Anders Björklund och Daniel Waldenström har en artikel i senaste Ekonomisk Debatt: "Fördelningsdebatten inför valet 2022 – centrala frågor och försök till svar". Bland annat skriver de om kapitalinkomsternas ökade betydelse och gör en analys som ligger nära den jag gjorde för några år sedan här (på bloggen) och här i DN. Mycket talar alltså för att en bättre fungerande bostadsmarknad skulle minska iniokmstspridningen. Ur Björklunds och Waldenströms artikel (min markering):
Kapitalinkomsternas ökade betydelse för inkomstskillnaderna i Sverige har betonats i flera rapporter och forskningsstudier [...] För många debattörer ligger det nära till hands att tolka en sådan utveckling i traditionella klasstermer, att kapitalägarna har blivit starkare och arbetskraften svagare. Så kan man onekligen tolka flera formuleringar i Suhonen m fl (2021a). För att kunna bedöma dessa uppfattningar är det viktigt att begrunda vilka kapitalinkomster som ligger bakom de ökade inkomstskillnaderna. Baserat på den officiella inkomststatistiken visar exempelvis den Fördelningspolitiska redogörelsen från 2020 (Regeringens proposition 2020/21:1, bilaga 3, diagram 2.8) vilka kapitalinkomster som drivit utvecklingen av Ginikoefficienten från 2001 till 2018. En viktig drivkraft är reavinster vid försäljning av bostäder. Sådana vinster beror rimligen på bostadsmarknadens funktionssätt och efterfråge- och utbudsfaktorer på denna marknad. Visst påverkas efterfrågan och utbud i sin tur av räntor, skatter och bostadspolitik, men det handlar inte primärt om kapitalets makt över arbetet i produktionsprocessen. Här handlar det i stället om vinster som tillfallit breda grupper som ägt sin bostad och som haft den turen att bostadspriserna har ökat historiskt mycket under ett antal år.
Författarna visar även löneandelen (dvs andelen av nationalinkomsten som tillfaller arbete snarare än ersättning till kapitalägarna). För ungefär 10 år sedan var det mycket diskussion kring den fallande löneandelen i Sverige (bl a pga den här boken), men sett i ett längre perspektiv finns det alltså inget fall att diskutera: