt beslutade regelförändringar enligt regeringen, dvs finansdepartementet.</div>
<div><br/></div>
<div>OBS: Skattekvoten kan mycket väl komma att falla framöver, och det lär regeringen i så fall framhålla. Hur går det ihop? Svaret är att på grund av vinstbeskattning och allmän progressivitet i skattesystemet, tenderar skatteintäkter som andel av BNP <u>alltid</u> att falla när det är lågkonjunktur (och stiga när det är högkonjunktur).</div>
<div><br/></div>
<div>Således: Om skattekvoten skulle falla något under 2023 är det likväl så att den skulle ha fallit mer om det inte vore för regeringens åtgärder.</div>
Test av ChatGPTs bildanalyshttps://bergh.postach.io/post/test-av-chatgpts-bildanalys2023-10-18T21:10:51.033000Z2023-10-18T20:58:50ZBergh<div>Jag fortsätter mitt experimenterande med ChatGPT. Nyss kom möjligheten att ladda upp bilder och få dem analyserade. Jag laddade upp första bästa:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/c683497a-fea7-cd84-329b-2dc2e772ff1a/fe548b07-54dd-9dcd-e931-006c79b0c323.png" style="--en-naturalWidth:829; --en-naturalHeight:847;" width="538.3116883116883px"/><div>Responsen blev följande:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/c683497a-fea7-cd84-329b-2dc2e772ff1a/ba52c0d2-4e76-c366-bf04-8d8a2c4ea427.png" style="--en-naturalWidth:1453; --en-naturalHeight:728;"/><div>Detta verkade först imponerande, men faktum är att det inte stämmer att Kläder & skor först föll och sedan stabiliserades. Den har gjort någon form av misstag.</div>
<div>Sedan testade jag följande, som om det funkar skulle vara synnerligen användbart:</div>
<div style="padding-left:40px;">Generate a data set in xls-format that will reproduce the graph!</div>
<div>Svaret blev:</div>
<div style="padding-left:40px;">Creating a graph that looks exactly like the one you provided would require precise data points, which I cannot extract from an image directly. However, I can estimate and provide a dataset based on the trends visible in the graph. The dataset will be a close representation but might not be exact.</div>
<div>Sedan följde siffror som gick att kopiera över till Excel, där de gav upphov till följande graf:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/c683497a-fea7-cd84-329b-2dc2e772ff1a/c005e5c4-3564-7145-c93d-8b9b18129bdb.png" style="--en-naturalWidth:590; --en-naturalHeight:336;"/><div>"Close representation"? Njae... Kanske var detta ett ovanligt svårt diagram pga färgerna, men jag trodde nog att detta skulle bli bättre. </div>
<div><br/></div>
I Smedjan om utbudspolitik och inflationsbekämpninghttps://bergh.postach.io/post/i-smedjan-om-utbudspolitik-och-inflationsbekampning2023-10-16T06:48:09.378000Z2023-10-16T06:32:12ZBergh<div>I Smedjan drar jag en lans för utbudspolitik (!), som jag menar är vad Sverige behöver just nu:</div>
<div style="padding-left:40px;">När priser ökar på grund av protektionism och höga energipriser är det således oroväckande av helt andra skäl än när priser ökar för att lönebildningen fungerar dåligt. Det finns inget universalmedel mot inflation. Olika typer av inflation föranleder olika slags åtgärder. [...] Svensk ekonomi behöver investeringar och skattesänkningar, inte åtstramning som skadar köpkraften, skriver Andreas Bergh.</div>
<div>Artikeln tillkom efter att jag för några veckor sedan faktiskt lade några minuter på att tänka ut en liknelse som beskriver varför det är tokigt att bekämpa dagens inflation med åtgärder som minskar köpkraften:</div>
<div style="padding-left:40px;">I stället höjs nu röster för att inflationen ska betvingas genom åtstramningar som håller tillbaka människors köpkraft. Sådan inflationsbekämpning är tyvärr som att bekämpa vargangrepp genom att skjuta fåren: det kan möjligen uppfattas som handlingskraftigt, men bara av den som glömt bort vad som var problemet från första början.</div>
<div> Ett intressant stycke i artikel (enligt mig själv...) rör kvalitetsjusteringen på hemelektronik. Källa - och rekommenderad läsning för den nyfikne - är <a href="https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ppr/fordjupningar/svenska/2020/inflationen-inte-helt-jamforbar-mellan-lander-fordjupning-i-penningpolitisk-rapport-februari-2020.pdf">denna fördjupningsbilaga</a> till Penningpolitisk rapport februari 2020. Här finns bl a nedanstående diagram:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/0ef8e1b9-c90f-ef39-0bc6-fd60b93bbf60/3cff3add-a00a-4731-5081-95e3bf4dc374.png" style="--en-naturalWidth:829; --en-naturalHeight:847;" width="624.4415584415584px"/><div><br/></div>
Bergh och Wernberg om Det kapitalistiska manifestethttps://bergh.postach.io/post/bergh-och-wernberg-om-det-kapitalistiska-manifestet2023-10-16T06:12:17.814000Z2023-10-16T06:01:37ZBergh<div>Ett <a href="https://open.spotify.com/episode/2EsaVcSoIOMerwY2wwfDAq?si=4BPi2_Z5RjKkkPYIEQy0dg">nytt poddavsnitt är ute</a>, och ämnet är Johan Norbergs bok, <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/det-kapitalistiska-manifestet-9789177032632?gclid=Cj0KCQjwm66pBhDQARIsALIR2zBu-6B9yWKl0P1QJa8XJ4I0ernc3BobhP39GSnPtHj2pfcxhE50i6gaAqUxEALw_wcB">Det kapitalistiska manifestet</a>. </div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/ff677b57-bd01-d8c2-3daf-5aad7dc382e2/6e9dcfbd-874e-4c56-a4e1-0efd3a92d6b2.png" style="--en-naturalWidth:200; --en-naturalHeight:317;"/><div>Tyvärr låter det på boktiteln som om det är en bibel för övertygade pro-kapitalister, men boken har potential att intressera ett betydligt bredare segment än så. <a href="https://podcasts.apple.com/se/podcast/118-det-kapitalistiska-manifestet/id1505366579?i=1000631285920">Här är podden hos Apple</a>. </div>
Vad säger fallet Kallinge om kommunala bolag?https://bergh.postach.io/post/vad-sager-fallet-kallinge-om-kommunala-bolag2023-10-16T06:00:57.301000Z2023-10-16T05:54:09ZBergh<div>I en ny kolumn skriver jag om fallet Kallinge i Blekinge, där PFAS-kemikalier från försvarets brandsläckningsskum förgiftade dricksvattnet.</div>
<div style="padding-left:40px;">När ett fasansfullt misstag som detta uppdagas, skulle man kunna tänka sig att kommunen och kommuninvånarna tillsammans vänder sig till Försvarsmakten för att utkräva kompensation för att kommunens grundvatten har förgiftats med brandsläckningsskum. Ett annat fullt rimligt alternativ vore kanske att kommunen och Försvarsmakten tillsammans tog strid mot det amerikanska bolag som tillverkat skummet. Inget av detta hände. Istället inleddes en lång juridisk process i vilken drabbade kommuninvånare stämde sitt eget kommunala vattenbolag, Ronneby Miljöteknik</div>
<div>Kolumnen finns i <a href="https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/kommuner-ska-inte-leka-foretagare/">Kristianstadsbladet</a>, <a href="https://www.trelleborgsallehanda.se/ledare/kommuner-ska-inte-leka-foretagare/">Trelleborgs Allehanda</a>, <a href="https://www.ystadsallehanda.se/ledare/kommuner-ska-inte-leka-foretagare/">Ystads Allehanda</a> samt <a href="https://www.blt.se/ledare/kommuner-ska-inte-leka-foretagare/">Blekinge Läns Tidning</a>. </div>
Kvalitetsjusteringen av priserna för hemelektronik har dragit ned svensk KPI-inflation sedan 2000.https://bergh.postach.io/post/kvalitetsjusteringen-av-priserna-for-hemelektronik-har-dragit-ned-svensk-kpi-inflation-sedan-20002023-10-09T08:18:35.800000Z2023-10-08T22:33:31ZBergh<div>Här är ett intressant diagram ur <a href="https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitisk-rapport/2020/penningpolitisk-rapport-februari-2020/">PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 2020</a>.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/fb54a201-33a4-7707-ad65-92d2f6f7e6dc/c1876a80-0d4f-127b-5100-054d4f1e2aae.png" style="--en-naturalWidth:774; --en-naturalHeight:671;"/><div><br/></div>
<div>Ur rapporten:</div>
<div style="padding-left:40px;">Det görs nästan alltid någon form av kvalitetsjustering när ett prisindex beräknas. Ett konsumentprisindex syftar till att mäta "rena" prisförändringar och inte förändringar i priser som beror på att kvaliteten på en produkt förändras. Justeringar görs framför allt i samband med att produkter vars priser mäts ersätts med nya. I Sverige sker detta antingen i samband med att SCB uppdaterar konsumtionskorgen i KPI vid årsskiftet eller löpande under </div>
<div style="padding-left:40px;">året om en produkt vars pris mäts utgår ur sortimentet eller inte längre är representativ. Kvalitetsjusteringsmetoder är inte fullt ut harmoniserade mellan länder</div>
<div>SCB kvalitetsjusterar alltså på ett sätt som gör att hemelektronik i Sverige antas ha fallit mycket mer än i anrda EU-länder.</div>
<div>Nu kanske någon tänker att detta är ännu ett skäl till att det inte var motiverat att sänka räntan så mycket som Riksbanken gjorde. Formuleringarna om detta i rapporten är intressanta, och rapporten avslutas med följande ord:</div>
<div style="padding-left:40px;">Resultaten i denna fördjupning innebär inte att Riksbanken borde ha ett annat inflationsmål eller borde ha bedrivit en annan penningpolitik under 2000-talet. Den mycket expansiva penningpolitiken de senaste åren ska till exempel ses mot bakgrund av att ränteläget i omvärlden blivit väldigt lågt och att förtroendet för inflationsmålet försvagades 2010–2015. Den förda penningpolitiken har varit nödvändig för att återupprätta förtroendet för inflationsmålet. </div>
