Visar poster taggade kommuner:

Göteborg - Staden som blev en räknesnurra

Efter det stora inlägget om kommunala bolag hörde ingen mindre än Jan Jörnmark av sig och uppmärksammade mig på hans skrift Göteborg - berättelsen om staden som blev en räknesnurra. Här kan man bland mycket annat läsa följande:
Det som hände kring bolaget Lynx Promotions och upphandlingen av tjänster till Friidrotts-VM är faktiskt värt att uppmärksamma idag, trots att det snart gått 23 år. [...] Lynx hade skapats av privata entreprenörer för att sälja olika former av leksaker och promotion-artiklar i samband med VM i friidrott som avhölls i staden 1995. [...]. I ett obegripligt avtal tog det kommunala bolaget hela risken för ett samägt bolag, samtidigt som de privata entreprenörer som startat det också lyfte mycket höga löner i det kommunalt finansierade bolaget. Under 1996 kunde de kommunala förlusterna för VM-maskoten summeras till minst tio miljoner. Till det kom en hel serie lika märkliga upphandlingar av elektronik, videoväggar och mikrofoner till arenan. Priserna som hade betalats – med hjälp av en konsult som hade knytningar till det säljande bolaget – låg till och med över butikspriserna för motsvarande produkter. Stora internationella leverantörer som Panasonic valdes däremot bort.
Under 1996 och 1997 fick nu Framtiden [det kommunala bostadsbolaget] ta på sig både Lynx och Scandinaviums övriga dåliga affärer, vilket orsakade bostadsbolaget förluster i häradet 50 miljoner. Det som var uppenbart under de två åren var att förlustarrangemangen fortsatte, både därför att det blev allt dyrare att locka till sig arrangemang och därför att publikutfallet ständigt hamnade under prognoserna i samband med stortävlingarna.

Stora inlägget om kommunala bolag

Kommunala bolag har diskuterats länge. Nationalekonomer har pekat på potentiella problem m snedvriden konkurrens, statsvetare på dito rörande demokrati och ansvarsutkrävande, företagsekonomer på oklarheter i bolagsstyrningen. Ändå blir bolagen bara fler:
Det är svårt att peka ut någon enskild förklaring till ökningen. Bolagisering under tidigt 1990-tal var ofta ett första steg i en tänkt privatisering av kommunal verksamhet. Denna kom sedan av sig efter att många kommuner gick från blått till rött styre efter valet 94.

Det är också värt att påminna om sociologiprofessorn Hans L Zetterberg som redan år 2000 i DN drev tesen att bolagen användes för att kommunpolitiker ville ge partivänner ytterligare ekonomiska fördelar i form av styrelseposter.

Vad bör kommunpolitiker göra i bolagen? Det är faktiskt oklart, även på pappret. Å ena sidan finns en stark tradition av representativ demokrati, vilket talar för att de bör vara lojala med partiet/väljarna eller sitt omdöme (beroende på hur det politiska uppdraget tolkas). Å andra sidan säger aktiebolagslagen att styrelsen ska främja bolagets intressen.
I en ny artikel av mig och Gissur Erlingsson artikeln undersöks svar från 648 kommunpolitiker i 30 kommuner. Det råder delade meningar bland kommunpolitiker rörande om kommunens eller bolagets intressen är viktigast: (hybrider är svarande som sitter i både fullmäktige och i bolagsstyrelse)
Metod: Slumpmässigt stratifierat urval, enkätfråga:
Förutom spänningen mellan bolaget och kommunen undersöker vi hur stor roll det egna partiet spelar. Intressant nog är politiker som sitter i både en bolagsstyrelse och i fullmäktige är mer benägna att se sig som partirepresentanter:
Det kanske mest intressanta är att rödgröna politiker är mycket mer benägna än övriga att se sig som partirepresentanter (här är skillnaden mellan rödgröna och övriga statistiskt signifikant, övriga skillnader mer osäkra)
Spelar detta roll? Bortsett från att oklarheten om politikernas roll kan anses problematisk i sig, pekar vi i artikeln på en risk: När det saknas tydliga normer för hur man bör bete sig, ökar risken att man kan bete sig lite hursomhelst. I en tidigare studie visar vi att kommuner med många bolag, och där många dessutom sitter på dubbla stolar, snabbt får en komplicerad struktur som försvårar ansvarsutkrävande. Så här visualiseras exvis Göteborg:
Och i en ny studie, ännu work in progress, visar vi att invånare i kommuner med fler bolag inte är mer nöjda med kommunal service, men kommuner med många bolag har högre kommunalskatt och uppfattas ha högre korruption. Kausaliteten går här sannolikt åt båda hållen: bolagen kan bidra till problem, men problematiska kommuner kan vara mer benägna att skapa många bolag. Problemen tycks uppstå först i kommuner med mer än 10 bolag.

