Visar poster taggade tillit:

Ann Heberlein, den svenska tilliten och en olycksalig rubrik i Forskning och Framsteg

Isobel Hadley-Kamptz har skrivit Ann Heberleins bok "Den banala godheten" i Expressen. Följande stycke fångade mitt intresse:
I kapitlet om tillit påstår till exempel Heberlein att tilliten minskar i Sverige, och hänvisar till SOM-institutet. I den rapport från SOM-institutet som refereras (som givits fel årtal, men sådant händer) påstås dock motsatsen: "Över tid har mycket lite hänt. Stabiliteten är stor /.../Andelen höglitare i SOM-undersökningen 2014 är den högsta som uppmätts (61 procent)."
Som jag skrivit många gånger tidigare (exempelvis här) har Isobel rätt om vad SOM-mätningarna säger om tilliten (det är mellanmänsklig tillit saken gäller, dvs människors tendens att lita på folk i allmänhet). Bortfallsproblematiken kan såklart diskuteras - men då Heberlein väljer att hänvisa till SOM-institutets mätningar, och ändå skriver motsatsen, blev jag nyfiken på vad som förklarar detta fel: Heberlein skriver såklart inte medvetet motsatsen till vad som faktiskt står i den källa hon anger.
En ledtråd ges av Heberlein själv på facebook (varför alltfler samhällsdebattörer väljer att föra debatten i en sluten, kommersiell tjänst är en fråga att fundera kring i ett senare skede):
Här finns en hel del att kommentera:
1.Det är oklart om Heberlein läst SOM-institutets rapporter eller bara läst om dem i Forskning och Framsteg.
2.Generellt sett är det INTE så att det som står i fotnoter är mindre viktigt, eller att IHK bitit sig fast i någon oväsentlig liten detalj. Tillitens utveckling över tid är en central fråga.
3.Varken hora eller kuvad som H hänvisar till är en tvärsnittsundersökning och beskriver således läget när undersökningen gjordes, men kan inte säga huruvida tilliten ökar eller minskar över tid. Undersökningarna från Aftonbladet och Ipsos handlar om annat.
4.Forskning och Framsteg har tidigare skrivit om tillit under den felaktiga rubriken "Sveriges unika tillit sjunker" på basis av ett diagram med data från World Values Survey där y-axeln brutits på ett lite lurigt sätt:

Den som själv plockar fram data från WVS får följande bild:

SOM-mätningarna som H. alltså hänvisar till, och som till skillnad från WVS mäter årligen, ger följande bild:
Uppdatering:


Om tillit och ojämlikhet

Talade nyligen på en Fafo-konferens i Oslo. Fafo är en forskningsstiftelse stödd av bl a norska LO. Min presentation filmades och kan ses på youtube.
Några andra funderingar:
  • Mycket hög nivå på diskussionen, trots att det inte var primärt akademisk konferens, och trots att ämnet är politisk kontroversiellt. Tänk om svenska LO inte hade gjort misstaget att lägga ned den svenska motsvarigheten Fief (fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning)
  • En norsk hotellfrukost är mycket lik en svensk. Dock saknades bacon och erbjöds brunost samt nutella på tub. Ett nettominus, får jag nog säga.
  • På gatorna i Oslo står elbilar på laddning.
  • Funderade på att beställa pizza till hotellet. Medium 220, Large 298. Norska. Gick till Burger King, som inte har morötter som alternativ till pommes. Däremot erbjuds hamburgare i baguetteformat.
Min presentation sammanfattar vad vi vet om sambandet mellan allmän tillit och ojämlikhet. Slides finns på slideshare och kan ses här:

Allmän tillit fortsatt hög - men minskat förtroende för de politiska partierna

Det har börjat bli extra spännande att följa hur den allmänna tilliten utvecklas i Sverige, efter att debattörer och forskare slagit larm om att den minskar (se här och här). Igår kom nya data från SOM-institutet och tilliten har förärats en egen rapport (som mestadels består av diagram). Några tecken på fallande allmän tillit syns fortfarande inte:
Nytt är att det nu finns ett diagram som visar tillit beroende på födelseland:
Ökad invandring från länder utanför Europa kan således förväntas minska tilliten i genomsnitt genom att sammansättningen av befolkningen förändras, men det syns inga tecken på att svenskföddas tillit faller i takt med ökad invandring.
Man kan nu fråga som om de senaste två årens tämligen tumultartade situation i svensk politik inte syns alls i data, men det gör den. Siffrorna ovan rör den allmänna tilliten, dvs benägenheten att anse att man kan lita på människor i allmänhet. Allt mer tyder på att det är en djupt rotad och mycket svårförändrad attityd. Däremot har det hänt en del med förtroendet för vissa samhällsinstitutioner: Förtroendet för de politiska partierna har minskat rejält under 2015: