Visar poster taggade arbetsmarknad:

Sysselsättningsuppgången för utrikes födda efter 2019 - Endast en mindre del är sammansättningseffekter

Sysselsättningen för utrikes födda har ökat rejält efter pandemin. En omdiskuterad fråga är vad detta beror på, och en rimlig gissning har varit att det delvis förklaras av sammansättningseffekter: Pga minskat inflöde är det färre av de utrikesfödda som är nyanlända (och fler som har längre vistelsetid i Sverige).
Nu har frågan undersökts av Konjunkturinstitutet, och de har ett konkret svar:
Sammansättningseffekter förklarar mellan 27 och 45 procent av uppgången för utrikes födda från 2019 till 2023, beroende på vilka antaganden som görs för personer som saknar utbildningsinformation
Under samma period, 2019-2023, bromsades uppgången för inrikes födda något av ålderssammansättningseffekter.
Således: Sammansättningseffekter finns och har spelat roll för att gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda har minskat. Men minst hälften av sysselsättningsökningen för utrikes födda beror på något annat.

I rapporten visas också att sysselsättningsgraden för utrikes födda har ökat mest i den sämst betalda jobbkvintilen, medan den för inrikes födda har ökat mest i den bäst betalda:
I slutet av rapporten diskuteras fyra tänkbara orsaker till förbättringen för utrikes födda 2019-2023:
  • Sänkta trösklar pga brist på arbetskraft
  • Bättre nätverk för utrikes födda
  • Minskad diskriminering
  • Teknisk utveckling som ökar efterfrågan på högkvalificerade och lågkvalificerade jobb (relativt medelskiktet, dvs s k jobbpolarisering)

Slutligen en metodnot: Rapporten använder registerdata från LISA, inte AKU. Om detta skriver författarna:
I det officiella sysselsättningsmåttet från AKU klassificeras en individ som sysselsatt om denna arbetat minst en timme under mätveckan. Då LISA är på årsbasis och inte innehåller information om arbetad tid, används årsarbetsinkomster för att klassificera en individ som sysselsatt. Mer specifikt klassificeras en individ som sysselsatt på årsbasis om dennes årsarbetsinkomst överstiger ett halvt prisbasbelopp justerat för löneutvecklingen sedan 2006. Detta sysselsättningsmått ger något lägre sysselsättningsgrad än i AKU och en starkare uppgång för utrikes födda än i AKU. Samvariationen mellan serierna över tid är dock hög.

Text #2 med anledning av dokumentären "statsministerns städerska"



Skulle Sverige bli ett sämre land om vi tillät fler att vara här lagligt och försörja sig på exempelvis städjobb? Den frågan ställer jag i en krönika i tidningen näringslivet, och jag resonerar kring svaret bland annat så här:
Den mest omedelbara effekten skulle vara att människor i Chilos situation inte längre behöver vara rädda för polis och andra myndighetspersoner. Det skulle stärka deras förhandlingsposition, och det skulle ge dem fler seriösa arbetsgivare att välja mellan. Den sektor som bevisligen redan finns och skapar värde i ekonomin skulle bli vit, generera skatteintäkter och de oseriösa aktörer som inte drar sig för att utnyttja papperslösa som arbetskraft, skulle få välbehövlig konkurrens från mer seriösa aktörer.
Något jag bara snuddar vid i texten är hur städare och annan lågkvalificerad invandrad arbetskraft påverkar löner och skatteintäkter. I korthet beror det på om den nya arbetskraften är komplement eller substitut till den arbetskraft som redan finns i Sverige. En iiten miniforskningsöversikt av denna fråga gjorde jag i detta blogginlägg.

Detta är f ö den andra text jag skrivit med anledning av den utmärkta Spotify.dokumentären Wstatsministerns städerska". Den första publicerades i Svenska Dagbladet 15 juni, och fokuserade på hyckleriet om denna typ av jobb i Sverige:
Enligt retoriken från fackföreningar, från arbetarrörelsen och numera även från delar av svensk borgerlighet accepterar vi inte att människor från andra länder kommer till Sverige som billig arbetskraft i städbranschen. Magdalena Andersson själv säger nästan exakt så i dokumentären.

I praktisk handling gör vi ändå just det. Även offentlig sektor. Även Magdalena Andersson. Inte direkt, men genom vad vi skulle kunna kalla moraliska mellanhänder: Vi anlitar företag som i sin tur lägger ut jobbet på andra, mindre nogräknade aktörer. Men detta förfarande är ett villkor för att de ska kunna hålla låga priser. Och det är med dessa låga priser som företagen vinner städuppdrag från kommuner, regioner och statliga myndigheter. Här finns ett svenskt hyckleri som dokumentären skickligt blottlägger.

Är gig-jobb en merit på arbetsmarknaden?

