Louise Bringselius på Twitter: "Spännande pres av @drbergh som förklarar att man i praktiken kan spara pengar med mer tillit. #tillitsdelegationen #forskardag @Lundsuni https://t.co/QHDMRdnQJN"

Spännande pres av @drbergh som förklarar att man i praktiken kan spara pengar med mer tillit. #tillitsdelegationen #forskardag @Lundsuni

04:47 - 1 juni 2017
0 svar 0 retweets 2 gillanden
https://twitter.com/Bringselius/status/870245458307895296?s=09

Tre debattinlägg om industrimärket

Jag har fått välkommet sällskap i mitt ifrågasättande av det så kallade industrimärket - idén att industrianställda sätter taket för löneökningarna i Sverige. Så här skrev Lars Calmfors nyligen i DN:
En framgångsrik integration av utrikes födda kan alltså ses som en förutsättning för ett väl fungerande industrimärke. Men om detta villkor inte uppfylls kan låga löneökningar bestämda av industrins förutsättningar ge bestående arbetskraftsbrist, så att privat tjänstesektor, byggsektor och offentlig sektor inte kan tillgodose sin arbetskraftsefterfrågan. ]...] Industrimärket skulle fungera som ett planekonomiskt inslag – en priskontroll – som sätter marknadsmekanismerna ur spel. [...] Det behövs därför en förutsättningslös diskussion. Tyvärr är en sådan svår att få till stånd.[...] Det är svårt att frigöra sig från intrycket att motståndet mot ett större hänsynstagande till de mer hemmamarknadsinriktade sektorerna ibland beror på merkantilistiska föreställningar om att det är viktigare att producera för export än för hemmamarknaden.
Så här skrev jag i Svenska Dagbladet:
Intressant nog är den svenska modellen också dålig på att höja löner. Bland lärare och vårdpersonal har det länge varit svårt att rekrytera kompetent personal. Det borde leda till högre löner – men den svenska modellen bygger på att ingen ska få mer än industrin. Även här är tanken god: Med industrin som ankare undviks kostnadskris och inflation. På lång sikt är dock problemet ett annat: Outsourcing och automatisering gör att industrin behöver mindre personal, medan välfärdstjänsterna behöver mer.
Så här skrev jag i Dagens Samhälle:
Automatisering och utlokalisering till andra länder gör att industrin utgör en allt mindre del av den svenska arbetskraften. Bara de senaste tio åren har över 100 000 industrijobb försvunnit. Industrin har problem med kostnadsläget. Lönerna för viss specialistkompetens inom industrin kan såklart behöva öka, men det är dags att ifrågasätta varför industrin som helhet ska få högst löneökningar i Sverige. Lägre löneökningar i industrin skulle både förbättra företagens kostnadsläge och samtidigt skicka en viktig signal till arbetskraften om var de bästa försörjningsmöjligheterna finns i framtiden. Inom välfärdssektorn är däremot personalbristen ett akut problem. Med högre relativlöner kan man förvänta sig fler sökande per plats, vilket är avgörande för att kunna göra bättre rekryteringar. Högre löner lär också minska personalomsättningen, förenkla bemanningen och främja kvaliteten.

DN-kolumn 2 - bakgrund

I min andra DN-kolumn kritiserar jag alla som försvarar frihandel med argumentet att frihandel skapar jobb. Det är dels inte sant, och dels inte önskvärt: Frihandel gör oss däremot rikare, vilket på marginalen gör att vi kan unna oss att jobba lite mindre.
Först, några exempel på retoriken jag kritiserar:
UD/Ann Linde: "FREE TRADE CREATES JOBS AND GOOD RELATIONS".
Christofer Fjellner: "det är med frihandel vi skapar jobb, tillväxt och får mer pengar till vår gemensamma välfärd."
I det här fallet är det rubriksättaren som syndar (vad gör man inte för att kunna sätta den rafflande rubriken "S-krönika: Frihandel ger jobb och tillväxt"...), medan artikelförfattaren Olle Ludvigsson, ledamot i EU-parlamentet (S) är betydligt mer nyanserad.
Det finns mycket dåligt på nätet, som antingen bara fokuserar på hur handel förstör jobb - eller bara talar om hur handel skapar jobb.
Men det finns också mycket som är bra och balanserat. Dit hör intressant nog detta briefing paper från Cato (som kom redan 1998 - detta är verkligen inte någon ny debatt)
Slutligen, här är en länk till Dani Rodrik's ganska nya inlägg i frågan (som jag alltså tror är lite väl pessimistiskt): Too late to compensate free trade's losers