<div style="padding-left:40px;">I flera sammanhang är det dock viktigt att kunna jämföra den ekonomiska utvecklingen med omvärlden. Därför är det angeläget att det sker ytterligare internationell samordning mellan statistikmyndigheter för att harmonisera mätmetoder inom prisstatistiken.</div>
<div> </div>
Poddar om Modern mikroekonomi på Studorahttps://bergh.postach.io/post/poddar-om-modern-mikroekonomi-pa-studora2023-10-08T19:22:48.765000Z2023-10-05T07:25:39ZBergh<div>Den som har konto på studora och har köpt boken <a href="https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/nationalekonomi/mikroekonomi-med-tillampningar/modern-mikroekonomi">Modern mikroekonomi</a> kommer åt fyra 15-minuterspoddar som jag spelade in med Eric Rehn som extramaterial till boken.</div>
<div><br/></div>
<div>Musiken i början och slutet av podden representerar dessutom en milstolpe i min karriär, då det är första gången jag sålt mitt hemmaplinkande för pengar. En symbolisk summa naturligtvis - men också en symbolisk milstolpe🙂</div>
<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/a5d935d0-e724-e9c4-2b12-0e585d1c770d/eec1140f-ba7d-a26d-0bc0-544d2eb407c0.png" style="--en-naturalWidth:556; --en-naturalHeight:494;"/><div><br/></div>
SvDs ledarpodd, filosofiska rummethttps://bergh.postach.io/post/svds-ledarpodd-filosofiska-rummet2023-10-05T08:27:02.941000Z2023-10-02T20:02:14ZBergh<div>Har varit med i Svenskans ledarpodd och tillsammans med Elinor Odeberg, chefsekonom på Arenagruppen. Det visade sig att vi gjort ungefär samma analys av Riksbankens ställning och agerande. Jag misstänker att vi tycker olika om vad som borde ske, och borde ha skett, istället - men när vi försökte komma in på det, blev vi vänligt men bestämt uppstyrda av Andreas Ericson. <a href="https://www.svd.se/a/P4GMw0/gor-riksbanken-ratt-saker-i-kampen-mot-inflationen" rev="en_rl_none">Lyssna här exempelvis</a>!</div>
<div><br/></div>
<div>I Filosofiska rummet dryftade jag den tyske sociologen Hartmut Rosas idéer om acceleration och resonans med <b>Jonna Bornemark</b> och <b>Bo Isenberg</b>. När jag läste in mig på Rosa inför programmet fann jag hans resonansbegrepp något vagt. Föga anade jag att en sådan vaghet kunde anses vara något positivt! <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/hartmut-rosa-och-resonansen" rev="en_rl_none">Lyssna här</a>. </div>
<div><br/></div>
<div><br/></div>
Shared mobility indexhttps://bergh.postach.io/post/shared-mobility-index2023-09-27T21:54:46.481000Z2023-09-27T21:39:57ZBergh<div><a href="https://european-index.fluctuo.com/">Här</a> finns ett flashigt index över hyrcyklar/scooters/bilar. Ökningen tycks ha avstannat under 2023.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/82836bdb-47f6-f62f-9939-f6366291b009.png" style="--en-naturalWidth:890; --en-naturalHeight:549;"/><div><br/></div>
<div>Ur rapporten: </div>
<div style="padding-left:40px;">For these 16 cities, we expect the number of vehicles to stabilise around 300,000. This is due, in part, to the removal of 15,000 scooters in Paris (Sept. 2023) and the upcoming tender in Brussels that will reduce bike and scooter fleets by 7,000. Elsewhere, we don’t expect major increases in fleet size.</div>
<div>Efter en snabb expansion tycks alltså nu mikromobilitetsrevolutionen ha nått en konsolideringsfas, delvis eftersom politiker nu har hunnit komma igång med olika regleringar. Elscootrar är vanligast, men ökar inte längre i dessa 16 städer.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/e606ae07-324b-543c-ff2d-c720dc4d1252.png" style="--en-naturalWidth:926; --en-naturalHeight:432;"/><div>När det gäller just elscootrar är det Berlin som ligger i topp:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/583d28a6-9e62-8036-5033-034f06ed5386.png" style="--en-naturalWidth:524; --en-naturalHeight:272;"/><div>Det mest intressanta finns nog under Market & Policy Developments:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/33ea98f6-aa7b-5467-981a-f117897a85a7.png" style="--en-naturalWidth:472; --en-naturalHeight:311;"/><div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/f01e353a-eb1b-ad99-0e96-c61750a51a85.png" style="--en-naturalWidth:464; --en-naturalHeight:323;"/><div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/75674aa5-f787-8e3c-19b9-df3cbea36391/e84bb102-5ace-4b1e-86e9-211c5e6b0f34.png" style="--en-naturalWidth:454; --en-naturalHeight:334;"/><div><br/></div>
Slides från föredrag på Filosoficirkeln i Lund, 19 sept 2023https://bergh.postach.io/post/slides-fran-foredrag-pa-filosoficirkeln-i-lund-19-sept-20232023-09-24T20:15:00.104000Z2023-09-21T05:42:56ZBergh<div><iframe src="https://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/IYiUE9n0zXnZIM?hostedIn=slideshare&page=upload" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></div>
Test av OpenAIs Advanced Data Analysishttps://bergh.postach.io/post/test-av-openais-advanced-data-analysis2023-09-20T14:51:15.142000Z2023-09-20T13:44:30ZBergh<div>Jag har äntligen fått lite tid att undersöka hur användbar OpenAIs dataanalys är. Jag laddade upp den första excelfil jag hittade på min dator, och den innehöll total arbetsskattekil för låginkomsttagare från OECD. Som i de flesta av mina excelfiler finns det tomma kolumner som skulle kunna ställa till det. Men AIn hajade hyfsat:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/40e2e5e1-ffae-5939-e410-28525649fd1d/25ee6af3-962c-3e29-1524-cfddf1931dc6.png" style="--en-naturalWidth:674; --en-naturalHeight:269;"/><div>Jag bad om ett stapeldiagram, vilket visade att den tolkat etiketten "Country" som ett land, snarare än en etikett. Föga imponerande.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/40e2e5e1-ffae-5939-e410-28525649fd1d/0a18b81f-4973-2174-01ee-7ffbcb062bdb.png" style="--en-naturalWidth:823; --en-naturalHeight:516;"/><div>Desto mer imponerande (i mitt tycke) är att detta var superlätt att rätta till. Jag skrev:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/40e2e5e1-ffae-5939-e410-28525649fd1d/5e8f9fbd-f798-6f3d-3db1-5d4352c3f074.png" style="--en-naturalWidth:1444; --en-naturalHeight:765;"/><div>Värt att notera är att Chile enligt OECD hade en negativ skattekil (sannolikt pga någon form av lönesubvention). Jag valde ändå att låta den beräkna deskriptiv statistik för länder med positiva skattekilar. Inga problem, visade det sig!</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/40e2e5e1-ffae-5939-e410-28525649fd1d/3b8679c2-09bb-0c2e-bc89-cc7e3a48483c.png" style="--en-naturalWidth:819; --en-naturalHeight:519;"/><div>Det är också lätt att ändra utseende på diagrammet:</div><ul><li><div>Change the white background to grey</div></li><li><div>Add the label "Tax-wedge for low-income earners" and make is big</div></li><li><div>Change the label to "Tax-wedge for low-income earners (from OECD)"</div></li><li><div>great! Now change all colors to different shades of green</div></li><li><div>Change the lable on the x-axis to "Tax-wedge (%)"</div></li></ul><div>Som synes förstår den vad man menar även om man snubblar lite över tangentbordet. Resultatet:</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/40e2e5e1-ffae-5939-e410-28525649fd1d/99062824-329a-863a-9083-6d9e9bdb7823.png" style="--en-naturalWidth:3580; --en-naturalHeight:1149;"/><div>Slutsats: Trots att jag är hyfsat flink i Excel, och idag använde OpenAIs dataanalys för första gången, tog detta något mindre tid än det hade gjort i Excel. Det är nog en god investering att öva sig på AI-prompting. </div>
Mitt föredrag på Filosoficirkeln i Lund - ChatGPT-versionenhttps://bergh.postach.io/post/mitt-foredrag-pa-filosoficirkeln-i-lund-chatgpt-versionen2023-09-20T12:04:39.254000Z2023-09-20T11:51:37ZBergh<div><div style="text-align:start;margin-top:20px;">I går talade jag på Filosoficirkeln i Lund, vilket alltid är roligt. Ämnet jag blivit tilldelad: "Framtidens ekonomi: Stagnation, stabilitet eller...?"</div></div>
<div style="text-align:start;">Mina slides dyker snart upp på slideshare, och har en hel del AI-genererade bilder från <a rev="en_rl_none" href="https://starryai.com/">Starryai</a>. Däremot valde jag att inte använda särskilt mycket stoff från det anförande som ChatGpt gjorde åt mig. Men det kommer här istället, och jag hoppas att ni som var där tycker att vad jag faktiskt sade var mer givande än detta</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Tack så mycket för att ni har bjudit mig hit till Lunds filosoficirkel för att diskutera ett ämne som är både aktuellt och filosofiskt fängslande: Framtidens ekonomi och risken för stagnation. Jag ska försöka göra denna resa genom ekonomin både informativ och underhållande, med en liten nypa filosofisk humor.</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;">Inledning: Ekonomin i det 21:a århundradet</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Det är 2000-talet, och ekonomin är som en bil som kör i full fart på motorvägen. Men frågan är, kommer den att fortsätta att accelerera eller är det dags för en bromsning? För att förstå detta måste vi först skapa en bild av hur framtidens ekonomi kan se ut.</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;">Del I: Teknologins Triumf och Risken för Stagnation</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Vi börjar med att titta på den teknologiska utvecklingen. Som filosofer kan vi fråga oss om teknologin kommer att fortsätta att expandera i en exponentiell takt. Eller har vi redan sett det bästa som teknologin har att erbjuda?</i></div>
