Berghs betraktelser

I länder med större inkomstskillnader är människor mer benägna att tycka att inkomstskillnader är rättvisa:

the more unequal a society, the more likely its citizens are to explain success in meritocratic terms

Studiens data:

International Social Survey Programme, covering 49,383 citizens in 23 countries, over a 25-year period (from 1987 to 2012)

Källa: Mijs, Jonathan J B. "The paradox of inequality: income inequality and belief in meritocracy go hand in hand". Socio-Economic Review 19, nr 1 (01 januari 2021): 7–35. https://doi.org/10.1093/ser/mwy051

Jag har äntligen fått lite tid att undersöka hur användbar OpenAIs dataanalys är. Jag laddade upp den första excelfil jag hittade på min dator, och den innehöll total arbetsskattekil för låginkomsttagare från OECD. Som i de flesta av mina excelfiler finns det tomma kolumner som skulle kunna ställa till det. Men AIn hajade hyfsat:

Jag bad om ett stapeldiagram, vilket visade att den tolkat etiketten "Country" som ett land, snarare än en etikett. Föga imponerande.

Desto mer imponerande (i mitt tycke) är att detta var superlätt att rätta till. Jag skrev:

Värt att notera är att Chile enligt OECD hade en negativ skattekil (sannolikt pga någon form av lönesubvention). Jag valde ändå att låta den beräkna deskriptiv statistik för länder med positiva skattekilar. Inga problem, visade det sig!

Det är också lätt att ändra utseende på diagrammet:

Som synes förstår den vad man menar även om man snubblar lite över tangentbordet. Resultatet:

Slutsats: Trots att jag är hyfsat flink i Excel, och idag använde OpenAIs dataanalys för första gången, tog detta något mindre tid än det hade gjort i Excel. Det är nog en god investering att öva sig på AI-prompting.

Ekonomiskt stöd för landsbygdsbutiker har funnits sedan 1973. Ofta antyds att utan butiker kommer landsbygden att dö ut. Så är det emellertid inte, har forskarna Jan Amcoff, Peter Möller och Erik Westholm visat.

2009 kom en arbetsrapport med följande abstract:

I mer än 50 års tid har "butiksdöden" härjat på svensk landsbygd. Ofta antas att när lanthandeln stänger så påverkar det bygdens livskraft. Denna studie visar att varken in- eller utflyttningen påverkas av en butiksstängning. Resultatet antyder snarare att befolkningsutvecklingen orsakar butiksnedläggningen, men också att butiken fyller en viktig funktion som mötesplats

Den vetenskapliga artikeln publicerades 2011:

Amcoff, Jan, Peter Möller, and Erik Westholm. 2011. "The (Un)Importance of the Closure of Village Shops to Rural Migration Patterns." http://dx.doi.org/10.1080/09593969.2011.562678 21(2): 129–43.

Intressant är att många Lanthandlar som stängs öppnar igen - men oftast för att åter stängas:

Något trendbrott i utflyttning eller inflyttning kring butiksstängningen sker inte, trenden ökad utflyttning är etablerad många år före stängningen (och i genomsnitt är inflyttningen större under åren efter stängningen, än före).

Festligt nog kombineras den kvantitativa analysen med intervjuer (21 till antalet):

Those who had lived in the selected villages for a long time described long-term population decline as resulting from a disappearing local labour market. The basic cause of the decline was generally identified as the closure, decades ago, of a main industry or mill. The shop closure was mainly seen as a natural step in the village’s decline. For in-migrants, the shop closure either occurred before they moved to the area or was an expected occurrence, i.e. it had already been considered in their decision to move to the village; they usually commuted to work every day, providing them with access to shopping centres.

Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth har en artikel i senaste Ekonomisk Debatt: "Skollunchens effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst". Artikeln utnyttjar att tidpunkten för införandet av skollunchreformen (näringsrika skolluncher kostnadsfritt för alla elever i grundskolan) varierade mellan olika kommuner, och undersöker effekten på längd, inkomster och andra hälsoutfall. Det ökade näringsintaget hade tydlig effekt på längd och inkomster.

Mest intressant är kanske att skollunchreformen hade vad jag brukar kalla en kontrafaktisk jämlikhetseffekt, dvs reformen var universell men innebar störst förbättringar för låginkomsttagare (eftersom dessa utan reformen skulle ha det svårare att fixa näringsriktig mat på egen hand).

Här är artikeln i RES.

Jag skriver om protektionism i Tidningen Näringslivet:

"Jobba hårdare om du vill behålla ditt jobb" är inget smart budskap att skicka till ett lands arbetare om målet är att främja öppenhet och motverka protektionism. Det är också ett helt felaktigt budskap. Handel är ingen tävling som tvingar människor att jobba hårdare. Handel hjälper oss alla att jobba smartare genom att dra nytta av andra människors färdigheter.

Lukinovich, H., Nurullayev, D., & Garand, J. C. (2020). Trade-Induced Job Loss and Support for Free Trade. Social Science Quarterly, 101(5), 2017–2031. https://doi.org/10.1111/SSQU.12852

Mansfield, E. D., & Mutz, D. C. (2009). Support for Free Trade: Self-Interest, Sociotropic Politics, and Out-Group Anxiety. International Organization, 63(3), 425–457. https://doi.org/10.1017/S0020818309090158

Essig, J., Xu, P., Garand, J. C., & Keser, C. (2021). The "Trump" Effect: Political Elite and Support for Free Trade in America: Https://Doi.Org/10.1177/1532673X21992124, 49(3), 328–342. https://doi.org/10.1177/1532673X21992124

---