Vad bör en student som vill bli en idealisk nationalekonom läsa?

En student mailade mig och bad om boktips:
"Mitt mål är att bli en nationalekonom av typen Keynes ansåg idealisk: "mathematician, historian, statesman, philosopher", och mitt intresseområde är följaktligen ganska stort".
En sådan fråga får jag inte varje dag (i själva verket är detta nog första gången sedan jag började undervisa). Efter lite funderande slår det mig att jag gillar korta böcker som förklarar mycket, till skillnad från tjocka böcker där författaren snöat in på en fix idé som ska förklara allt eller nästan alls.
Således kan jag med gott samvete rekommendera exempelvis dessa tre:
Samtidigt tycker jag nog inte att man ska kasta sig över tegelstenar som Why Nations Fail - av Daron Acemoglu & James A Robinson eller Kapitalet i tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty. De tenderar att vara lite förföriska i insäljandet av författarens favoritidé. Men säker är jag inte...

Sacos makrokonferens i Sandhamn

Har nyss deltagit i Sacos konferens Makro 2017, där jag också talade under rubriken "Var går gränsen för välfärdssamhället?". Min presentation finns på slideshare.
Det var en stundom riktigt intressant tillställning. Här följer några noteringar från konferensen (som alltid gäller att jag kan ha tolkat in mer eller något annat än vad talaren själv avsåg):
Hans Timmer från världsbanken påpekade att i de flesta länder minskar fackanslutningsgraden och facken har svårt att finna sin roll när arbetarna får det allt bättre. Han jämförde med hur Världsbanken får mindre att göra i takt med att fattigdomen minskar. Ett oväntat perspektivt och en oväntad parallell. Timmer konstaterade att i många länder tror folk att frihandel leder till färre jobb. I publiken på konferensen trodde 2/3 att handel ger fler jobb. Timmer konstaterade att båda uppfattningar är fel: Handel påverkar inte antalet jobb, utan vad man jobbar med.
Lena Sellgren från Business Sweden tycker att Sverige borde ha en internationaliseringsstrategi, snarare än en exportstrategi. Klokt.
Nicklas Lundblad påminde om ett lysande EO Wilson-citat
The real problem of humanity is the following: we have paleolithic emotions; medieval institutions; and god-like technology
Hur viktig var amerikansk skattefinansiering för Internets framväxt?
Simon förordade artificiell intelligens för att hjälpa oss att sålla i informationsöverflödet - runt 1970.
Wikipedia har skattats till 100 miljoner arbetstimmar - som inte alls syns i BNP.
Ali Esbati är sig lik.
Det fördes också - såklart - många diskussioner om penningpolitiken. Alla (?) var överens om att minusränta under en högkonjunktur är minst sagt underligt. Göran Hjelm instämde i att penningpolitiken försvagat kronan och därmed försenat strukturomvandlingen av den svenska exportsektorn. Och Hans Lindblad sade vad jag annars brukar behöva säga:
Vad är problemet med en stark krona? Det betyder ju att vi blivit rikare!
Någon burgare blev det inte under denna konferens, men Sandhamns värdshus visade sig ha en anständig ryggbiff.
Bonusinfo: På sista båten in till stan var jag en av totalt två passagerare.