Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth har en artikel i senaste Ekonomisk Debatt: "Skollunchens effekt på utbildning, hälsa och livsinkomst". Artikeln utnyttjar att tidpunkten för införandet av skollunchreformen (näringsrika skolluncher kostnadsfritt för alla elever i grundskolan) varierade mellan olika kommuner, och undersöker effekten på längd, inkomster och andra hälsoutfall. Det ökade näringsintaget hade tydlig effekt på längd och inkomster.
Mest intressant är kanske att skollunchreformen hade vad jag brukar kalla en kontrafaktisk jämlikhetseffekt, dvs reformen var universell men innebar störst förbättringar för låginkomsttagare (eftersom dessa utan reformen skulle ha det svårare att fixa näringsriktig mat på egen hand).