Visar poster taggade forskning:

Nationalism och attityd till storföretag

Vilka personegenskaper korrelerar med att vara positiv till multinationella storföretag, mer specikt att INTE instämma i att sådana företag skadar det lokala näringslivet? Frågan undersöks mha 2003 International Social Survey Program av Kaya & Walker (2012). Ur abstract:
It is found that better educated individuals, those employed in the private sector, and those who do not have nationalistic tendencies are more likely to consider that MNEs are not harming local firms, while the opposite holds for those who are employed in “less skilled" occupations, such as those working in plants or in elementary occupations. The article also provides evidence that individuals' attitudes are determined by more than the labor market calculations these individuals might have. In fact, the socializing influence of education and the socializing impact of the individuals' type/sector of occupation also significantly determine the individual attitudes under study.
Källa: Kaya, A. & Walker, J.T. (2012). The legitimacy of foreign investors: Individual attitudes toward the impact of multinational enterprises. Multinational Business Review, 20(3), 266-295.

Är socialdemokratins nedgång en följd av industrisamhällets nedgång?

Under semestern blev jag nyfiken på om det gjorts kvantitativ forskning på vad som förklarar socialdemokratins nedgång i olika länder. Hittade snabbt Pontusson (1995) i World Politics, som gör exakt detta. Min hypotes var att socialdemokratins nedgång helt enkelt följer industrisamhällets nedgång, och att det därför ser ganska mörkt ut för socialdemokratin i samtliga länder. Pontussons resultat tycks bekräfta detta.
Ur abstract:
Using a number of different quantitative measures, this article demonstrates that variations in the degree of social democratic decline in nine European countries can be viewed in large measure as a product of two structural economicchanges: (1) the shift to smaller units of production; and (2) the growth of private nonindustrial employment.
Artikeln är dock gammal både vad gäller data och metod. Endast 9 länder studeras, data går bara till 1990 (artikeln publicerades 1995), och bevisen är mest korrelationer:
Någon nyare liknande studie lyckades jag inte hitta, men det borde rimligen finnas. Det vore intressant att se om resultatet står sig när fler år och länder läggs till (om inte annat är detta kanske ett bra uppsatsämne för en pol.kand-student!).
Nedgången har definitivt inte brutits (bild från @crehbinder som sammanställt data från valresultat sedan 1967))
EUobserver orkade bara jämföra 2000 med 2017:



Uppdatering: @crehbinder tipsar även om att Anders Lidström har gjort en studie med av variation inom Sverige 1973-2014. Hans slutsatser:
Fem strukturförändringar visar sig sammantaget kunna förklara 75 procent av variationen i nedgång. Det gäller den minskade industrisysselsättningen, ökande utbildningsnivån, ett stigande ekonomiskt välstånd, urbaniseringen samt minskningen av det sociala tryck som tidigare gynnat partiet i dess styrkefästen.

Symposium i Trondheim

Har varit på symposium i Trondheim organiserat av YSI-INET & EAEPE, roliga organisationer som jag tills nyligen som bäst bara var vagt medveten om.
(Trondheim i verkligheten ser mycket bättre ut än på denna bild...)
Tema: Paradigms of Economic Policy: Examples and Lessons from the Nordics
Nedan följer några noteringar från ditt och datt under symposiet (som vanligt med disclaimern att folk presenterar papper som i regel är work in progress, och det jag finner intressant med en presentation kan vara något helt annat än vad författaren själv anser och avsett...)

Mark Nance: The collapse of Saab and the Swedish Response.
När Saab stängde i Trollhättan ökade arbetslösheten, men den föll snabbt igen. Generellt sett har Trollhättan klarat stängningen hyfast och är inte något svenskt Detroit. Svenska politiker tycks ha lärt sig av 70-talskrisen.
Tora Kjærnes Knutsen: Educational expansion and the gender wage gap
Ökningen av regionala högskolor i Norge gjorde att fler började läsa (individdata och geografiskt avstånd t lärosäte som identifikation), men kvinnor sökte sig till sjuksköterskeutb och män t ingenjörsutb, så även om kvinnor ökade sin inkomst jämfört med att inte plugga, minskade inte könslönegapet (som i Norge förklaras helt av sektorsval).
Sonja Kovacevic: The emergence of pensions in Norway
Tillfälligheter av political economy-karaktär förklarar hur pensionssystem blir till (likt Edebalk-pappret om Sverige jag ofta refererar till).
Notering till mig själv: bör läsa Roine & Waldenström 2012 om kapitalvinsters roll i inkmostfördelningen noga! Principal Component Analysis är ett viktat genomsnitt, vilket PFA inte är (mer här).

