Av Nils Gustafsson på twitter lärde jag mig att August Strindberg beskrev filterbubblor i En blå bok vol III

När nu människan läser sin tidning, så får han icke veta något nytt, utan bara det han vet förut; allt som kunde ge ett annat ljus på saken är utelämnat, ignorerat, kolorerat. I de andras tidningar står något helt annat, eller motsatsen, om man läser baklänges.

På samma sätt med böckerna. Var och en läser sina meningar tryckta; de andra böckerna läser han inte, och kommer på det sättet aldrig ur sin dykardräkt och sin luftblåsa.

Gladast blev jag nog över följande beskrivning av faktaresistens och konfirmationsbias:

Det finns mer bra här märker jag snabbt:

Deciderade partimän under upprörda tider, gå omkring som filosofiska system, uppgillrade med partiets åsikter. Från den ståndpunkten bedöma de människor, nationer, böcker, tidningar, till och med konstverk, teater och musik.

När du talar vid en socialist om en frånvarande människa, så blinkar han först och tänker på en sekund efter om den frånvarande är med eller mot, och straxt är hans omdöme färdigt:

– Det är en bov! Det är en bra karl!

Summariskt bara!

Här finns allt, både inskannat och OCR:at.