Ur vårbudgeten

I vårbudgeten jämförs Sverige i flera tabeller med de bästa länderna inom EU, exempelvis när det gäller arbetslöshet. Det visar sig då att när det gäller arbetslöshet var Sverige hade Sverige redan 2015 lägst arbetslöshet inom EU - bland vuxna inrikes födda (3,4% mot tvåan UKs 3,5%). Sverige är däremot avsevärt sämre än dessa länder när det gäller arbetslöshet för utrikes födda, och i nästan lika stor utsträckning arbetslöshet för lågutbildade.

Tillfälliga anställningvar blir inte vanligare

Ur LU2015:
Det är samtidigt viktigt att notera att det än så länge inte finns några tecken på att den svenska arbetsmarknaden genomgått någon djupare förändring när det exempelvis gäller tillfälliga anställningar. I samband med 1990-talskrisen ökade de tillfälliga anställningarna i alla åldersgrupper relativt kraftigt. Under 2000-talet har emellertid andelen legat på en låg och stabil nivå bland vuxna mellan 25 och 54 år och endast ökat svagt bland ungdomar under 25 år

Korrigering av diagram i bokkapitlet "Varför vinner vi inte mer på invandringen?" (Fores)

Idag diskuterades mitt kapitel i Fores-boken "Hela staden" på ett seminarium i Stockholm. Jag fick mothugg av Jonas Frycklund på Svenskt näringsliv, som menade att ett räknefel av mig på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken ledde mig till omotiverad optimism rörande arbetsmarknadsgapet mellan svenkfödda och utomnordiska invandrare. Jonas menade också att min sammanfattning av studier kring invandringens effekt på de offentliga finanserna (jag skriver att effekten är negativ men relativt liten) motsägs av nyare studier såsom Ruist & Flood.
Det var uppfriskande!
Jonas har rätt i att etiketterna i Figur 2 i boken hamnat fel, och att detta gör att det står fel siffror i fotnot 22 som bygger på figuren. Jag beklagar detta och tackar för påpekandet. Det kan diskuteras om detta är ett räknefel, men det stämmer i vilket fall som helst inte att felet leder till omotiverad optimism. Den korrekta figuren visas nedan:
Gapet mellan svenskfödda och utomnordiska när det gäller förvärvsfrekven är betydande, men om något syns en viss minskning av gapet under tidsperioden. (Förbättringen tycks hålla i sig även med nyare data).
När det gäller nyare studier kring effekten av invandring på offentliga finanser stämmer det inte att jag inte refererar till Ruist och Flood. Möjligen missade Jonas detta eftersom referensen är till långtidsutredningen, SOU 2015:104 som de skrev på uppdrag av. Jag delar f ö helt Ruists summering i frågan:
Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.
Slutligen kan tilläggas att huvudpoängen i kapitlet är att oavsett vad man tror om effekten hittills, borde diskussionen fokusera på hur det kan bli bättre framöver.

Mer kul från Långtidsutredningen

Intressant nog räknar finansdepartementet (i LU 2015) med att antalet arbetade timmar per capita kommer att minska framöver. Skälet är demografiskt:
Även om det totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökar framöver så innebär den demografiska förändringen – med en kraftig ökning av andelen äldre – att antalet timmar per capita utslaget på hela befolkningen kommer att sjunka framöver (se figur 2.11). [...] Denna utveckling får givetvis betydelse för utvecklingen av BNP per capita.

Går strukturomvandlingen fortare nu än förr?

I senaste långtidsutredningen (2015) görs ett försök att besvara frågan ovan genom att mäta takten i andelsförskjutningen av arbetade timmar mellan olika branscher. Enligt detta mått, samt enligt en del tidigare studier som nämns i utredningen, är svaret nej!
Strukturomvandlingen påskyndas under krisår: Både 90-talskrisen och finanskrisen syns tydligt i figuren. Men generellt sett går strukturomvandlingen faktiskt inte fortare nu än den gjorde på 90-talet.