Visar poster taggade forskning:

Två intressanta artiklar i senaste Kyklos

Senaste numret av Kyklos innehåller flera särskilt intressanta artiklar. Här är en vars resultat inte är särskilt upplyftande för den så kallade kontakthypotesen:
Brunner, Beatrice, and Andreas Kuhn. 2018. “Immigration, Cultural Distance and Natives’ Attitudes Towards Immigrants: Evidence from Swiss Voting Results." Kyklos 71(1): 28–58.
Det viktigaste ur abstract:
  • combine community-level outcomes of 27 votes about immigration issues in Switzerland with census data to estimate the effect of immigration on natives' attitudes towards immigrants.
  • categorize immigrants into two groups according to the cultural values and beliefs of their country of origin
  • find that the share of culturally different immigrants is a significant and sizable determinant of anti-immigration votes, while the presence of culturally similar immigrants does not affect natives' voting behavior at all
  • the share of right-wing votes in favor of the Swiss People's Party appears to be more elastic with respect to the share of culturally different immigrants than natives' attitudes themselves, suggesting that the party has gained a disproportionate vote share from attitudinal changes caused by immigrant inflows.
En annan artikel i Kyklos ger ytterligare stöd för en av mina mest citerade artiklar (tillsammans med Christian Bjørnskov, lustigt nog också den i Kyklos)
Camussi, Silvia, Anna Laura Mancini, and Pietro Tommasino. 2018. “Does Trust Influence Social Expenditures? Evidence from Local Governments." Kyklos 71(1): 59–85.
Hela abstract:
We document that trust has a positive impact on the generosity of welfare spending. Our analysis relies on a unique dataset including detailed budgetary data of more than 2,000 Italian municipalities. Compared with previous contributions based on cross-country data, our approach reduces the risk of omitted variable bias and measurement errors. Furthermore, drawing on Italy's rich political history, we are able to use an instrumental variables strategy that addresses the possible endogeneity of trust.

Svenskar säger hej, invandrare tar i hand och nästan alla kramas.

I senaste sociologisk forskning finns en rolig artikel av Anton Andersson, Christofer Edling och Jens Rydgren, kallad "In Sweden we shake hands" – but are we really?
Ur abstract:
Handshaking is predominantly used by respondents with an immigrant background, men and women distinguish between greetings depending on the gender of the person they are greeting, and greeting practices differ between northern and southern Sweden as well as between rural and urban areas.
Av data i pappret framgår att kramen är vanligare än handskakning både bland svenskar och invandrare, men handskakningen är betydligt vanligare bland invandrare än bland svenskar (som däremot oftare hälsar genom att säga hej).
Mina egna favorithälsningsfraser (yo, tjenamoss och goddagens) verkar inte analyseras i artkeln.

Ny forskning om vad som förklarar populism.

Här är intressant ny forskning om vad som förklarar populism (paneldata i Europa 1980-2016). Huvudresultatet ur abstract:
We find that large vote shares of right-wing – but not left-wing – authoritarian populists are associated closely to corruption. Other commonly cited explanations such as unemployment, inequality and immigration perform poorly in predicting support for populist political platforms on the political right.
Författarna spekulerar lite om mekanismerna:
While a full theoretical explanation of the link between corruption and right-wing populism remains beyond the scope of this article, we suggest that the mechanism involves political trust. Corruption weakens trust in political institutions, which populists exploit. Curbing the rise of right-wing authoritarian populism in Europe will thus require restoring trust in the integrity of politics.
Källa:
Rohac, D., Kumar, S., and Johansson Heinö, A. (2017) The wisdom of demagogues: institutions, corruption and support for authoritarian populists. Economic Affairs, 37: 382–396. doi: 10.1111/ecaf.12264.

Om sociala medier, välbefinnande och kausalitet

I Kyklos: ännu en artikel som försöker undersöka effekten av sociala medier på välbefinnande: Online Networks and Subjective Well-Being
the use of SNS also has a positive impact on well-being because it increases the probability of face-to-face interactions. Yet, the net effect of the use of SNS for SWB remains negative.
Problemet med dessa studier är att det sker selektion i vilka som väljer att använda sociala medier. I detta papper försöker man hantera det med instrumentalvariabler:
Endogeneity in the use of SNS is then addressed in a Two-Stages Least Squares (TSLS) framework exploiting technological characteristics of the pre-existing voice telecommunication infrastructures that exogenously determined the availability of broadband for high-speed Internet
Detta instrument övertygar nog inte puritaner, men min motfråga är varför vi alls är intresserade av en så kallad kausal effekt i forskning som denna: I sociala mediers natur ligger ju att det är valfritt att använda dem.
Pappret visar att användande av sociala medier är korrelerat med lägre tillit, mer umgänge med vänner och lägre subjektivt välbefinnande. Det betyder inte att sociala medier orsakar detta, men för att undersöka den frågan skulle man behöva randomisera användandet, dvs i praktiken tvinga vissa att använda sociala medier mot sin vilja. Bortsett från de praktiska problemen, vilken intressant forskningsfråga skulle man då få svar på?
Däremot vore det intressant att veta effekten av att förhindra användande för någon som använder flitigt.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/kykl.12145/full

Migration kan göra ursprungsländerna mindre korrupta

Ett intressant nytt papper i Public Choice visar att emigration från ett korrupt land kan göra ursprungslandet mindre korrupt:
Using data from the Gallup Balkan Monitor survey and instrumental variable analysis, we find that having relatives abroad reduces the likelihood of bribing public officials, renders bribe-taking behavior by public officials less acceptable, and reduces the likelihood of being asked for bribes by public officials. [...] Overall, our findings support the conjecture that migration contributes to the transfer of norms and practices from destination to source countries
Källa: Ivlevs, A., & King, R. M. (2017). Does emigration reduce corruption? Public Choice, 171(3–4), 389–408. http://doi.org/10.1007/s11127-017-0442-z