<div><br/></div><ul><li><div>Filosofiskt skämt 1: <i>Om teknologin var en långfilm, skulle vi vara på rullning 3 av 100 eller har rullarna redan tagit slut?</i></div></li></ul><div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Ray Kurzweil säger att teknologin kommer att nå punkten där den är lika smart som mänskliga hjärnor – "The Singularity". Men om maskinerna blir lika smarta som vi är, kommer de då att börja skriva sina egna filosofiska böcker?</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;">Del II: Arbetsmarknadens Omvandling</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>När vi tittar på arbetsmarknaden kan vi fråga oss om automatiseringen kommer att leda till massarbetslöshet eller om det kommer att skapa nya möjligheter för mänsklig kreativitet.</i></div>
<div><br/></div><ul><li><div>Filosofiskt skämt 2: <i>Om en robot blir arbetslös, har den då rätt till arbetslöshetsförmåner eller borde den vara glad att slippa jobbet?</i></div></li></ul><div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Det sägs att robotar inte tar kaffe- eller lunchpauser. Om så är fallet, vilken kraftmätning kommer att bli den nya normen i arbetslivet? "Jag har presterat 0,00001 megapauser denna vecka!"</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;">Del III: Hållbarhet och Tillväxt</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Hållbarhet är en viktig faktor när vi diskuterar framtidens ekonomi. Kan vi fortsätta att förlita oss på obegränsad tillväxt i en värld med ändliga resurser?</i></div>
<div><br/></div><ul><li><div>Filosofiskt skämt 3: <i>Om vi bygger en oändlig tillväxtmaskin, kommer det då att krävas oändligt med underhåll? Och vem har tid för det?</i></div></li></ul><div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Vi kan också fråga oss om det är dags att omdefiniera våra mål. Istället för att sträva efter att bli rika, kanske vi borde sträva efter att bli lyckliga. Som Sokrates sa: "Det är inte vad du har, det är hur du använder det!"</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;">Slutsats: Framtiden är Ovisst, Men Vi Måste Fortsätta Att Filosofera</div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Slutligen, framtidens ekonomi är en komplex och mystisk värld. Risken för stagnation är verklig, men så är möjligheterna till innovation och hållbarhet. Och som filosofer är det vår uppgift att fortsätta att ställa de djupa frågorna och fundera över vad det innebär att leva i en värld där ekonomin är i ständig förändring.</i></div>
<div><br/></div>
<div style="text-align:start;"><i>Så, kära filosoficirkel, låt oss fortsätta att filosofera och diskutera framtidens ekonomi med all den humor och allvar som den förtjänar. För som filosofer vet vi att det är frågorna som driver oss framåt och hjälper oss att förstå den komplexa värld vi lever i. Tack för er uppmärksamhet, och låt oss nu öppna upp för diskussion och frågor!</i></div>
Under strecket i SvD: Den envisa idén om moraliskt förfallhttps://bergh.postach.io/post/understrecket-i-svd-den-envisa-iden-om-moraliskt-forfall2023-09-15T14:14:41.232000Z2023-09-15T13:01:34ZBergh<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/0967f480-2d0b-8eb4-4f04-4ff5a7097e26/9cba7e8f-d654-f812-6d32-12fb824f48bb.png" style="--en-naturalWidth:640; --en-naturalHeight:800;" width="295.2px"/><div>Den 26 augusti skrev jag <a rev="en_rl_none" href="https://www.svd.se/a/zEPwm5/den-envisa-iden-om-ett-moraliskt-forfall">en understreckare </a>om den envisa idén om moraliskt förfall. Merparten av min text är en sammanfattning av <a rev="en_rl_none" href="https://www.nature.com/articles/s41586-023-06137-x">denna Nature-artikel</a> (av Mastroianni & Gilbert) men på slutet gör jag lite egna funderingar.</div>
<div><br/></div>
<div>Några kommentarer:</div><ol><li><div>Visst är det ett kraftigt underbetyg åt samhälls- och beteendevetenskapernas tidskrifter att en artikel som denna publiceras i Nature? Hade den kommit in i AER? APSR? Tillåt mig tvivla. ASR? Kanske, men förmodligen inte.</div></li><li><div>Artikeln är bra inte främst pga data de själva tar fram, utan pga mönstret de hittar i en lång rad andra studier. Den enskilt mest intressanta studien är nog i<a href="https://psycnet.apa.org/doiLanding?doi=10.1037%2Fbul0000363" rev="en_rl_none"> Psychological Bulletin</a> och visar att andelen som samarbetar i Fångens dilemma har ökat med 10 procentenheter sedan 1950-talet. Dessa data är från USA, ett land som ofta sägs vara ett land där socialt kapital och tillit långsiktigt anses trenda nedåt!</div></li><li><div> Så här skriver jag på slutet av artikeln:</div></li></ol><div style="padding-left:80px;">Inom den kritiska samhällsforskningen som ska belysa och förklara problem i vår samtid, är beskrivningar av olika typer av moraliskt förfall en stapelvara. När det tas för givet att moralen försämras blir samhällsanalys ofta till en tävling om att hitta den mest trovärdiga förklaringen. Beroende på akademisk skolbildning och politisk ideologi lyfts olika syndabockar fram: Är det månne kvinnans frigörelse som skapar moraliskt förfall? Sekulariseringen? Feminismen? Kapitalismen? Nyliberalismen? Invandringen?</div>
<div style="padding-left:40px;">I efterhand är det obegripligt hur jag kunde glömma att nämna New Public Management i uppräkningen av syndabockar. Och sociala medier naturligtvis!</div><ol start="4"><li><div>Vissa har ifrågasatt slutsatsen i Mastroiannis och Gilberts artikel) genom att hänvisa till den senaste tidens svenska brottsutveckling. Den trenden är onekligen oroande, men artikeln jag skriver om bygger på uppemot 100 undersökningar i 60 olika länder under flera decennier, och på många olika indikatorer på moral. Mönstret som beskrivs i artikeln är fullt förenligt med ökande gängskjutningar. Jag är inte ens säker på att våldstrenden i Sverige de senaste åren är ett tecken på fallande <u>allmän</u> moral: Kanske har moralen förbättrats hos 80 eller 90 procent av svenskarna, samtidigt som den försämras hos kriminella gäng?</div></li><li><div>Astral Codex Ten är inte övertygad och har ett läsvärt <a rev="en_rl_none" href="https://www.astralcodexten.com/p/is-there-an-illusion-of-moral-decline">kritiskt blogginlägg här</a>. Jag tycker dock inte att kritiken är förödande, delvis går den ut på att (för) många olika aspekter av moral blandas i samma papper - men det är samtidigt pappret styrka.</div></li><li><div>Avslutningsmeningen är den jag är mest nöjd med:</div></li></ol><div style="padding-left:80px;">kanske är detta den mest radikala och provocerande tanke som går att tänka om vår samtid: Att människor är lika goda, ärliga, och hjälpsamma nu som de var förr, och att samhället som vi skapar långsamt utvecklas till det bättre.</div>
<div><br/></div>
<div><br/></div>
Monbiot ändrar sighttps://bergh.postach.io/post/monbiot-andrar-sig2023-08-27T22:02:23.235000Z2023-08-27T21:23:19ZBergh<div>Zoologen, journalisten och miljökämpen George Monbiot är intressant, eftersom han är kapabel att ändra sig även i viktiga frågor - och när han gör det redovisar han skälen för förändringen föredömligt tydligt.</div>
<div>2003 <a href="https://www.theguardian.com/world/2003/jun/24/globalisation.politics">ändrade han sig</a> om frihandel och WTO:</div>
<div style="padding-left:40px;">We have called for fair trade, but have failed, as a body, to specify how free that trade should be, and how it should be regulated. As a result, in the rich world at least, we have permitted the few who do possess a clearly formulated policy to speak on our behalf. Those people are the adherents of a doctrine called "localisation". I once supported it myself. I now accept that I was wrong. ...</div>
<div style="padding-left:40px;">My conversion came on the day I heard a speaker demand a cessation of most forms of international trade and then, in answering a question from the audience, condemn the economic sanctions on Iraq. If we can accept that preventing trade with Iraq or, for that matter, imposing a trade embargo on Cuba, impoverishes and in many cases threatens the lives of the people of those nations, we must also accept that a global cessation of most kinds of trade would have the same effect, but on a greater scale.</div>
<div>2010 ändrade sig Monbiot om köttätande:</div>
<div style="padding-left:40px;">In the Guardian in 2002 I discussed the sharp rise in the number of the world's livestock, and the connection between their consumption of grain and human malnutrition. After reviewing the figures, <a href="https://www.theguardian.com/uk/2002/dec/24/christmas.famine" rev="en_rl_none">I concluded that veganism</a> "is the only ethical response to what is arguably the world's most urgent social justice issue". ... no longer believe that the only ethical response is to stop eating meat. ... </div>
<div style="padding-left:40px;">Cattle are excellent converters of grass but terrible converters of concentrated feed. The feed would have been much better used to make pork. Pigs, in the meantime, have been forbidden in many parts of the rich world from doing what they do best: converting waste into meat. Until the early 1990s, only 33% of compound pig feed in the UK consisted of grains fit for human consumption: the rest was made up of crop residues and food waste. Since then the proportion of sound grain in pig feed has doubled. There are several reasons: the rules set by supermarkets; the domination of the feed industry by large corporations, which can't handle waste from many different sources; but most important the panicked over-reaction to the <a href="https://www.theguardian.com/uk/bse" rev="en_rl_none">BSE</a> and <a href="https://www.theguardian.com/uk/footandmouth" rev="en_rl_none">foot-and-mouth</a> crises.</div>