A swedish sonderweg?
Dag 2 inleddes med att min Lundakollega Erik Bengtsson gav en vrålintressant keynote om ett papper nyss antaget i Past & Present. Detta papper (som finns i pre-print här) kommer att föranleda en liten revidering av Den kapitalistiska välfärdsstaten nästa gång det är dags (ut med Lee 1989, in med Bengtsson 2017, 2018), men trevligt nog bara på sätt som stärker min poäng. (Värre blir det med de resonemang som bygger på Meghir och Palme 2005, med det är en annan historia...). Vidare lärde jag mig:
  • Det är inte bara Lars Trägård som varit inne på att jämlikhet är svenskens öde, men det tycks vara helt fel enligt Bengtsson. Erik har f ö skrivit om detta hos politologerna, och det slår mig att jag lovat Gissur och Anders där att skriva ett svar på detta inlägg, men (som de möjligen insett vid det här laget) har jag inget att invända.
  • Om kohandeln på 1930-talet lärde jag mig att P A Hansson hellre ville göra upp med liberalerna, men Bondeförbundet var mer villiga att förhandla. (Tanke: har liberalernas bristande kompromiss vilja varit till gagn för Sverige eller inte? Turerna kring hyresregleringen på 1960-talet är ännu ett exempel. Å andra sidan - skattereformen 1990 och en hel del annat under Bengt Westerbergs tid...)
Johannes Tiemer: The success of the Nordic Counties as a blueprint for small open economies
Rule of law främjar välstånd genom att möjliggöra en komplex ekonomi, och komplexitet kommer före stark BNP-tillväxt.
Slutligen, en stämningsbild från anteckningsblocket (som är noteshelf på en ipad mini 4):




Två intressanta artiklar i senaste Kyklos

Senaste numret av Kyklos innehåller flera särskilt intressanta artiklar. Här är en vars resultat inte är särskilt upplyftande för den så kallade kontakthypotesen:
Brunner, Beatrice, and Andreas Kuhn. 2018. “Immigration, Cultural Distance and Natives’ Attitudes Towards Immigrants: Evidence from Swiss Voting Results." Kyklos 71(1): 28–58.
Det viktigaste ur abstract:
  • combine community-level outcomes of 27 votes about immigration issues in Switzerland with census data to estimate the effect of immigration on natives' attitudes towards immigrants.
  • categorize immigrants into two groups according to the cultural values and beliefs of their country of origin
  • find that the share of culturally different immigrants is a significant and sizable determinant of anti-immigration votes, while the presence of culturally similar immigrants does not affect natives' voting behavior at all
  • the share of right-wing votes in favor of the Swiss People's Party appears to be more elastic with respect to the share of culturally different immigrants than natives' attitudes themselves, suggesting that the party has gained a disproportionate vote share from attitudinal changes caused by immigrant inflows.
En annan artikel i Kyklos ger ytterligare stöd för en av mina mest citerade artiklar (tillsammans med Christian Bjørnskov, lustigt nog också den i Kyklos)
Camussi, Silvia, Anna Laura Mancini, and Pietro Tommasino. 2018. “Does Trust Influence Social Expenditures? Evidence from Local Governments." Kyklos 71(1): 59–85.
Hela abstract:
We document that trust has a positive impact on the generosity of welfare spending. Our analysis relies on a unique dataset including detailed budgetary data of more than 2,000 Italian municipalities. Compared with previous contributions based on cross-country data, our approach reduces the risk of omitted variable bias and measurement errors. Furthermore, drawing on Italy's rich political history, we are able to use an instrumental variables strategy that addresses the possible endogeneity of trust.

Svenskar säger hej, invandrare tar i hand och nästan alla kramas.

I senaste sociologisk forskning finns en rolig artikel av Anton Andersson, Christofer Edling och Jens Rydgren, kallad "In Sweden we shake hands" – but are we really?
Ur abstract:
Handshaking is predominantly used by respondents with an immigrant background, men and women distinguish between greetings depending on the gender of the person they are greeting, and greeting practices differ between northern and southern Sweden as well as between rural and urban areas.
Av data i pappret framgår att kramen är vanligare än handskakning både bland svenskar och invandrare, men handskakningen är betydligt vanligare bland invandrare än bland svenskar (som däremot oftare hälsar genom att säga hej).
Mina egna favorithälsningsfraser (yo, tjenamoss och goddagens) verkar inte analyseras i artkeln.