Ett vanligt argument är att jobb inom gigekonomin är skitjobb som inte leder någonstans, alternativt att de förhoppningar som fins om att gig-jobb ska ha en meriterande effekt saknar empiriskt stöd.
Men faktum är att detta har undersökts empiriskt genom att skicka ut jobbansökningar från olika hypotetiska personer och studera hur många som leder till att arbetsgivaren hör av sig.

Ur artikeln "Gig-jobs: Stepping stones or dead ends?" (Adermon & Hensvik, 2022)
Turning to the impact of gig-experience, our main results presented in columns (1) and (2) of Table 1 suggest that participation in the gig-economy is more valuable than unemployment, but less useful than similar experience from the traditional labor market.26 However, this pattern masks substantial heterogeneity with respect to perceived applicant background. More specifically, we only see an improvement in the callback rate (compared to unemployment) for the majority group where the difference between applicants in an ongoing unemployment spell and in a gig-job is around 2–2.3 percentage points, or 11–14%. Traditional work experience gives a further 1.5–1.7 percentage point increase in callbacks over gig experience, although this difference is somewhat imprecisely estimated

Skillnaden mellan majoritetsgrupp och minoritetsgrupp studerades genom att låta vissa sökande ha svenskklingande namn, andra fick ha arabiska namn. Slående är att för den senare gruppen ledde varken erfarenhet av gig-jobb eller av traditionella jobb till ökad sannolikhet att arbetsgivaren hörde av sig.
Källa:
Adermon, Adrian, och Lena Hensvik. "Gig-Jobs: Stepping Stones or Dead Ends?" Labour Economics 76 (01 juni 2022): 102171. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2022.102171

Långtidsarbetslöshet i Sverige

Att hitta statistik över långtidsarbetslöshet på SCB.se är inte det lättaste. Som tur är har Folkhälsomyndigheten bearbetat data och gjort informativa figurer. Definitionen de använder för långtidsarbetslös är arbetslös mer än 12 månader.
Fyra saker är slående:
  1. Långtidsarbetslösheten är anmärkningsvärt låg även bland människor med bara gymnasial utbildning, och ännu lägre bland dem med post-gymnasial utbildning.
  2. Långtidsarbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning är fyra gånger så hög som för bättre utbildade.
  3. Gapet i långtidsarbetslöshet mellan låg och högutbildade ökar kraftigt över tiden. Så sent som 2006 var skillnaden ganska liten.
  4. Något har hänt med statistiken, som gör att tidsserien tar slut 2020. RAMS verkar ha ersatts av BAS.


Faktisk och demografiskt förväntad arbetslöshet i svenska kommuner

Arbetsförmedlingen har gett ut en intressant rapport om svenska kommuners arbetslöshet: Den varierar kraftigt från kommun till kommun, men delvis beror detta på att olika kommuner har olika förutsättningar i form av olika befolkningssammansättning.

I rapporten räknas ut en demografiskt förväntad arbetslöshet på basis av kön, ålder, födelseregion, utbildningsnivå och tid i Sverige baserat på senaste invandringsår. Denna jämförs sedan med den faktiska arbetslösheten. Om den senare är lägre, klarar sig kommunen bra givet sina demografiska förutsättningar. Vad det beror på är svårt att säga, det kan vara lokalpolitik, näringslivsstruktur, kulturella faktorer och vad som helst som inte ryms i kön, ålder, födelseregion, utbildningsnivå och tid i Sverige.

De kommuner som har lägst arbetslöshet jämfört med vad den demografiskt förväntade är följande:
Kommunnamn

Faktisk arbetslöshetsnivå
Demografiskt förväntad arbetslöshetsnivå
Förväntningsfel
Gnosjö

6,9
11,0
-4,1
Gällivare

4,4
8,1
-3,7
Kiruna

4,7
8,3
-3,6
Tranemo

5,4
8,8
-3,3
Vansbro

5,0
8,3
-3,3
Sorsele

5,0
8,1
-3,1
Nykvarn

4,3
7,4
-3,1
Östhammar

4,7
7,7
-3,0
De kommuner som har högst arbetslöshet jämfört med vad den demografiskt förväntade är följande (störst skillnad längst ned i tabellen):
Lessebo
0761
15,6
12,6
3,0
Landskrona
1282
12,8
9,8
3,0
Ljusnarsberg
1864
12,4
9,3
3,0
Bengtsfors
1460
12,8
9,7
3,1
Trollhättan
1488
12,4
9,3
3,1
Storfors
1760
11,4
8,2
3,2
Flen
0482
14,6
11,4
3,2
Eskilstuna
0484
14,6
11,3
3,3
Perstorp
1275
15,3
11,8
3,5
Åmål
1492
13,3
9,7
3,5
Ronneby
1081
13,8
10,1
3,6
Malmö
1280
15,6
10,5
5,1