<div>Det finns en intressant likhet mellan skälen som Monbiot anger för båda förändringarna: Den som kategoriskt är emot handel - eller kött - lämnar över diskussionen om vilka regler som ska gälla för kött eller handel åt andra, vilket ofta leder till ett (för den engagerade) ännu sämre utfall. Argumentet att det är bättre att vara med i debatten och påverka än att inta en extremposition är emellertid inte huvudskälet till någon av förändringarna: När det gäller handel verkar M. ha insett att att protektionism är dåligt för ett lands befolkning.</div>
<div><br/></div>
<div>När det gäller kött tycks insikten att grisar faktiskt naturligt äter avfall, och således inte måste utfodras med spannmål p ådet sätt som görs idag, vara viktig. </div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/dfb6ae1c-e88a-e7ae-324d-3d062832c385/14736fda-cf1c-dde0-8988-cd63826bc839.png" style="--en-naturalWidth:512; --en-naturalHeight:640;" width="433px"/><div><br/></div>
Thomas Franks kritik...mot vad?https://bergh.postach.io/post/thomas-franks-kritik-mot-vad2023-08-25T22:31:44.223000Z2023-08-25T21:54:35ZBergh<div>I kulturtidskriften The Baffler, nr 5 - 1993, <a href="https://thebaffler.com/salvos/alternative-to-what">kommenterar</a> <b>Thomas Frank</b> de många alternativa kulturer som tenderar att finnas i kapitalistiska samhällen:</div>
<div style="padding-left:40px;">There are few spectacles corporate America enjoys more than a good counterculture, complete with hairdos of defiance, dark complaints about the stifling ‘mainstream,’ and expensive accessories of all kinds. .. </div>
<div>Bland ananat kommenteras föraktfullt den "alternativa" rockmusiken på 90-talet:</div>
<div style="padding-left:40px;">Almost without exception, the groups and music that are celebrated as "alternative" are watery, derivative, and strictly second-rate; so uniformly bad, in fact, that one begins to believe that stupid shallowness is a precondition of their marketability. Most of them, like Pearl Jam, play pre-digested and predictable versions of formulaic heavy guitar rock, complete with moronic solos and hoarse masculine pourings.</div>
<div>Franks poäng är att allt kommersialiseras i kapitalismen - inklusive den alternativa vänsterns kritik mot kommersialiseringen. Han exemplifierar med bandet Stone Temple Pilots:</div>
<div style="padding-left:40px;">A band called the Stone Temple Pilots, who grace the cover of other national magazines, have distinguished themselves as the movement’s bargain boys, offering renditions of <i>all</i> the various "alternative" poses currently fashionable: all in one package the consumer gets sullen angst, sexual menace, and angry pseudo-protest with imitation punk thrown in for no extra charge.</div>
<div>Bästa formuleringen är kanske denna</div>
<div style="text-align:start;padding-left:40px;margin-bottom:24px;">Marx’s quip that the capitalist will sell the rope with which he is hanged begins to seem ironically incomplete. In fact, with its endless ranks of beautifully coiffed, fist-waving rebel boys to act as barker, business is amassing great sums by charging admission to the ritual simulation of its own lynching.</div>
<div style="text-align:start;margin-bottom:24px;">Frank avser själv kritisera kapitalismen. Men det är inte enda tolkningen...</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/1b0e1928-f229-740c-8926-8288db49608e/39588aee-3947-23f1-91f1-237a357afda2.png" style="--en-naturalWidth:512; --en-naturalHeight:640;" width="384px"/><div><br/></div>
Även politisk tillit är en stabil individuell attityd - efter de formativa årenhttps://bergh.postach.io/post/aven-politisk-tillit-ar-en-stabil-individuell-attityd-efter-de-formativa-aren2023-08-21T21:47:17.057000Z2023-08-21T21:41:14ZBergh<div>Devine och Valgarðsson, "Stability and Change in Political Trust", kommande i <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/1475-6765.12606">EJPR</a></div>
<div style="padding-left:40px;">Empirically, we study within-individual stability of political trust using six panel studies that cover five countries between 1965 and 2020. Our results consistently point to trust being stable in the long term, with potential for short-term volatility in response to changing political contexts, and for substantial changes between people’s formative years and their adulthood. Even over a period of 19 years, most people’s responses to trust questions are remarkably similar between surveys and significant life events such as unemployment and going to University do not significantly influence trust. Changes in the political environment, like incumbent government turnover, have larger effects but these appear to return to equilibrium in a few years. The exception to this general finding is individuals who are first surveyed when they are under the age of 18, who appear much more likely to change their trust levels in subsequent waves.</div>
Vinstintresse och miljöintressehttps://bergh.postach.io/post/vinstintresse-och-miljointresse2023-08-10T21:22:27.438000Z2023-08-10T21:06:40ZBergh<div>Kretsloppssamhälle. Återvinning. Hållbar utveckling. Cirkulär ekonomi.</div>
<div>Medan buzz-words kommer och går är det värt att påpeka att vinstintresse och konkurrens i en marknadsekonomi alltid har skapat incitament för företag att producera effektivt och undvika slöseri. Om något slängs som någon skulle ha varit beredd att betala för har företaget gått miste om en intäkt. Huruvida det är lönsamt att tillvarata resursen ifråga beror på kostnaderna, och som så ofta är det arbetskraftskostnader som dominerar.</div>
<div><br/></div>
<div>Här är en reklamanonns ur Svenska Dagbladet 28 mars 1973 som visar att företag redan då marknadsförde sig genom att framhålla att en effektiv resursanvändning förutsätter att svinn och sopor minimeras.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/1eb1b01c-ab8a-e14d-8816-f6abe4c76c90/ab915baf-15f9-5e11-b027-8f6e8b188b3b.png" style="--en-naturalWidth:1077; --en-naturalHeight:1556;"/><div><br/></div>
Text #2 med anledning av dokumentären "statsministerns städerska"https://bergh.postach.io/post/text-2-med-anledning-av-dokumentaren-statsministerns-staderska2023-08-09T21:35:29.547000Z2023-08-09T20:38:32ZBergh<div><br/></div>
<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/9613a4c9-e445-b58c-866a-ce4f3ec45050/1a182c1a-d56b-2c8d-7a2e-13a46927ef3a.png" style="--en-naturalWidth:512; --en-naturalHeight:640;" width="339.20000000000005px"/><div>Skulle Sverige bli ett sämre land om vi tillät fler att vara här lagligt och försörja sig på exempelvis städjobb? Den frågan ställer jag i en krönika i <a rev="en_rl_none" href="https://www.tn.se/kronikor/30566/dags-att-gora-rent-hus-kring-enkla-jobb/">tidningen näringslivet</a>, och jag resonerar kring svaret bland annat så här:</div>
<div style="padding-left:40px;">Den mest omedelbara effekten skulle vara att människor i Chilos situation inte längre behöver vara rädda för polis och andra myndighetspersoner. Det skulle stärka deras förhandlingsposition, och det skulle ge dem fler seriösa arbetsgivare att välja mellan. Den sektor som bevisligen redan finns och skapar värde i ekonomin skulle bli vit, generera skatteintäkter och de oseriösa aktörer som inte drar sig för att utnyttja papperslösa som arbetskraft, skulle få välbehövlig konkurrens från mer seriösa aktörer.</div>
<div>Något jag bara snuddar vid i texten är hur städare och annan lågkvalificerad invandrad arbetskraft påverkar löner och skatteintäkter. I korthet beror det på om den nya arbetskraften är komplement eller substitut till den arbetskraft som redan finns i Sverige. En iiten miniforskningsöversikt av denna fråga gjorde jag <a rev="en_rl_none" href="https://bergh.postach.io/post/ger-flyktingmottagande-bumping-up-eller-lonepress-en-liten-forskningsoversikt">i detta blogginlägg</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>Detta är f ö den andra text jag skrivit med anledning av den utmärkta Spotify.dokumentären Wstatsministerns städerska". Den första publicerades i <a href="https://www.svd.se/a/jlMWKn/andreas-bergh-statsministerns-staderska-visar-hyckleriet">Svenska Dagbladet 15 juni</a>, och fokuserade på hyckleriet om denna typ av jobb i Sverige:</div>
<div style="padding-left:40px;">Enligt retoriken från fackföreningar, från arbetarrörelsen och numera även från delar av svensk borgerlighet accepterar vi inte att människor från andra länder kommer till Sverige som billig arbetskraft i städbranschen. Magdalena Andersson själv säger nästan exakt så i dokumentären.</div>
<div style="padding-left:40px;"><br/></div>
<div style="padding-left:40px;">I praktisk handling gör vi ändå just det. Även offentlig sektor. Även Magdalena Andersson. Inte direkt, men genom vad vi skulle kunna kalla moraliska mellanhänder: Vi anlitar företag som i sin tur lägger ut jobbet på andra, mindre nogräknade aktörer. Men detta förfarande är ett villkor för att de ska kunna hålla låga priser. Och det är med dessa låga priser som företagen vinner städuppdrag från kommuner, regioner och statliga myndigheter. Här finns ett svenskt hyckleri som dokumentären skickligt blottlägger.</div>
Hur påverkar privata försäkringar stödet för välfärdsstaten?https://bergh.postach.io/post/hur-privata-forsakringar-stodet-for-valfardsstaten2023-08-07T21:46:53.916000Z2023-08-07T10:36:31ZBergh<div>En omdiskuterad fråga är hur privata försäkringar vid sidan om välfärdsstaten påverkar välfärdsstaten politiskt och resursmässigt. I ett <a href="https://doi.org/10.1017/S1744133121000086">nytt papper</a> undersöks frågan när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige. Ur abstract:</div>
<div style="margin-left: 40px;">No difference between insurance holders and non-holders was found in willingness to finance public health care through taxes. A slight unburdening effect on public health care use was observed as VHI [Voluntary private health insurance] holders appeared to use public health care to a lesser extent than those without an insurance. However, a majority of the insurance holders continued to use the public health care system, indicating only a modest substitution effect<br/></div>
<div>Resultatet är i linje med ett teoretiskt argument som jag bl a <a href="https://ideas.repec.org/p/hhs/iuiwop/0993.html">utvecklat här</a> för inkomstbortfallsförsäkringar: Om privata försäkringar tillåts läggas ovanpå välfärdsstaten (s k topping up) kommer de inte att erodera stödet för välfärdsstaten, eftersom även personer med privata försäkringar har ett intresse av den grund som välfärdsstaten tillhandahåller. Om höginkomsttagare däremot känner att de måste betala två gånger (först via skatten, sedan igen ur egen ficka) för att få den servicenivå de önskar, är det troligt att viljan att betala skatt minskar (vilket empiri också visar).</div>
<div><br/></div>
<div>Källa:</div>
<div style="margin-left: 40px;">Kullberg, Linn, Paula Blomqvist, och Ulrika Winblad. "Does Voluntary Health Insurance Reduce the Use of and the Willingness to Finance Public Health Care in Sweden?" Health Economics, Policy and Law 17, nr 4 (oktober 2022): 380–97.</div>
Om Rawls användbarhet som politiskt rättesnörehttps://bergh.postach.io/post/om-rawls-anvandbarhet-som-politiskt-rattesnore2023-07-26T21:07:39.515000Z2023-07-26T20:55:27ZBergh<div>Läser <a href="https://www.prospectmagazine.co.uk/culture/62182/john-rawls-revisited-daniel-chandler-review">i Prospect Magazine</a> en recension av en ny bok om <b>John Rawls</b>, och påminns om varför jag en gång själv lade Rawls åt sidan i mitt sökande efter rättviseprinciper:</div>
<div style="margin-left: 40px;">precisely because Chandler invites us to reckon with a richer rather than a reductive Rawls, the theory becomes a hazy practical guide, tricky to operationalise. We learn that Rawls talked vaguely about the bottom half of all earners being the "most disadvantaged", so who, exactly, are we to put first? Given his special focus on paid work, how are we to factor in the claims of the unemployed, carers and workless disabled people, who are often the poorest of all? After we’ve clocked that Rawls wants to prioritise not the incomes of the disadvantaged but the fuzzier and less-measurable goal of their "life chances", how can we expect his tests to settle thorny policy dilemmas?</div>
<div>Boken i fråga: Free and Equal: What Would a Fair Society Look Like? av <b>Daniel Chandler</b></div>
<div>Recensent: <b>Tom Clark</b></div>
Om utvecklingen av global ojämlikhet.https://bergh.postach.io/post/om-utvecklingen-av-globalojamlikhet2023-07-27T12:58:56.830000Z2023-07-25T22:18:58ZBergh<div><div>Under politikerveckan i Visby deltog jag i en paneldebatt med Oxfam om global och nationell ojämlikhet. Jag fick intrycket att jag var en av få - möjligen den enda! - som inte fann utvecklingen alarmerande. I <a href="https://wir2022.wid.world/">world inequality report 2022</a> fann jag nyss denna figur som imponerande väl sammanfattar utvecklingen under 200 år:<img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/f8b8b7cd-b529-7ee8-11a3-3f9457762d0a/79a94b6f-e54a-774a-b547-2d449404e001.png" style="--en-naturalHeight:708;"/></div>
<div>I korthet: </div><ul><li><div>Ojämlikheten mellan länder har varit på väg nedåt sedan 1980 och är nu tillbaka där den var runt år 1900.</div></li><li><div>Samtidigt har ojämlikheten inom länder ökat, men de senaste 10-20 åren har den ökningen stannat av - på en nivå som fortfarande är lägre än den var runt 1900.</div></li><li><div>Samtidigt har världen som helhet blivit oerhört mycket rikare och den absoluta fattigdomen har minskat kraftigt (vilket inte syns i figuren men rimligen bör vägas in när utvecklingen värderas).</div></li></ul><div><br/></div>
<div>Måttet i fråga är kvoten mellan den rikaste tiondelens inkomster och den fattigaste halvans inkomster. Jag har inte stött på just det måttet tidigare, men tycker spontant att det är ganska bra. Hursomhelst är de som valt det, och som står bakom rapporten, inte direkt några nyliberala högerspöken:</div>
<div><b>Lucas Chancel</b>, <b>Thomas Piketty</b>, <b>Emmanuel Saez</b> & <b>Gabriel Zucman</b></div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/f8b8b7cd-b529-7ee8-11a3-3f9457762d0a/2ef7e723-f9a5-4af4-a5a7-8c019ca609e0.png" /></div>
<div><br/></div></div>Bokkapitel och synteserhttps://bergh.postach.io/post/bokkapitel-och-synteser2023-07-25T12:50:12.458000Z2023-07-25T12:41:00ZBergh<div>Bokkapitel har relativt lågt meritvärde för nationalekonomer. Sannolikt beror det på normen att forskningsbidrag ska publiceras i vetenskapliga tidskrifter, medan bokkapitel ofta har en forskningssammanfattande karaktär.</div>
<div><br/></div>
<div>Själv tycker jag att det finns ett betydande värde också i synteser, sammanfattningar och tolkningar av litteraturen. I många fall är det först när dylika görs som det går att se mönster och tendenser i vad forskningen visar.</div>
<div><br/></div>
<div>Här är mina senaste bokkapitel på internationella vetenskapliga förlag (jag är hyfsat nöjd med samtliga!).</div>
<div><br/></div>
<div>Bergh, A. och Kärnä, A. 2024. Economic freedom and populism. In: Handbook of Research on Economic Freedom (ed. N. Berggren). Cheltenham: Edward Elgar Publishing. Forthcoming.</div>
<div><br/></div>
<div>Bergh, A. 2022. An All Too Successful Reform? The 1997 Overhaul of the Swedish Budget Process. Chapter 11 i de La Porte, C. m fl. (red.) "Successful Public Policy: Lessons From the Nordic Countries." Oxford University Press. <a href="https://global.oup.com/academic/product/successful-public-policy-in-the-nordic-countries-9780192856296?cc=se&lang=en&#" rev="en_rl_none">Länk</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>Bergh, A., C. Bjornskov och K. Vallier. 2021. "Social and Legal Trust: The Case of Africa" i "Social Trust" (red: Kevin Vallier och Michael Weber), New York: Routledge. <a href="https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9781003029786-2/social-legal-trustthe-case-africa-andreas-bergh-christian-bj%25C3%25B8rnskov-kevin-vallier" rev="en_rl_none">Länk till bok</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>Bergh, A. 2021. "Poverty and New Welfare Economics." Kap 8 i "Economists and Poverty", Lundahl, Rauhut & Hatti (red.) Routledge. <a href="https://www.routledge.com/Poverty-in-Contemporary-Economic-Thought/Lundahl-Rauhut-Hatti/p/book/9780367354268" rev="en_rl_none">Länk</a>. </div>
Neoklassisk ekonomi och rational choice slår tillbaks?https://bergh.postach.io/post/neoklassisk-ekonomi-och-rational-choice-slar-tillbaks2023-08-07T10:36:56.668000Z2023-07-23T21:38:52ZBergh<div><div><br/></div>
<div><br/></div>
<div><span style="font-weight: bold;">Dan Ariely</span> och <span style="font-weight: bold;">Francesca Gino</span> (och troligen många andra) är i trubbel, av det slag som involverar datamanipulation och avpubliceringar hos vetenskapliga tidskrifter. Se <a href="https://datacolada.org/" rev="en_rl_none">Data Colada</a> för detaljer, men historien berättades också av ett israeliskt undersökande TV-program (ett Israeliskt Uppdrag Granskning vad jag förstår), transkriberat och översatt <a href="https://www.thebehavioralscientist.com/articles/dan-ariely-investigation-by-the-source-transcript">här</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>Ur ett rational choice-perspektiv är detta inget att förvånas över: Om människor har möjlighet att fuska, har något att vinna på det och med viss sannolikhet kan undgå upptäckt, kommer vissa att falla för frestelsen. Och i många fall är det enkelt att exempelvis lägga till eller ta bort observationer i en datafil efter ett experiment eller en websurvey, och uppsidan i form av publikationer och anställningar vid fina universitet är betydande.</div>
<div><br/></div>
<div>Detta är ju inte heller första gången som spektakulära resultat inom beteendeekonomi och socialpsykologi inte verkar hålla. Ibland är resultaten genuint skakiga (t.ex. powerposing), och var artiklarna rent bedrägeri (som i fallet Diederik Stapel, se <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Diederik_Stapel" rev="en_rl_none">wikipedia</a> och <a href="https://www.nytimes.com/2013/04/28/magazine/diederik-stapels-audacious-academic-fraud.html" rev="en_rl_none">NY-Times</a>.</div>
<div><br/></div>
<div>En norm inom beteendeekonomi och socialpsykologi har länge varit att bra papper är empiriska artiklar som visar att människor beter sig konstigt och irrationellt på sätt som mainstream ekonomisk teori inte kan förklara. Den neoklassiska nationalekonomins matematiska modeller har kritiserats för bristande verklighetsförankring.</div>
<div><br/></div>
