Visar poster taggade forskning:

DN-kolumn om grupptänkande - källor, bakgrund och fördjupning

I dagens DN har jag en kolumn om människors benägenhet att dela in sig i grupper och vilka för- och nackdelar detta för med sig:
Ofta är det [...] både praktiskt och intressant att dela in människor i grupper. Vi gör det när vi redovisar statistik, när vi diskuterar politik och – inte minst – när vi skämtar. Så måste det få vara – men det finns också problem.
Människors benägenhet till grupptänkande skapar en farlig frestelse för alla som deltar i politik och samhällsdebatt. Det är lätt att få bekräftelse och genomslag genom att säga vad ens vänner tycker om att höra. [...] vanlig politisk journalistik tycks vara nästan synonymt med att dela upp människor i grupper och diskutera hur olika förslag "slår mot" exempelvis landsortsbor, ensamstående mammor eller arbetslösa.
Slutklämmmen:
Nästa gång du hamnar i en politisk diskussion, testa att resonera utifrån en princip om hur samhället borde vara organiserat i stället för att diskutera hur mycket olika grupper vinner eller förlorar. Det är varken lätt eller publikfriande, men det är långt ifrån omöjligt.
Källor, bakgrund och fördjupning:
Statistik om människors attityder till invandring finns här och här.
Forskningen som nämns i kolumnen är inom det som kallas Minimal Group Paradigm, med central forskning av bl a Henri Tajfel:
Tajfel, Henri, M. G. Billig, R. P. Bundy, and Claude Flament. 1971. "Social Categorization and Intergroup Behaviour." European Journal of Social Psychology 1(2): 149–78.
samt
Billig, Michael, and Henri Tajfel. 1973. "Social Categorization and Similarity in Intergroup Behaviour." European Journal of Social Psychology 3(1): 27–52.
Här är en av många sammanfattningar av denna forskning.
Forskningen beskrivs också av Liliana Mason i sin bok Uncivil agreement, som är mycket läsvärd.
I kolumnens början skriver jag att grupplojalitet (och människors xenofobiska tendenser) kan förklaras historiskt och sannolikt även evolutionärt. Här är en artikel i Science av Elizabeth Culotta som summerar bevis för en evoutionär förklaring.
Ur summary:
Racial prejudice apparently stems from deep evolutionary roots and a universal tendency to form coalitions and favor our own side. And yet what makes a "group" is mercurial: In experiments, people easily form coalitions based on meaningless traits or preferences—and then favor others in their "group." Researchers have explored these innate biases and begun to ask why such biases exist. What factors in our evolutionary past have shaped our coalitionary present—and what, if anything, can we do about it now?
En rimlig tolkning av detta är att vi är benägna att tänka i termer av ingrupp och utgrupp, men att dessa inte måste sammanfalla med uppdelningen i invandrare vs natives.
En spännande tes att fundera på är att människor ogillar olika för att det kräver mer energi att interagera med människor som är annorlunda, vilket i sin tur beror på att vi då måste tänka mer i varje situation snarare än att falla tillbaka på tumregler. Denna tanke har tillskrivits
Allport, G. W. (1954). The nature of prejudice. Oxford, England: Addison-Wesley.
Slutligen är även denna värd att kolla på
Brewer, M. B. (2001). Ingroup identification and intergroup conflict: When does ingroup love become outgroup hate? In R. D. Ashmore, L. Jussim, & D. Wilder (Eds.), Rutgers series on self and social identity; Vol. 3. Social identity, intergroup conflict, and conflict reduction (pp. 17-41). New York, NY, US: Oxford University Press.
Om den evolutionära förklaringen stämmer är det intressant att sätta detta i relation till den forskning som finns om kontakthypotesen, dvs tanken xenofobi minskar när människor faktiskt på något sätt kommer i kontakt med utgruppen. (Jag gjorde nyligen en liten survey på bloggen av ny forskning om just kontakthypotesen.)
I en artikel i Migration Studies om xenofobi på regionnivå inom EU visar Markaki & Longhi följande:
... regions with a higher percentage of immigrants born outside the EU and a higher unemployment rate among the immigrant population show a higher probability that natives express negative attitudes to immigration. Regions with a higher unemployment rate among natives however, show less pronounced anti-immigrant attitudes
En tänkbar tolkning av detta är att en högre arbetslöshet bland invandrare gör det lättare att betrakta dessa som en utgrupp.
Det är värt att än en gång påminna om den studie i APSR som visar att Trumps retorik kring Araber och Muslimer tycks ha lett till att dessa grupper drar sig undan från offentligheten. Bland annat visas att
Shared locations on Twitter dropped approximately 10 to 20% among users with Arabic-sounding names after major campaign and election events.
Till sist: Slutlämmen i artkeln kan ses som en plädering för Buchanans generalitetsprincip i Politics by principle, not by interest.

