I dag presenterades min och Gissur Erlingssons SNS-rapport om kommunala bolag. Rapporten bygger huvudsakligen på tre publicerade vetenskapliga artiklar om olika aspekter av kommunala bolag, och rapporten i sin tur kan sammanmfattas i tre punkter:
- Kommuner med många bolag har en mer komplex organisationsstruktur där många sitter på dubbla stolar, vilket försvårar granskning och ansvarsutkrävande
- Det råder oklarhet om bolagsstyrelseledamöterna ska arbeta för partiets, bolagets eller kommunens bästa.
- Kommuner med fler bolag har högre kommunalskatt, högre uppfattad korruption men inte bättre företagsklimat och inte nöjdare medborgare.
Gissur och jag har idag också en debattartikel i Svenska Dagbladet. I denna efterlyser vi en utredning som tar ett samlat grepp kring bland annat följande frågor:
- Av vilka skäl skapar kommunerna bolag?
- På vilka områden är det lämpligt att kommuner bedriver bolagsverksamhet?
- Hur uppnås hög kvalitet på ägarstyrningen så att risken för oegentligheter minimeras?
- Vad ska en styrelseledamot i ett offentligt ägt bolag i grunden rikta sin lojalitet mot?
- Bör inte bestämmelserna i lagen om offentlig anställning (LOA) om bisysslor, precis som för alla kommunanställda, också gälla anställda i kommunala bolag?
Även Dagens Samhälle skriver om vår rapport.
Läsare av denna blogg torde känna igen det mesta från Det stora inlägget om kommunala bolag som skrevs i januari 2021 (Då var en av artiklarna fortfarande pågående arbete, men resultaten stod sig i den nu publicerade versionen).
Under det (välbesökta!) seminariet på SNS gjorde jag en prognos: Ökningen av antalet bolag i Sverige kommer att stanna av, men det finns få krafter som verkar i riktning mot att antalet ska falla.