<div>Det ironiska är att forskare - även beteendeekonomer! - svarar på rationellt på incitament genom att fuska, vilket har inneburit att många av de mer spektakulära resultaten kring människors irrationalitet inte håller.</div>
<div><br/></div>
<div>Kanske kommer den neoklassiska nationalekonomin nu att göra en oväntad (?) comeback?</div><hr/><div>Här är - tänker jag mig - en hyfsat typisk reaktion från en mainstream-ekonom:</div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/efd82b9e-6027-365d-c249-755447d55159/550d24f9-be37-46d5-b94b-3b30e7eb4e76.png" /></div>
<div><br/></div></div>Om liberal nationalism och frihetslängtan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärtahttps://bergh.postach.io/post/om-liberal-nationalism-och-frihetslangtan-i-astrid-lindgrens-broderna-lejonhjarta2023-06-10T08:17:02.393000Z2023-06-09T22:07:28ZBergh<div>Jag har med intresse följt debatten om liberal nationalism. I det senaste numret av <a href="https://www.liberaldebatt.se/" rev="en_rl_none">Liberal Debatt</a> skriver <b>Clara Sandelind </b>kritiskt om idén, och gör flera bra poänger rörande den missionerande och intoleranta liberalismen som finns exempelvis bland liberala feminster som ska "frigöra kvinnor från andra kulturer genom att tvinga av dem slöjan" och i den mer konservativa varianten som betonar svenskakunskaper och skötsamhet.</div>
<div style="padding-left:40px;">"Liberalism behöver inte ta denna intoleranta form", skriver Clara, "men den löper betydligt större risk att göra det i kombination med nationalism". </div>
<div>Jag förstår poängen, men jag är inte övertygad. Faktum är att det senare i samma nummer av Liberal Debatt (näst sist, faktiskt) dyker upp en lysande artikel om något av det mest svenska som finns – Astrid Lindgren – vars bok Bröderna Lejonhjärta genomsyras av frihetslängtan, och dessutom en tolerant sådan.</div>
<div><b>Eva Forslund</b> som skrivit artikeln menar att Lindgren beskriver en frihetslängtan </div>
<div style="padding-left:40px;">"som är både enkel och avskalad, långt borta från storpolitiska visioner – friheten i det lilla livet, att få leva i fred utan att behöva motivera varför eller ens förtjäna friheten."</div>
<div>Forslund citerar ett fint stycke ur Bröderna Lejonhjärta:</div>
<div><br/></div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/4c1c9d05-f23a-0db9-4f9a-02fb9f403fb6/631d2017-0d7a-af8d-057e-78affd7fbd88.png" style="--en-naturalWidth:1600; --en-naturalHeight:1911;" width="660.1779173207744px"/><div>I Astrid Lindgrens texter finns alltså ett försvar av friheten utan pekpinnar om hur den ska användas. Det skulle därmed kunna hävdas att det redan finns en liberal nationalism i Sverige, som är annorlunda än de intoleranta varianter som Sandelind kritiserar.</div>
<div>Vi behöver bara bejaka den.</div>
Om "THANK YOU FOR BEING LATE" av Thomas L Friedmanhttps://bergh.postach.io/post/om-thank-you-for-being-late-av-thomas-l-friedman2023-06-09T22:04:02.901000Z2023-06-09T21:56:40ZBergh<div><div style="padding-left:40px;">UR <a href="https://www.nytimes.com/2016/11/22/books/review/thomas-friedman-thank-you-for-being-late.html">NYTimes recension </a>av <b>THANK YOU FOR BEING LATE - An Optimist’s Guide to Thriving in the Age of Accelerations </b>av <b>Thomas L. Friedman</b></div></div>
<div style="padding-left:80px;">For the most part, "Thank You for Being Late" is a master class in explaining. It canters along at a pace that is quick enough to permit learning without getting bogged down. Inevitably he sometimes gets the balance wrong, either allowing his informants to ramble on, or skating over a thorny detail: For instance, having admitted that productivity numbers have not leapt forward in the same way that technology has, he asks us, in effect, to trust him, they will.</div>
Karin Grundberg Wolodarski om Sverige i Dagens Industrihttps://bergh.postach.io/post/karin-grundberg-wolodarski-om-sverige-i-dagens-industri2023-06-04T18:28:12.318000Z2023-06-04T17:33:56ZBergh<div><span style="font-weight: bold;">Karin Grundberg Wolodarski</span> har en <a href="https://www.di.se/nyheter/sverige-langt-ifran-landet-lagom/">lång artikel om Sverige i DI-Weekend</a>. Det är en intressant Sverigebild som tecknas.</div>
<div>Enligt <span style="font-weight: bold;">Katarina Barrling</span> hade vi mindervärdeskomplex för att vi industrialiserades sent:</div>
<div style="margin-left: 40px;">"Industrialismen kommer sent till Sverige. Det skapade också ett mindervärdeskomplex", säger statsvetaren Katarina Barrling, som konstaterar att det också utmärkt nationsbygget.</div>
<div>Sedan blev vi stolta äver välfärdsmodellen:</div>
<div style="margin-left: 40px;">Sverige går från mindervärdeskomplex till stolthet över en välfärdsmodell som gjort det gamla bondesamhället till ett ekonomiskt och utvecklingsmässigt framstående land. "Kallelsenationalism verkar vara vanligare bland stormakter. I Sveriges fall märks den i ambitionen att vara en ’humanitär stormakt’, idén att Sverige har ett kall, en mission, att vi är framstående och har en plikt att frälsa världen och vara ett föredöme", säger Katarina Barrling.</div>
<div>Nu är vi ett skatteparadis för rika:</div>
<div style="margin-left: 40px;">Skatteexperten <span style="font-weight: bold;">Staffan Andersson</span> på advokatbyrån Bird&Bird beskriver Sverige som ett skatteparadis för rika. [...] Utöver ISK-kontot finns många gynnsamma skatteregler i landet.</div>
<div style="margin-left: 40px;">"Du har reglerna för fåmansbolag för den som vill bedriva verksamhet i Sverige, där utdelning under vissa förutsättningar kan tas ut till 20 procents beskattning. Utöver det saknar vi i Sverige till skillnad mot många andra länder fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, och arvs- och gåvoskatt", säger Staffan Andersson.</div>
<div><span style="font-weight: bold;">Andreas Cervenka</span> citeras (naturligtvis) också på det temat. Men sedan får jag och Föreningens auktoriserade revisorer skatteansvarige <span style="font-weight: bold;">Hans Peter Larsson</span> nyansera den bilden. Vår numera bristande reformförmåga får jag också kommentera:</div>
<div style="margin-left: 40px;">Det verkar som att Sverige har tappat förmågan att kompromissa över blockgränsen, vilket gör att en del av de reformer som genomfördes på 1990-talet inte har vårdats eller följts upp som de borde. Det gäller skattereformen, det gäller pensionsreformen och det gäller friskolorna", säger välfärdsforskaren <span style="font-weight: bold;">Andreas Bergh</span>, knuten till Lunds universitet och författare till boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.</div>
<div>Det fortsätter på samma tema: Bilden av Sverige som superjämställt nyanseras, den extrema sekulariseringen likaså. Karin har talat med många experter, men inte bara dem som ständigt dyker upp i nyhetsflödet.</div>
<div>Jag gillar texten för att den inte har något enkelt budskap. Sverigebilden varierar beroende på vad som betonas.</div>
Kulturens samhällsnytta: Ekot rapporterar om två rapporter från Göteborgs kommunhttps://bergh.postach.io/post/kulturens-samhallsnytta-ekot-rapporterar-om-tva-rapporter-fran-goteborgs-kommun2023-05-30T07:29:19.714000Z2023-05-29T22:09:49ZBergh<div><div>Om det som påstods i Ekot kl <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2172424" rev="en_rl_none" style="box-sizing: border-box; color: rgb(0, 0, 238); font-family: "Segoe UI"; font-size: medium; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; word-spacing: 0px; -webkit-text-stroke-width: 0px;">17:45 den 29 maj</a> vore korrekt, skulle det ha varit revolutionerande: Offentliga kultursatsningar ökar människors tillit, sänker arbetslösheten och förbättrar människors hälsa - och mer därtill! Men tyvärr stämmer inte det som sägs i inslaget.</div>
<div><br/></div>
<div>Bakgrunden är två rapporter från Göteborgs kommun (!) som sägs visa "att det är en dålig idé för samhället att ge kulturen en mindre budget". Författare är <b>Klas Grinell</b>, utvecklingsledare på Göteborgs kulturförvaltning.</div>
<div><br/></div>
<div>Grinell säger att kultursatsningar har effekt på "allt från hälsa och arbetslöshet och såna aspekter", och att man <i>"genom att satsa på kultur har minskat kostnader i andra delar av samhället"</i>.</div>
<div><br/></div>
<div>Vinkeln i inslaget är inte dessa effekter i sig utan att de inte är kända nog:</div>
<div style="padding-left:40px;"><i>"Om man inte sprider kunskap om att kulturen skapar exempelvis tillit och innovationskraft [sic!] kan kulturen uppfattas fel [sic!!]"</i></div>
<div>Grinell menar att kultur är "<i>grundläggande investeringar</i>" och att detta argument hörs för sällan i diskussionen om kulturbudgetar.</div>
<div><br/></div>
<div>Därefter går ordet till en regional utvecklingsdirektör i Jämtland-Härjedalen (ja, varför inte?), som är mycket nöjd och menar att man kan dra nytta av de här argumenten:</div>
<div style="padding-left:40px;"><i>"Det är precis vad vi behöver, vi kan ju luta oss väldigt mycket mot en sådan här rapport"</i></div>
<div>Utvecklingsdirektören tycker liksom Grinell att kulturen är omistlig i samhället, och säger sig ha bevis för vad som händer när man <i>"lagt ned kulturskolor"</i> och när det är <i>"få estetiska ämnen i skolan"</i>. Lyssnaren får inte veta vilka bevisen är, ty direktörens resonemang landar snarast i en övertygelse: <i>"det är klart att det får konsekvenser"</i> säger han, och lägger till att det är <i>"forskning och statistik"</i> som behövs, eftersom det har större effekt än <i>"ett allmänt tyckande"</i>.</div>