Uppdatering:
Jag har mött en viss (och fullt begriplig) skepsis mot studier i socialpsykologi från 1970-talet. Tendenserna till grupplojalitet har dock bekräftats många gånger även i nyare studier. Här är två highlights från Weisel & Böhm (2015):
• Enmity matters only for help avoidance, except when conflict is morality-based.
• The stronger the enmity, the more people chose to avoid helping the outgroup.
Här skriver Niclas Berggren om en ny studie med följande slutsats:
[the results] increases our confidence that the preference for competing aggressively when deciding in a group is a deeply rooted and generalizable behavioral response.

Ny forskning om effekten av att flytta från ett utsatt område

Jag har två gånger ägnat min DN-kolumn åt det omdiskuterade sambandet mellan å ena sidan fattigdom, utsatta bostadsområden och segregation och å andra sidan brottslighet (och andra utfall), först här, sedan här.
Nu finns en ny amerikansk studie av Eric Chyn i AER som utnyttjar ett naturligt experiment för att undersöka vad som händer när man får möjlighet att flytta ifrån ett problematiskt bostadsområde. Så här lyder abstract:
I study public housing demolitions in Chicago, which forced low-income households to relocate to less disadvantaged neighborhoods using housing vouchers. Specifically, I compare young adult outcomes of displaced children to their peers who lived in nearby public housing that was not demolished. Displaced children are more likely to be employed and earn more in young adulthood. I also find that displaced children have fewer violent crime arrests. Children displaced at young ages have lower high school dropout rates.
Författaren menar att det var så gott som slumpmässigt vilka hus som rivdes, vilket gör att de kvarboende kan användas som kontrollgrupp gentemot vilken effekten av att få flytta kan utvärderas.
Resultaten i abstract låter upplyftande, men när man läser artikeln framgår att effekterna är inte jättestora, och dessutom att resultaten rörande brottslighet är inte helt rättvisande beskrivna i abstract.
Först, storleken: så här beskrivs det i artikeln:
Relative to their non-displaced peers, girls are 6.6 percentage points (13 percent) more likely to be employed and have $806 (18 percent) higher annual earnings. The corresponding effects for boys are less precisely estimated, although the estimates for all outcomes are positive.
samt
children displaced at young ages (age 7 to 12) are 5.1 percentage points (8 percent) less likely to drop out from high school
När det gäller effekterna på brottlighet står det:
youth who relocated have 14 percent fewer arrests for violent crimes
Men också
displaced children have more arrests for property crimes than their non-displaced peers. Interestingly, Kling, Ludwig, and Katz (2005) also observed an increase in property crime for boys whose household moved to a low-poverty neighborhood through the MTO program.
När det gäller effekten på brottslighet, finns en bias av att de flesta flyttar till betydligt rikare områden, där polisen kanske inte är lika aktiv:
the relocation effects on arrests may be biased upward due to a higher probability of arrest in less disadvantaged neighborhoods
Det faktum att författarna trots denna bias hittar att de som flyttades arresterades oftare för egendomsbrott (jämfört med dem som var kvar), är intressant. Kan det möjligen tyda på att viss brottslighet beror på individen och inte på bostadsområdet? Eller beror brottslighet faktiskt på bostadsområdet i den bemärkelsen att mer stjäls där det finns mer att stjäla? Artikeln erbjuder tyvärr inte mycket diskussion kring hur detta resultat ska tolkas.
Källor:
Chyn, Eric. 2018. "Moved to Opportunity: The Long-Run Effects of Public Housing Demolition on Children."American Economic Review, 108 (10): 3028-56.
Kling, Jeffrey R., Jens Ludwig, and Lawrence F. Katz. 2005. "Neighborhood Effects on Crime for Female and Male Youth: Evidence from a Randomized Housing Voucher Experiment." Quarterly Journal of Economics 120 (1): 87–130.

