Visar poster taggade forskning:

Överdödlighet i länder med olika grad av lockdown: Inget tydligt mönster

Nu finns mer cross-country forskning på om det finns systematiska skillnader i överdödlighet mellan länder med olika policyresponser mot coronaviruset. Det är den flinke och produktive Christian Bjørnskov som nyttjar excess mortality från eurostat (veckovis) och detta index över olika länders policyresponser, som tycks finnas per dag (!) och bl a innehåller detta:
Slutsatsen i pappret:
Comparing weekly mortality in 24 European countries, the findings in this paper suggest that more severe lockdown policies have not been associated with lower mortality.
Grafiskt illustreras resultatet genom att jämföra länder med stark/svag lockdown och deras respektive överdödlighet, dvs dödlighet 2020 jämfört med snittet 2017-2019.
Sista ordet är knappast sagt, bl a eftersom det kontrafaktiska utfallet är okänt: Vi vet inte hur det skulle gått i länder med "easy lockdown" om de haft hårdare restriktioner. Men det kan vara bra att veta att det inte syns något mönster enligt vilket länder med kraftig lockdown hade lägre dödlighet.

Finns det önskvärda incitamentseffekter av att göra det svårare för flyktingar att få stanna?

Ofta hävdas att temporära uppehållstillstånd försvårar integrationen pga den osäkerhet de skapar. Men teoretiskt kan man tänka sig motverkande effekter av att det blir svårare att få stanna så länge det finns åtminstone någon chans att få permanent uppehållstillstånd. Här är en studie av Matilda Kilström, Birthe Larsen och Elisabet Olmesom som hittar vissa sådana effekter i Danmark:
We study a Danish reform in 2002 that lowered the ex ante probability of refugees receiving permanent residency by prolonging the time period before they were eligible to apply for permanent residency
Resultaten ter sig tämligen intuitiva:
the reform significantly increased enrollment in formal education, especially for females and low skilled individuals. In terms of employment and earnings, coefficients are in general negative but non-significant. ... The reform had a negative impact on criminal activity driven by a reduction among males. There are no effects on health outcomes and significant but relatively small negative effects on childbearing for females. The results do not seem to be driven by selection, since the reform had no significant effect on the share that stayed in Denmark in the long run.

Min kollega i Lund Thomas Hofmarcher har undersökt hur längre grundskola påverka

Min kollega i Lund Thomas Hofmarcher har undersökt hur längre grundskola påverkar graden av fattigdom, med flera olika fattigdomsmått och utbildningsreformer som källa till variation. Resultaten är intressanta:
I find economically large poverty-reducing effects of education that are larger than the pure correlation would suggest, relying on 37 compulsory schooling reforms across 23 countries in my preferred specification. An additional year of education leads to a relative reduction of living in poverty and social exclusion of about 29%.
Huvudreultatet rör relativ fattigdom, men det finns även effekt på absoluta mått:
In addition to reducing the likelihood of relative income poverty, education also reduces the likelihood of lacking basic necessities in the household, and living in a household with weak labor market attachment.
En lustig detalj är att resultatet är högst relevant för EUs 2020-strategi eftersom många länder fortfarande inte har obligatoriskt gymnasium. Ur conclusions:
Taking as an example the Europe 2020 strategy with its aim to reduce rates of poverty and social exclusion from 23% in 2008 to 19% in 2020, the potential contribution of increasing educational attainment is considerable. The magnitude of the main estimate for poverty and social exclusion in this paper (10 pp) cannot be viewed as an effect across the entire population given its LATE nature. It points however to large gains among the lower-educated part of the population, who might benefit from additional years of education. Compulsory attendance of upper secondary education or compulsory vocational training after completion of lower secondary education are measures that could be taken and that most European countries have not yet introduced.
Nu är frågan: Om EU tvingar alla medlemsländer att införa obligatoriskt gymnasium, hur säkra kan vi vara på att effekten blir fattigdomsreducerande även då?

Källa: Thomas Hofmarcher, "The Effect of Education on Poverty: A European Perspective" Lund University, Department of Economics Working Paper No 2019:9:

Är turordningsreglerna i arbetsrätten en överspelad symbolfråga?

Ganska ofta när regelverket på arbetsmarknaden diskuteras, och reformer av turordningsreglerna (sist in, först ut) kommer upp, invänder någon att detta är en icke-fråga med argumentet att dessa regler nästan alltid förvandlas bort, och att facket oftas är välvilligt inställt i sådana förhandlingar.

Jag är inte övertygad av denna argumentation. Tanken att vissa regler utgör ett problem är fullt förenlig med att dessa ofta förhandlas bort. Annorlunda uttryckt: Det faktum att något kan kringgås är fullt förenligt med att detta något utgör ett hinder. Men hur stort är det?

Lagstiftningen sätter både utgångspunkt och hotpunkt för förhandlingarna. Om parterna inte kommer överens är det lagen som gäller. Eftersom lagstiftning om sist in, först ut lägger stor vikt vid de anställdas trygghet och låg vikt vid arbetsgivarens möjlighet att välja sin personal, ger den facket en mycket stark ställning i dessa förhandlingar.
Detta teoretiska argument illustreras i figuren nedan som visar preferenser för fack resp arbetsgivare. Facket antas främst vilja ha anställningstrygghet men lägger också viss vikt vid lönsamhet. Arbetsgivaren vill främst ha lönsamhet men i viss utsträckning också anställningstrygghet. Lagstiftningen lägger nästan all vikt vid anställningstrygghet vilket indikeras av punkten A.
Den streckade arean är punkter som båda parter anser vara bättre än utgångspunkten. Förutsatt att dessa är möjliga med hänsyn och till konkurrenstryck, teknologi och andra restriktioner (som inte ritats in i figuren) är det alltså troligt att en förhandlingslösning finns. Men eftersom utgångspunkten är A, har facket en stark ställning i dessa förhandlingar, och om det finns en tradeoff mellan anställningstrygghet och lönsamhet är det troligt att förhandlingslösningen lägger stor vikt vid trygghet på bekostnad av lönsamhet.

Så långt är min invändning av teoretisk natur. Det finns emellertid en del empirisk forskning gjord på möjligheten att undanta två personer från turordningsreglerna som företag med 10 eller färre anställda sedan 2010 får göra. Teoretiskt kan reformen kan tolkas som att utgångspunkten ändras en smula från A i riktning mot minskad anställningstrygghet och ökad lönsamhet, och empirin styrker detta: En artikel publicerad i Journal of Public economics förra året visade att undantagen ökade de berörda företagens produktivitet (Bjuggren 2018).

Undantagen ledde också till att både anställningar och uppsägningar ökade med fem procent, enligt von Below och Skogman Thoursie (2010). Sysselsättningen påverkades alltså inte, men rörligheten på arbetsmarknaden ökade. Undantagsreformen har också visats öka företagens benägenhet att anställa arbetslösa och personer som deltar i arbetsmarknadsutbildningar (Bjuggren och Skedinger, 2018).

Påståendet att turordningsreglerna är en icke-fråga eller bara av symbolisk betydelse stämmer alltså inte, varken teoretiskt eller empiriskt.

Källor:

Bjuggren, Carl Magnus. 2018. "Employment Protection and Labor Productivity." Journal of Public Economics 157: 138–57.

Bjuggren, Carl Magnus, och Per Skedinger. 2018. Does Job Security Hamper Employment Prospects?

von Below, David, och Peter Skogman Thoursie. 2010. "Last in, First Out?" Labour Economics 17(6): 987–97.