<div><br/></div>
<div>Reportagets budskap är tydligt: Det är dumt att skära ned på offentliga kulturbudgetar. Men det berättas aldrig om bevisen för kultursatsningarnas effekter.</div>
<div><br/></div>
<div>Eftersom jag har pysslat mycket med forskning om tillit vet jag hur sällsynt det är med studier som hittar en positiv orsakseffekt av vad som helst på människors tillit. Vänliga själar på Twitter hjälpte mig att leta fram <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/kulturforvaltningen/om-kulturforvaltningen/kulturforvaltningens-publikationer" rev="en_rl_none">rapporterna i fråga</a> (det var en rapport som nyligen uppdaterats, inte två rapporter).</div>
<div><br/></div>
<div>Det rör sig om en forskningsöversikt, vilket är utmärkt. Men den har två problem i förhållande till radioinslaget. Båda illustreras av detta citat ur rapporten:</div>
<div style="padding-left:40px;"><i>Några av de tydligaste beläggen för kulturens sociala effekter hämtas från forskning som visar att barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i något lägre grad hamna i drogberoende, kriminalitet, arbetslöshet och annat som innebär stora kostnader för samhället. Deltagande i kultur samvarierar också med upplevd bättre hälsa och välbefinnande</i></div>
<div>Vilka är problemen? Jo, följande:</div><ol><li><div>Forskningen som beskrivs är korrelationsstudier, observationsstudier eller gjorda med kvalitativ metod.</div></li><li><div>Forskningen handlar i stor utsträckning om kultur och kreativa sektorer i allmänhet, medan radioinslaget förmedlade budskapet att det är offentligt finansierad kultur som behövs.</div></li></ol><div><br/></div>
<div><span style="font-weight: bold;">Det stämmer sannolikt att barn som deltar i kulturella verksamheter har mindre risk att hamna i drogberoende, men detta visar dels inte att det är kulturverksamheten som orsakar den minskade risken, och dels visar det inte att kulturen måste vara skattefinansierad.</span><br/></div>
<div><br/></div>
<div>Samma invändning gäller ett resonemang i rapporten om ett samband mellan att ha stor tillgång till kulturella aktiviteter och att vara villig att ompröva sina tidigare uppfattningar.</div>
<div>Något resonemang om korrelation vs kausalitet finns inte i rapporten, ej heller något resonemang eller om offentligt vs privat finansierad kultur.</div>
<div><br/></div>
<div>Vad ligger då bakom påståendena om kulturens effekter på arbetslöshet och tillit? Ordet arbetslöshet nämns endast på ett ställe i rapporten och det är i meningen som citerades ovan. När det gäller tillit hittar jag följande mening på sid 33:</div>
<div style="padding-left:40px;">Kultur bidrar på en rad olika sätt till samhällsutvecklingen, det kan gälla kulturens del i att skapa attraktiva boendemiljöer och stadsdelar, i att skapa förutsättningar för innovation, produktion och handel, liksom i att skapa tillit och social sammanhållning.</div>
<div>Ingen källhänvisning ges vid denna mening, trots att den innehåller en hel del påståenden som vore anmärkningsvärda om de vore sanna.</div>
<div><br/></div>
<div>En central referens i rapporten är en annan rapport, "<a href="https://www.oecd.org/publications/the-culture-fix-991bb520-en.htm" rev="en_rl_none">The Culture Fix</a>" från OECD. Här finns det resonemang om arbetslöshet och skatteintäkter, men utgångspunkten är att <i>"Cultural and creative sectors and industries are a significant source of jobs and income"</i>, som det uttrycks i rapportens sammanfattning. Påståendet är korrekt, men det beror framförallt på att privata företag producerar kultur och därmed skapar jobb och skatteintäkter. Bevisen för offentliga satsningars positiva effekter lyser fortfarande med sin frånvaro. Även det ämnet behandlas dock i OECD-rapporten:</div>
<div style="padding-left:40px;"><i>Culture is increasingly used as a tool for regional development and regeneration</i></div>
<div>Även är detta är korrekt. Men om det fanns robusta bevis, inte bara för att det används utan också för att det faktiskt fungerar, tror jag OECD hade skrivit ut det. Men det gör de alltså inte.</div>
<div><br/></div>
<div>OECD försöker dra slutsatsen att eftersom kultur och kreativa näringar (CCS) är en betydande del av ekonomin är offentligt stöd till kulturen viktigt. Den slutsatsen följer naturligtvis inte - men OECD-rapporten hänvisar till en rad vetenskapliga studier: </div>
<div style="padding-left:40px;">As demonstrated in previous chapters CCS produce creative output, create employment and generate tax revenue. Arts and culture have shown a capacity to combat marginalisation and promote inclusivity in society. They also prove to be effective in improving the well-being and health of cultural participants as well as consumers. Owing to the several advantages that CCS bring to the forefront, public support is important so that these benefits are effectively harnessed to steer growth and development. [...] the promotion of cultural participation can be a powerful driver of social inclusion and help mitigate factors leading to social and economic marginalisation through the development of social skills (Rivas, 2016[1]), of bonding and bridging social capital (Deloitte, 2019[2]; Tavano Blessi et al., 2012[3]; Brownett, 2018[4]) [...] Promotion of cultural participation may accordingly become a powerful driver of social inclusion and a mitigator of factors of social and economic marginalisation (Trauth et al., 2019[24]).</div>
<div><br/></div>
<div>Förutom en Deloitte-rapport, citeras här flera publicerade vetenskapliga studier till stöd för olika påståenden om kulturens effekter av kultur. Jag kollar upp dem eftersom jag är nyfiken på vilken metod som använts.</div>
<div><br/></div>
<div><a href="https://scholarworks.calstate.edu/downloads/8910jw54f">Rivas (2016)</a> är en doktorsavhandling om effekten av att spela teater på social förmåga. Det är dock en kvalitativ studie och identifierar ingen orsakseffekt: <i>"This study utilized qualitative research, which takes place in a natural setting, with the researcher going to the site to be studied, allowing for the researcher to become highly involved in the experiences of the participants"</i></div>
<div><br/></div>
<div><a href="https://doi.org/10.1016/j.cities.2015.10.009" rev="en_rl_none">Blessi et al., (2012)</a> jämför två Italienska städer (Bolzano/Bozen & Siracusa) och sambandet på individnivå mellan kulturell aktivitet och subjektiv hälsa i respektive stad. Det är en observationsstudie som inte identifierar någon kausal effekt av kultur/kultursatsningar.</div>
<div><br/></div>
<div><a href="http://10.0.5.106/jaah.9.1.71_1" rev="en_rl_none">Brownette (2018)</a> studerar <i>"The role of community arts festivals for generating well-being"</i> men metoden är <i>"qualitative data from eight semi-structured interviews with festival organizers"</i>. Ingen kausal effekt identifieras. Studien konstaterar också att <i>"Very little research exists on the contribution of arts festivals towards community health and well-being."</i></div>
<div><a href="https://dl.acm.org/doi/10.1145/3322385.3322412" rev="en_rl_none">Trauth et al (2019)</a> visar sig vara en konferenspresentation om en teaterpjäs om kvinnor i STEM, kallad <a href="http://www.idreamtheplay.com/about-the-play.html" rev="en_rl_none">iDream</a>:</div>
<div style="padding-left:40px;">The play iDream is an original play, produced to tackle the ongoing issue of women being significantly underrepresented in technological fields such as information technology (IT).</div>
<div><br/></div>
<div>Jag har läst många OECD-rapporter och vet att de är ganska bra på att skriva sammanfattningar som får det att låta som om rapporten säger vad politiker vill höra - samtidigt som det ofta står hur det faktiskt är om man läser rapporten mer noga. På sid 71 hittar jag följande informativa passage och några diagram:</div>
<div style="padding-left:40px;">In selected European countries, there is a positive correlation between public expenditure on culture and cultural participation (Figure 2.14). This relationship is found even for participation in areas that generally receive less or no public financing such as cinema and live performances. This seems to suggest that there could be a complementarity between public and private expenditure: as publicly financed cultural institutions enrich their offering thanks to more public spending, increased attendance also stimulates attendance in non-publicly-financed cultural activities. At the same time, it could be that high levels of cultural participation create the political consensus conditions for high levels of public spending in culture, so a causal relationship may be at play, and in either direction.</div>
<div><br/></div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/abf463c2-2498-c829-b860-be2a003e082b/591a8cf2-04e2-e55d-546c-bfead549d088.png" style="--en-naturalWidth:1271; --en-naturalHeight:595;" width="1138px"/></div>
<div>OECD summerar forskningsläget: "More research is needed on the causal effects"</div>
<div><br/></div>
<div>Sammanfattningsvis har alltså Ekot sänt ett inslag som felaktigt ger bilden att det finns tydligt forskningsstöd för att offentliga kultursatsningar har en rad positiva effekter.</div>
<div><br/></div>