Policyrekommendationer? Pja, ett minimum torde vara att utreda och förtydliga vilken roll politiker i bolagsstyrelser ska ha och vems intressen de ska representera. Mer drastisk är tanken att vi slutar upp med denna hybrid mellan politik och marknad. Ska kommuner göra det, återför till förvaltningen. Ska kommunen inte göra det, privatisera. Fler tänkbara slutsatser mellan dessa extremer är såklart tänkbara.


Fler lästips:

Om riskerna med kommunal tillväxtpolitik och en viss typ av konsulter

I senaste Ekonomisk Debatt skriver jag och Gissur Erlingsson om riskerna med kommunal tillväxtpolitik. Vi konstaterar att åtgärder ofta motiveras med att de är tillväxtfrämjande, utan att det preciseras på vilket sätt: Är det produktivitet, totala inkomster, inkomster per capita eller något annat som ska fås att växa?
Vi konstaterar också att åtgärder som vidtas inom den lokala tillväxtpolitiken i olika kommuner kan vara komplementära (när åtgärder i en kommun underlättar även för andra kommuner) eller substitut (när kommunerna konkurrerar med varandra i ett nollsummespel).
Dessutom påpekar vi att en del så kallad platsmarknadsföring i kommunerna sker genom att kommunala bolag ägnar sig åt sponsring av exempelvis idrottslag, och det det är oklart både vad kommunerna gör och vad de får göra på det området.
Vi skrev även en Perspektiv-artikel i Dagens Samhälle, med rubriken
Kommunal marknadsföring blir lätt skatteslöseri
På denna artikel svarade "platsstrategen och Heart Directorn" Michael Nilsson:
I en marknadsekonomi är det knappast den enskilda kommunens uppgift att skapa samhällsekonomiska vinster för Sverige som helhet, och dessutom är det fel att framställa kommunala ambitioner som konkurrens om en ändlig resurs. Kanske beror det på att artikelförfattarna bara räknar befolkningens huvuden och inte ser till deras hjärtan. [...] Smarta kommuner inser att tillväxt inte bara handlar om att inspirera till inflyttning utan att också stävja utflyttning.
Han avslutar:
Som platsstrateg har jag bidragit till att skapa goda strategiska förutsättningar för kommunal tillväxt från Hudiksvall i norr till Malmö i söder. I Söderhamn vände vi en negativ befolkningstrend som pågått i 21 år. I Danmark fick jag en inbjudan att som ensam svensk delta i den nationella varumärkesprocessen, Branding Danmark (danskarna gillar konsulter som kan visa resultat).
Det är utmärkt om kommuner siktar på att ha korta handläggningstider, smarta trafiklösningar, kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption. Däremot är det problematiskt om kommuner lägger mycket resurser på att slåss om en begränsad resurs, såsom uppmärksamhet på sociala medier, flyttströmmar eller utlokalisering av statliga verk. [...] Vad smarta kommuner faktiskt bör inse är att tillväxt ytterst är en fråga om produktivitet: att göra rätt saker på rätt sätt. Det främjas bland annat av faktorerna vi nämnde ovan, och konkurrens i dessa dimensioner är inte ett nollsummespel.
Nu till det riktigt intressanta: Jag har skrivit om detta tidigare (med ett fokus på kommunernas strävan efter befolkningstillväxt) och även då fått svar från samma person. Då skrev han:
Bergh förordar att kommuner ägnar sig åt SOVA, det vill säga Skola, Omsorg, Vård och Allmän skötsel. Själv ser jag mest fördelar med att kommuner skapar egen tillväxt
Denna syn på kommuner som fokuserar på kärnverksamheterna är problematisk, för att inte säga hånfull mot de kommuner som fokuserar på just vad de ska fokusera på: välfärd för kommuninvånarna.

Frågan som journalister måste våga ställa om kommunala bolag!