Statistikern David Spiegelhalter om alkoholstudien i The Lancet

I Medium skriver statistikern David Spiegelhalter om studien i The Lancet som nyligen gav upphov till rubriker om att alkohol ökar risken för hälsoproblem (monotont, dvs det är inte så att lite alkohol är säkert eller t om nyttigt som stundom hävdats). Han noterar flera intressanta aspekter, som att
In spite of the Lancet’s own guidelines for meta-analyses saying "For risk changes or effect sizes, give absolute values rather than relative changes" the paper did not report any absolute risks, meaning that readers couldn’t tell how dangerous drinking alcohol really was for them.
Regeln finns till för att undvika att en riskökning från exempelvis 0,0001 till 0,0002 beskrivs som att risken ökade 100 procent (vilket är korrekt, men döljer det faktum att det även efter dubbleringen rör sig om en mycket låg risk).
Spiegelhalter fortsätter genom att ge beröm till The Lancets pressavdelning (!):
Fortunately this extraordinarily lax review process was countered by the Lancet press office who asked for absolute risk estimates from the authors. This is truly excellent practice for which the press office deserve sincere congratulations. Especially as they also headed the press release with “Peer-reviewed / Observational study / People", an example of the new Science Media Centre/Academy of Medical Sciences guidelines for headlining press releases.
Pressavdelningen har alltså i pressmeddelandet understrukit att det rör sig om en observationsstudie (till skillnad från ett randomiserat kontrollerat experiment). Den säger alltså att människor som dricker mer har vissa hälsoproblem i större utsträckning, men visar inte att dessa orsakats av alkoholkonsumtionen. Studien undersöker 23 hälsoutfall som anses "alcohol-attributable", men det betyder inte att den identifierar orsakseffekter. Ett exempel: Även om det anses belagt att alkohol orsakar cancer är det fullt möjligt att patienter när de får ett cancerbesked ökar (eller minskar) sitt drickande pga detta.
Hur stor är då effekten, oavsett om det är en orsakseffekt eller inte? I press releasen ges ett illustrativt exempel:
comparing no drinks with one drink a day the risk of developing one of the 23 alcohol-related health problems was 0.5% higher — meaning 914 in 100,000 15–95 year olds would develop a condition in one year if they did not drink, but 918 people in 100,000 who drank one alcoholic drink a day would develop an alcohol-related health problem in a year.
Det är med andra ord ingen stor riskökning.

Nationalism och attityd till storföretag

Vilka personegenskaper korrelerar med att vara positiv till multinationella storföretag, mer specikt att INTE instämma i att sådana företag skadar det lokala näringslivet? Frågan undersöks mha 2003 International Social Survey Program av Kaya & Walker (2012). Ur abstract:
It is found that better educated individuals, those employed in the private sector, and those who do not have nationalistic tendencies are more likely to consider that MNEs are not harming local firms, while the opposite holds for those who are employed in “less skilled" occupations, such as those working in plants or in elementary occupations. The article also provides evidence that individuals' attitudes are determined by more than the labor market calculations these individuals might have. In fact, the socializing influence of education and the socializing impact of the individuals' type/sector of occupation also significantly determine the individual attitudes under study.
Källa: Kaya, A. & Walker, J.T. (2012). The legitimacy of foreign investors: Individual attitudes toward the impact of multinational enterprises. Multinational Business Review, 20(3), 266-295.

Är socialdemokratins nedgång en följd av industrisamhällets nedgång?

Under semestern blev jag nyfiken på om det gjorts kvantitativ forskning på vad som förklarar socialdemokratins nedgång i olika länder. Hittade snabbt Pontusson (1995) i World Politics, som gör exakt detta. Min hypotes var att socialdemokratins nedgång helt enkelt följer industrisamhällets nedgång, och att det därför ser ganska mörkt ut för socialdemokratin i samtliga länder. Pontussons resultat tycks bekräfta detta.
Ur abstract:
Using a number of different quantitative measures, this article demonstrates that variations in the degree of social democratic decline in nine European countries can be viewed in large measure as a product of two structural economicchanges: (1) the shift to smaller units of production; and (2) the growth of private nonindustrial employment.
Artikeln är dock gammal både vad gäller data och metod. Endast 9 länder studeras, data går bara till 1990 (artikeln publicerades 1995), och bevisen är mest korrelationer:
Någon nyare liknande studie lyckades jag inte hitta, men det borde rimligen finnas. Det vore intressant att se om resultatet står sig när fler år och länder läggs till (om inte annat är detta kanske ett bra uppsatsämne för en pol.kand-student!).
Nedgången har definitivt inte brutits (bild från @crehbinder som sammanställt data från valresultat sedan 1967))
EUobserver orkade bara jämföra 2000 med 2017:



Uppdatering: @crehbinder tipsar även om att Anders Lidström har gjort en studie med av variation inom Sverige 1973-2014. Hans slutsatser:
Fem strukturförändringar visar sig sammantaget kunna förklara 75 procent av variationen i nedgång. Det gäller den minskade industrisysselsättningen, ökande utbildningsnivån, ett stigande ekonomiskt välstånd, urbaniseringen samt minskningen av det sociala tryck som tidigare gynnat partiet i dess styrkefästen.