Visar poster taggade sverige:

Hur blev Sverige en kapitalistisk välfärdsstat? Artikel i Milken Review

I Milken Review har jag en lite längre artikel om den svenska modellen. Den innehåller inte bara "det vanliga", utan är också ett försök att säga något om varför och hur det gick till under vissa formativa skeenden i den kapitalistiska välfärdsstatens utveckling. Det visar sig då att slumpen, omständigheter och oavsedda konsekvenser spelat en betydande roll.
Ur inledningen:
The winding road Sweden has taken has made it difficult to say whether being more like Sweden involves increasing taxes and government intervention in the economy – or whether it means liberalization, deregulation and welfare-state retrenchment. So, before other countries try too hard to become more like Sweden, it is wise to look back at how Sweden came to be Sweden.
Ett exempel, hämtat från min Lundakollega Thor Bergers forskning:
Historians point to the early introduction of mass public education, with the adoption of the 1842 Elementary School Act. The law, which stipulated that every parish must have at least one school, is often mentioned by contemporary politicians as a shining example of Sweden's long commitment to investment in human capital. The policy implication is seemingly clear: political decisions promoted growth early on by mandating public education. That may well be the case. But before jumping to that conclusion it is worth considering the analysis offered by the economic historian Thor Berger of Lund University. [...]
In short, education promoted economic development in Sweden, but democracy at the time did not promote education. Knowing more about what actually happened in Sweden hardly leads to clearer recommendations for other countries.

Sverige in i dimman?

Idag släpps en rapport som beskriver ett scenario för den svenska ekonomin där konjunkturen viker samtidigt som hushållen får problem med sin skuldsättning samtidigt som kostnaderna för misslyckad integration av flyktinginvandrare blir påtagliga. Därtill är den politiska situationen inte helt gynnsam. Det är med andra ord inget muntert scenario, och trots att jag brukar vara mycket optimistisk om Sverige, är scenariot som beskrivs i rapporten obehagligt sannolikt.
Rapporten ges ut av nystartade tankesmedjan Intelligence Watch och är skriven av mig, min Lundakollega Fredrik N G Andersson och Intelligence Watchs chef och grundare Anders Olshov.
Ur rapporten:
Ökade offentliga utgifter i samband med mottagandet fungerar som en stimulans för den svenska ekonomin. Även om finansieringen på marginalen kommer från ökad upplåning är den offentliga skuldsättningen och räntorna i dagsläget
mycket låga. Det skapar en förrädisk situation där ett misskött mottagande inte får märkbara negativa konsekvenser förrän på längre sikt – när problemen är svårare eller omöjliga att korrigera. Detta gäller inte bara offentlig skuldsättning utan även arbetslöshet. Konjunkturinstitutet har noterat att den prognosticerade ökningen av andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen medför en mekanisk sammansättningseffekt som får arbetslösheten att stiga till över 9 procent 2030 (jämfört med 7,2 procent 2015), förutsatt att arbetsmarknadsutfallen ligger kvar på dagens nivåer. Om situationen för utomeuropeiskt födda på den svenska arbetsmarknaden försämras kan det med andra ord ta Sverige tillbaks till tvåsiffriga arbetslöshetstal.
I Dagens Industri finns dessutom en debattartikel utifrån rapporten.