Visar poster taggade platsmarknadsforing:

Malmöfestivalen gav 10 kronor tillbaka per satsad krona - eller?

"Malmöfestivalen gav tio kronor tillbaka per skattekrona" lyder en rubrik i Sydsvenskan (9 sept 2022).

Artikeln berättar om den en "turistekonomiska undersökning" som Malmö låtit göra under Malmöfestivalen. Den kommer fram till att turister som besökte Malmöfestivalen 2022 spenderade 285 miljoner kronor i staden. Slutsatsen i rubriken kommer av att stadens utgiftsbudget för festivalen låg på 28,8 miljoner. S-kommunalrådet Andreas Schönström kommenterar sålunda:
– Det är ju skitkul att varje satsad skattekrona ger tio kronor tillbaka, säger
Artikeln är full av siffror. Den turistekonomiska undersökningen är en surveyundersökning gjord av Undersökningsföretaget Research One, som visar att 178 000 personet besökte Malmö med festivalen som huvudanledning för besöket och spenderade i snitt 1600 kronor. De 285 miljonerna är 178 000 * 1 600.

Vad som däremot inte framgår i artikeln är på vilket sätt siffrorna innebär att 10 kronor per skattekrona kom "tillbaka" och till vem (eller vad).
De summor som turister lägger på konsumtion under festivalen hamnar ju inte kommunkassan. En del hamnar i statskassan, men det skulle de ju gjort oavsett i vilken kommun de spenderades.

En annan sak som saknas i artikeln är varför det alls är relevant att fråga sig om de pengar som Malmöfestivalen kostar "kommer tillbaka". Är syftet med festivalen att ge klirr i kommunkassan? Om staden verkligen tjänar tio kronor per satsad krona borde de ansvariga seriöst överväga att lämna sina jobb och starta ett eventföretag, kanske skulle de revolutionera branschen.

Självklart kostar Malmöfestivalen en slant för staden och dess skattebetalare. Och lika självklart kan det vara en fullt motiverad utgift att ordna en stadsfestival en gång om året.

Allt måste inte motiveras med avkastning och hänvisningar till stentuff konkurrens.

Men väldigt mycket motiveras just så.

Schönström igen:
När jag ser den här undersökningen så tänker jag att den roligaste siffran är att 42 procent av festivalbesökarna kommer från andra orter än Malmö och att vi kan locka hit folk i en stentuff konkurrens, säger s-kommunalrådet Andreas Schönström.

Kommunala lobbyister: En varning

Helsingborg blir nu första kommun som har en heltidsanställd lobbyist i Stockholm, i varje fall enligt lobbyisten själv, Cecilia Eklund. Källa: SVT:
Tjänsten är unik. Ingen annan kommun har någon lobbyist i Stockholm, enligt Eklund.
Vilka frågor ska du arbeta med?
– En tunnel mellan Helsingborg och Helsingör är en extra prioriterad fråga, men det handlar också om att få extra infrastruktursatsningar, och att få nationell närvaro under vår stadsmässa år 2022, säger Cecilia Eklund.
SVT bad mig kommentera, och jag fann det lämpligt att varna för att situationen är ett socialt dilemma:
– På kort sikt kan det finnas fördelar, ja. Kommunerna upplever att de får information snabbare och kan påverka beslut till fördel för den egna regionen. Problemen uppstår om alla kommuner gör likadant. Då finns det inte längre någon vinnare, alla blir i stället förlorare, säger han.
– Det vore mer gynnsamt om kommunerna tävlade med varandra i att vara bäst på välfärd eller företagsklimat, inte i att lobba bäst i Stockholm eller Bryssel.
På samma tema I Sveriges Radio: Kommuner tar ekonomiska risker i kampen att synas:
Enligt en enkät som Ekot har gjort har en tredjedel av alla svenska kommuner tagit ekonomiska risker vid olika typer av event under 2019.
Matmässor och idrottstävlingar är exempel på satsningar som kommuner gör både för höja platsens värde för de som bor där och för att locka besökare. Vissa typer av event skattar kommuner så högt att de är beredda att ta den ekonomiska risken om eventet skulle överskrida sin budget. [...] En av dessa kommuner är Partille kommun som sedan två år tillbaka är ekonomisk garant för P3 Guld. Daniel Claesson är evenemangschef på Partille Arena.
– Om man räknar hem hur många gånger Partille nämns under dagarna kring P3 Guld arrangeras i stora dagliga media så är det ju fler gånger under den perioden än det gör under hela året. Så det är klart att vill man sprida att Partille finns så är det bra ur en marknadsföringssynpunkt.
Även här får jag ett litet pratminus:
– Även om det är ganska billigt i kronor räknat, så kan det vara en hög kostnad i form av att vi inte lägger energi och uppmärksamhet på skola vård och omsorg för det är det som kommunerna borde lägga mest kraft på och det är det de borde tävla om att vara bäst på, säger Andreas Bergh.
Lämpligt nog har jag tillsammans med statsvetaren Gissur Erlingsson nyss färdigställt en artikel om fenomenet kommuner som marknadsför sig på olika sätt. Artikeln kommer i Ekonomisk Debatt senare i år.

Uppdatering:
Christian Bjørnskov tipsade mig om Christopher Snowdons IEA papper "Sock Puppets: How the government lobbies itself and why". Han föreslår bland annat
Urgent action should be taken, including banning government departments from using taxpayer’s money to engage in advertising campaigns

Den "kreativa klassen" är som andra: Flyttar efter studierna och flyttar pga jobb

Här är ett intressant papper av Høgni Kalsø Hansen och Thomas Niedomysl
Ur abstract:
Three questions, central to recent theoretical claims but until now overlooked, are addressed: (i) Do members of the creative class move more often compared to other migrant groups? (ii) Are they more selective in their destination choices, favouring regions with a favourable ‘people climate’? (iii) Do their reasons for migration differ from those of other migrant groups? Employing unique Swedish survey and register data, the results show that the migration rates of the creative class are only marginally higher than for other groups. [...] most migration activities for the creative class take place just after finishing university and that the creative class people move for jobs rather than place. The presented empirical findings of the article do not support central theoretical arguments about the mobility of the creative class.
Hansen, H. K., and T. Niedomysl. 2008. "Migration of the Creative Class: Evidence from Sweden." Journal of Economic Geography 9(2): 191–206.