<div>Kanske invänder någon att nyhetsjournalister inte kan förväntas veta en massa om vetenskaplig metod. Nog måste journalister kunna lita på forskare när de säger sig ha upptäckt något intressant?</div>
<div><br/></div>
<div>Jag håller med om det. Men grundläggande frågor om huruvida ett samband också är ett orsakssamband är en fråga om kritiskt tänkande på gymnasienivå. Sammanblandningen av korrelation och kausalitet dyker upp gång på gång i samhällsdebatten.</div>
<div><br/></div>
<div>I det här fallet är det ännu värre. Det är nämligen inte en forskare som intervjuas. Det är en tjänsteman på en kommunal kulturförvaltning, som skrivit en forskningsöversikt och forskningen sägs visa att kulturförvaltningen borde få mer skattepengar.</div>
<div>I det läget är avsaknaden av kritiska frågor ett rent tjänstefel.</div></div>Nytt poddavsnitthttps://bergh.postach.io/post/nytt-poddavsnitt2023-05-29T22:09:54.370000Z2023-05-24T18:30:06ZBergh<div><iframe src="https://embed.acast.com/$/5e7e0dc4bf0d823b35216b59/110-arbetstid-och-pensionsalder" frameBorder="0" width="100%" height="110px" allow="autoplay"></iframe></div>
Röd och blå-podden är igång igen!https://bergh.postach.io/post/rod-och-bla-podden-ar-igang-igen2023-05-08T22:31:15.532000Z2023-05-03T08:07:34ZBergh<div>Röd och blå-podden är igång igen, trots att Institute for Public Affairs lades ned. Det är Ohlininstitutet och Katalys som tillsammans ger mig och Niklas det lilla stöd med klippning och hosting som behövs för att kunna driva podden vidare. Avsnitt sex ligger nu ute - och ämnet är identitetspolitik. Nystarten gjorde också att jag totade ihop en ny signaturtruddelutt.</div>
<div><br/></div>
<div><div id="buzzsprout-player-12741507"></div><script src="https://www.buzzsprout.com/1980419/12741507-identitetspolitik.js?container_id=buzzsprout-player-12741507&player=small" type="text/javascript" charset="utf-8"></script></div>Är gig-jobb en merit på arbetsmarknaden?https://bergh.postach.io/post/ar-gig-jobb-en-merit-pa-arbetsmarknaden2023-04-25T22:55:21.936000Z2023-04-25T22:40:45ZBergh<div>Ett vanligt argument är att jobb inom gigekonomin är skitjobb som inte leder någonstans, alternativt att de förhoppningar som fins om att gig-jobb ska ha en meriterande effekt saknar empiriskt stöd.</div>
<div>Men faktum är att detta har undersökts empiriskt genom att skicka ut jobbansökningar från olika hypotetiska personer och studera hur många som leder till att arbetsgivaren hör av sig. </div>
<div><br /></div>
<div>Ur artikeln "Gig-jobs: Stepping stones or dead ends?" (Adermon & Hensvik, 2022)</div>
<div style="padding-left:40px;">Turning to the impact of gig-experience, our main results presented in columns (1) and (2) of Table 1 suggest that participation in the gig-economy is more valuable than unemployment, but less useful than similar experience from the traditional labor market.26 However, this pattern masks substantial heterogeneity with respect to perceived applicant background. More specifically, we only see an improvement in the callback rate (compared to unemployment) for the majority group where the difference between applicants in an ongoing unemployment spell and in a gig-job is around 2–2.3 percentage points, or 11–14%. Traditional work experience gives a further 1.5–1.7 percentage point increase in callbacks over gig experience, although this difference is somewhat imprecisely estimated</div>
<div><br /></div>
<div>Skillnaden mellan majoritetsgrupp och minoritetsgrupp studerades genom att låta vissa sökande ha svenskklingande namn, andra fick ha arabiska namn. Slående är att för den senare gruppen ledde varken erfarenhet av gig-jobb eller av traditionella jobb till ökad sannolikhet att arbetsgivaren hörde av sig.</div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/73337062-631c-b540-36f9-e214a9c11b17/aab0c7e6-2e09-a308-1af3-898b6e2282ea.png" style="--en-naturalWidth:558; --en-naturalHeight:281;"/><div>Källa:</div>
<div>Adermon, Adrian, och Lena Hensvik. "Gig-Jobs: Stepping Stones or Dead Ends?" Labour Economics 76 (01 juni 2022): 102171. <a href="https://doi.org/10.1016/j.labeco.2022.102171">https://doi.org/10.1016/j.labeco.2022.102171</a> </div>
Peter Esaiasson ställer frågor i GPhttps://bergh.postach.io/post/peter-esaiasson-staller-fragor-i-gp2023-08-10T21:01:05.370000Z2023-04-24T19:45:58ZBergh<div><b>Peter Esaiasson </b>skriver i GP med anöedning av Journalisten Liza Alexandrova-Zorinas reportagebok "Imperiets barn".</div>
<div>Inledningen:</div>
<div style="padding-left:40px;">I Sverige lever åtminstone 100 000 personer från länder och regioner som ingick i det gamla Sovjetimperiet. De hålls samman av delade historiska erfarenheter och av det ryska språket. Om denna multietniska post-sovjetiska diaspora har journalisten Liza Alexandrova-Zorina skrivit reportageboken Imperiets barn. Det är en drabbande skildring av våld (tjetjenerna har störst våldskapital), utnyttjande och bedrägerier.</div>
<div><br/></div>
<div>En intressant passage:</div>
<div style="padding-left:40px;">Hynek Pallas som skriver på GP:s kultursida ser en lösning på problemen som tas upp i boken: "Parallellsamhällen är något man bäst slår sönder med större och starkare rättighet för de utsatta." Men hur ger man rättigheter till de som saknar uppehållstillstånd eller som vistas i landet på oriktiga grunder? Genom att bevilja uppehållstillstånd på bredare grunder än i dag? Det skulle hjälpa de utsatta individerna här och nu men skapa migrationsrörelser som få i Sverige är beredda att acceptera.</div>
<div style="padding-left:40px;"><br/></div>
<div style="padding-left:40px;">Till jävligheterna hör att många individer i boken trots eländet föredrar att vistas i Sverige framför att utvisas till hemlandet. Och det gäller för övrigt också den nicaraguanska kvinnan utan uppehållstillstånd som städade hemma hos Magdalena Andersson julen 2021.</div>
<div style="padding-left:40px;"><br/></div>
<div style="padding-left:40px;">Den jobbiga sanningen är att Imperiets barn lyfter ett samhällsproblem utan goda lösningar. "Så ska vi inte ha det i Sverige". Nej, men hur ska vi ha det då? Det vore välkommet om fler tänkte igenom svaret på denna uppföljande fråga.</div>
Tydligen väldigt bråttom att utse en ny myndighet för ansvarsfull AIhttps://bergh.postach.io/post/tydligen-valdigt-brattom-att-utse-en-ny-myndighet-for-ansvarsfull-ai2023-04-14T09:48:00.074000Z2023-04-13T18:33:50ZBergh<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/85a21b36-538f-cb8f-73ab-a0241bcdbe93/c6307f0d-5e75-75e2-70a4-e7e8cf1fffc4.png" /></div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/85a21b36-538f-cb8f-73ab-a0241bcdbe93/98775606-bec9-0d4a-3b6f-d94db4319b91.png" /></div>
<div><b>Anna Felländer</b>, <b>Josefin Rosén</b> och <b>Li Felländer-Tsai</b> efterfrågar en myndighet för ansvarsfull AI. Mycket kan sägas om detta (bland annat funderar jag på om myndigheter verkligen "utses"...)</div>
<div><br/></div>
<div>Det som förbryllar mig just nu är emellertid att de gjorde detta i en debattartikel i <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-regeringen-bor-utse-en-myndighet-for-ansvarfull-ai/">Dagens Industri den 20 januari</a> och sedan igen i en debattartikel i <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-brattom-att-utse-en-myndighet-for-ansvarfull-ai/">Dagens Industri den 3 april</a>. </div>
<div><br/></div>
<div>Den som läser noga ser att det är nästan samma artikel som publicerats två gånger. När den analyseras av <a href="https://app.copyleaks.com/dashboard/v1/report/0ei3f7aqnqkp2enm/preview?key=tw80majnc7znw1o6&suspectId=6d4a0eba5a&viewMode=one-to-one&contentMode=html&sourcePage=1&suspectPage=1">första bästa textjämförelseverktyg</a> jag hittade, blev resultatet slående: Texten i de två artiklarna är 86 procent identisk och 7 procent bara marginellt annorlunda.</div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/85a21b36-538f-cb8f-73ab-a0241bcdbe93/14e15f0e-8fa1-9f51-6fc8-53019487e2a7.png" style="--en-naturalWidth:843; --en-naturalHeight:199;"/></div>
<div>Är detta ett misstag, eller är det vad man kan förvänta sig av debattsidor numera?</div>
Långtidsarbetslöshet i Sverigehttps://bergh.postach.io/post/langtidsarbetsloshet-i-sverige2023-06-14T07:36:21.128000Z2023-03-28T21:57:01ZBergh<div><div>Att hitta statistik över långtidsarbetslöshet på SCB.se är inte det lättaste. Som tur är har <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/arbete-arbetsforhallande-och-arbetsmiljo/langtidsarbetsloshet/">Folkhälsomyndigheten</a> bearbetat data och gjort informativa figurer. Definitionen de använder för långtidsarbetslös är arbetslös mer än 12 månader.</div>
<div>Fyra saker är slående:</div><ol><li><div>Långtidsarbetslösheten är anmärkningsvärt låg även bland människor med bara gymnasial utbildning, och ännu lägre bland dem med post-gymnasial utbildning.</div></li><li><div>Långtidsarbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning är fyra gånger så hög som för bättre utbildade.</div></li><li><div>Gapet i långtidsarbetslöshet mellan låg och högutbildade ökar kraftigt över tiden. Så sent som 2006 var skillnaden ganska liten.</div></li><li><div>Något har hänt med statistiken, som gör att tidsserien tar slut 2020. RAMS verkar ha ersatts av BAS. </div></li></ol><div><br/></div>
<div><img src="https://cdn-images.postach.io/ac0c1ab6-3230-4d52-b05c-c869e6e3b5c3/2ac7bae3-98c6-4384-b28a-21e05d684b90/672ec721-3c12-4f3b-ab0f-fcd9018e4d39.png" width="636"/></div>
<div><br/></div></div>