Expressen ställer flera berättigade frågor på temat varför Göteborg stads parkeringsbolag behöver en ledarskapscoach som flygs in från USA:
En av konsulterna är den amerikanska ledarskapscoachen Maria Nemeth, som GT tidigare i veckan kunde avslöja fått flygresor, första klass-biljetter och hotellnätter betalade för både sig själv och sin sambo, tillika assistent. I strid med både stadens centrala avtal och resepolicy.
[...] När GT ställer frågor om hennes [Maria Nemeths] relation till Parkeringsbolagets vd Maria Stenström avslutar hon intervjun och går in i kontorsbyggnaden.
Tyvärr är journalister dåliga på att ställa den mest fundamentala frågan, förmodligen för att man helt enkelt inte tänker på det:
Varför måste Göteborg alls ha ett parkeringsbolag?
Det finns redan en omfattande kommunal förvaltning med demokratisk struktur för att hantera kommunala angelägenheter. Kommunala bolag är en hybrid mellan denna demokratiska förvaltning och det privata näringslivet, med den egenheten att varken politikens eller marknadens kontrollmekanismer kan förväntas fungera väl.

Det är således ingen slump att det dyker upp den här typen av affärer i kommunala bolag. Jag och några forskarkollegor skriver mer om detta i en nyutkommen artikel i Public Integrity.
Ur abstract:
The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government.

Kommunala lobbyister: En varning

Helsingborg blir nu första kommun som har en heltidsanställd lobbyist i Stockholm, i varje fall enligt lobbyisten själv, Cecilia Eklund. Källa: SVT:
Tjänsten är unik. Ingen annan kommun har någon lobbyist i Stockholm, enligt Eklund.
Vilka frågor ska du arbeta med?
– En tunnel mellan Helsingborg och Helsingör är en extra prioriterad fråga, men det handlar också om att få extra infrastruktursatsningar, och att få nationell närvaro under vår stadsmässa år 2022, säger Cecilia Eklund.
SVT bad mig kommentera, och jag fann det lämpligt att varna för att situationen är ett socialt dilemma:
– På kort sikt kan det finnas fördelar, ja. Kommunerna upplever att de får information snabbare och kan påverka beslut till fördel för den egna regionen. Problemen uppstår om alla kommuner gör likadant. Då finns det inte längre någon vinnare, alla blir i stället förlorare, säger han.
– Det vore mer gynnsamt om kommunerna tävlade med varandra i att vara bäst på välfärd eller företagsklimat, inte i att lobba bäst i Stockholm eller Bryssel.
På samma tema I Sveriges Radio: Kommuner tar ekonomiska risker i kampen att synas:
Enligt en enkät som Ekot har gjort har en tredjedel av alla svenska kommuner tagit ekonomiska risker vid olika typer av event under 2019.
Matmässor och idrottstävlingar är exempel på satsningar som kommuner gör både för höja platsens värde för de som bor där och för att locka besökare. Vissa typer av event skattar kommuner så högt att de är beredda att ta den ekonomiska risken om eventet skulle överskrida sin budget. [...] En av dessa kommuner är Partille kommun som sedan två år tillbaka är ekonomisk garant för P3 Guld. Daniel Claesson är evenemangschef på Partille Arena.
– Om man räknar hem hur många gånger Partille nämns under dagarna kring P3 Guld arrangeras i stora dagliga media så är det ju fler gånger under den perioden än det gör under hela året. Så det är klart att vill man sprida att Partille finns så är det bra ur en marknadsföringssynpunkt.
Även här får jag ett litet pratminus:
– Även om det är ganska billigt i kronor räknat, så kan det vara en hög kostnad i form av att vi inte lägger energi och uppmärksamhet på skola vård och omsorg för det är det som kommunerna borde lägga mest kraft på och det är det de borde tävla om att vara bäst på, säger Andreas Bergh.
Lämpligt nog har jag tillsammans med statsvetaren Gissur Erlingsson nyss färdigställt en artikel om fenomenet kommuner som marknadsför sig på olika sätt. Artikeln kommer i Ekonomisk Debatt senare i år.

Uppdatering:
Christian Bjørnskov tipsade mig om Christopher Snowdons IEA papper "Sock Puppets: How the government lobbies itself and why". Han föreslår bland annat
Urgent action should be taken, including banning government departments from using taxpayer’s money to engage in advertising campaigns