Visar poster taggade forskning:

Migration kan göra ursprungsländerna mindre korrupta

Ett intressant nytt papper i Public Choice visar att emigration från ett korrupt land kan göra ursprungslandet mindre korrupt:
Using data from the Gallup Balkan Monitor survey and instrumental variable analysis, we find that having relatives abroad reduces the likelihood of bribing public officials, renders bribe-taking behavior by public officials less acceptable, and reduces the likelihood of being asked for bribes by public officials. [...] Overall, our findings support the conjecture that migration contributes to the transfer of norms and practices from destination to source countries
Källa: Ivlevs, A., & King, R. M. (2017). Does emigration reduce corruption? Public Choice, 171(3–4), 389–408. http://doi.org/10.1007/s11127-017-0442-z

Mer om finessen med tillgängliga data - fallet kodning av ledartexter om invandring

I en nyutgiven bok från Institutet för mediestudier finns ett kapitel av Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck, om hur invandring skildrats på svenska ledarsidor. Om denna kan mycket sägas, och Tove Lifvendahl lyfter en del relevanta frågor kring hur olika texter klassificerats. Jag fastnar dock för följande formuleringar:
På begäran fick jag av Niklas Bolin en lista på de 225 SvD-artiklar som analyserats. [...] Jag har frågat forskarna hur många artiklar totalt som föll inom beskrivningen, hur många som valdes bort i undersökningen, och hur man valde just de 225, men ej fått svar.
Man har alltså kodat 1000 artiklar som positiva, neutrala eller negativa, utan att göra data tillgängliga så att den nyfikne kan se hur olika slags artiklar kodats. Det är synd eftersom en norm om att göra data tillgängliga ökar chansen att konstigheter upptäcks och diskuteras, dels för att någon annan kan upptäcka det i efterhand, dels för att vetskapen om att data ska publiceras sannolikt gör att forskare skärper sig under processens gång. Jag frågade Jesper, och det tycks vara på gång:
Ett exempel på hur bra det kan bli när man lägger ut data är min egen analys av arbetsmarknadsgapen mellan invandrare och natives i OECD - se kommentarstråden här, i vilken många deltog och gjorde bidrag och även körde regressioner på de data jag samlat ihop.

Ojämlik inkomstfördelning förklarar EU-skepsis?

Kuhn, T., et al. (2016). "An ever wider gap in an ever closer union: Rising inequalities and euroscepticism in 12 West European democracies, 1975–2009." Socio-Economic Review 14(1): 27-45.
Ur abstract:
A multilevel analysis of 79 pooled Eurobarometer survey waves across 12 countries from 1975 to 2009 confirms that increasing income inequality boosts euroscepticism especially amongst the low educated. The findings are consistent with previous research on the link between income inequality and democratic legitimacy. They also provide empirical support for a new educational divide in the wake of European integration and globalisation, and deepen our knowledge on the predictors of EU support.

Empiri kring effekten av robotar i 17 rika länder 1993 to 2007

Varför spekulera kring vad som kommer att hända när allt fler jobb utförs av robotar - när denna trend har pågått så länge att den kan undersökas med historiska data?
Det är vad Guy Michaels och Georg Graetz gör i ett nytt working paper (här sammanfattat i ett längre blogginlägg).

Resultaten i korthet:
  • De undersöker "the economic impact of industrial robots, using new data on a panel of industries in 17 countries from 1993-2007"
  • "The increased use of robots raised countries’ average growth rates by about 0.37 percentage points. We also find that robots increased both wages and total factor productivity"
  • "robots had no significant effect on total hours worked, there is some evidence that they reduced the hours of both low-skilled and middle-skilled workers"
Författarna beräknar också prisutvecklingen, i form av två nominella prisindex. När kvalitet beaktas har alltså det nominella priset på industrirobotar 2005 fallit till en femtedel av vad det var 1990. Under samma period ökade lönerna nominellt 58 procent i dessa sex länder.
Tanken att robotisering är något nytt som nu står för dörren är alltså fel. Den har pågått ett bra tag. Det hindrar naturligtvis inte att kommer att skapa stora förändringar, i synnerhet då den även fram över lär medföra minskat antal arbetade timmar för "low-skilled and middle-skilled workers".