Showing all posts tagged metod:

Under strecket i SvD om Francesca Gino och nationalekonomins utveckling

En gång för attans länge sedan åkte jag till Stockholm för en minikurs i det som då var det allra senaste: Ernst Fehr berättade om sin experimentella forskning. Jag insåg att detta skulle bli stort, men jag var också lite kluven till hur han behandlade ekonomisk teori och hur han tolkade sina experiment.

Under jullovet denna vinter dök jag ned i det rabbithole som Gino-datacolada-affären är. Det ledde till att jag idag skriver i SvD/Under strecket om en av de senaste skandalerna som involverar stämningar och hårda anklagelser om forskningsfusk. Min slutkläm:
Homo economicus kanske inte är helt död ändå.

Det finns MASSOR om ämnet på nätet. Tre tips:

  • Har du gott om tid är det roligast och mest informativt att börja med DataColadas första bloggpost i frågan, från 17 juni 2023: Data Falsificada (Part 1): "Clusterfake"
  • En bra allmän introduktionsartikel finns i The Atlantic: The Harvard Expert on Dishonesty Who Is Accused of Lying
  • En nyckelfråga diskuteras på Vox: Is it defamation to point out scientific research fraud?

Gino har på vissa punkter försvarat sig, och det kan vara svårt för den oinsatta att ta ställning när diskussionen blir teknisk. Ett av hennes argument (att resultatet finns även utan de observationer som i Excel ser ut att ha manipulerats, och att det därför inte fanns något motiv att fuska) har testats här av replicationindex och visats inte stämma.

Men som sagt, man kan fastna länge i detta...

Var kommer gendernormer från? Tre nya studier varav två jobmarket papers

Denna vecka har både IFN och nationalekonomiska institutionen i Lund haft jobmarket talks. Som av en slump (?) rör två av de jobmarket papers jag stött på frågan om varifrån gendernormer kommer. Den frågan är emellertid för stor och svår för en nek-doktorand att ta sig an med en metod som anses acceptabel, så vi får nöja oss med studier av huruvida viss slumpmässig variation påverkar normer och beteende.

I Maddalena Ronchis papper "Daddy's girl: Daughters, managerial decisions, and gender inequality" är den exogena variationen huruvida i övrigt lika manliga chefer får en son eller en dotter. Chefer vars första barn är en dotter snarare än en son blir mer benägna att anställa kvinnor. (Studien bygger på danska registerdata och är samförfattat med Nina Smith i Aarhus).


I Javier Garcia-Brazales papper "Unlearning Traditionalism: The Long-run Effects of Schools on Gender Attitudes" visas att både män och kvinnor påverkas av att råka hamna i en klass med många kvinnor i grundskolan (dessa data är från en panel på barn i Vietnam).
Ur abstract:
Females increase their probability of enrolling at university and in male-dominated majors. This is mediated by increased academic aspirations, higher expected returns to education, and less traditional views on the acceptable life goals for females. Males increase both the intensive and extensive margins of home production.

Båda papper är intressanta och verkar välgjorda, även om jag tycker de kunde höjt blicken en smula och funderat lite mer på de svårare frågorna (även normativa frågor och frågor som inte låter sig besvaras med en empirisk kausal identifikation) samt policyimplikationer (men det tenderar jag tycka om så gott som alla jobmarketpapers...)


Uppdatering:
Ronchi har också ett papper (work in progress) med titeln "Early exposure to entrepreneurship and the creation of female entrepreneurs". Identifikationsstrategin påminner om Garcia-Brazales ovan. Ur abstract:
Exploiting within-school, across-cohort variation in adolescents’ exposure to entrepreneurship, as measured by the share of their peers whose parents are entrepreneurs, we find that higher exposure during adolescence encourages early entry into entrepreneurship, especially for girls exposed to female peers with entrepreneur parents. For this group, the probability of entering entrepreneurship by age 25 increases by 11.2%.
Och policyimplikationen:
Our results suggest that gender-specific barriers may be preventing successful entrepreneurs from ever entering the profession, and that policies that expose girls to entrepreneurship at a young age may increase their likelihood to start a business by affecting their educational and career choices.
Policyrekommendationen får mig för övrigt att tänka på Lukaskritiken:
The Lucas critique, named for American economist Robert Lucas's work on macroeconomic policymaking, argues that it is naive to try to predict the effects of a change in economic policy entirely on the basis of relationships observed in historical data, especially highly aggregated historical data
Rimligen gäller detta även data från experiment och specifika tillämpningar av (exempelvis) danska registerdata.

Alla tre studier påvisar dock att normer formas delvis av tillfälligheter i vårt umgänge i vår ungdom.

Om kultur, ekononomi, populism, mikrodata och lantissafari

Det skrivs många böcker och artiklar om varför folk utanför storstäderna röstar allt mer populistiskt och främlingsfientligt. Här är ytterligare en:
Det finns lite olika läger bland forskare och tyckare.
Vissa menar att förklaringen till ökad främlingsfientlighet, populism och proteströstande främst finns i globalisering, handel, nedskärningar, osäkra anställningar, inkomstskillnader och liknande ekonomiska faktorer.
Andra lyfter fram kulturella faktorer och en tämligen djupt rotad mänsklig tendens att vara skeptisk mot människor som är annorlunda.
Sirus Dehdari går igenom en hel del av forskningen i denna twittertråd men det finns mycket mer, bland annat denna studie av social tillit och etnisk hetereogenitet i svenska klassrum av Karl Loxbo:
This article scrutinises these different hypotheses by exploring the association between ethnic diversity and social trust among Swedish schoolchildren [...] the findings strongly supported the conflict hypothesis, while rejecting the contact hypothesis [...] The principal finding is that ethnic diversity in a classroom undermines social trust among native-born adolescents, whereas the effect is the exact opposite for minorities. In addition, social trust is only promoted if adolescents interact with members of their ethnic in-group.
Det finns stöd för kontakthypotesen, men lärdomen tycks vara att det ska vara ganska rejäla och gynnsamma kontakter för att tillit ska uppstå över enticitetsbarriärerna - såsom att göra militärtjänst tillsammans (källa: Finseraas m fl, kommande i JPubEc).
Mycket av denna forskning är synnerligen välgjord och baserad på mikrodata - men eftersom kontext verkar spela stor roll är det svårt att generalisera. Dessutom finns alltid risken att vi på grund av publiceringsbias (och av forskare anticiperad publiceringsbias) inte får läsa eller höra om de fall då det inte hände särskilt mycket med den studerade utfallsvariabeln.
Särskilt svårt är det att testa den hypotes som bland andra Amy Chua lanserat, att det är kombinationen av flera olika typer av hot som spelar roll. Så här skrev jag om hennes bok i Sydsvenskan:
När människor känner sig hotade söker de trygghet i grupper de identifierar sig med och som upplever samma hot. Andra grupper blir till fiender och syndabockar. Ju fler och starkare upplevda hot, desto mer grupptänkande. [...] Det finns många samhällsförändringar som kan uppfattas som hotfulla: Å ena sidan avindustrialisering, nedskärningar i offentlig sektor och ökade inkomstskillnader. Å andra sidan ökad invandring från andra kulturer. Lägg därtill vad som sannolikt också i Sverige uppfattas som allt striktare normer för när handlingar, uttalanden och skämt anses kränkande, sexistiska eller rasistiska.
Slutligen lanserar Margit Richert en metodmässigt intressant hypotes, nämligen att folk blir arga när storstädernas opinionsjournalister ger sig ut på "Lantissafari":
Stockholmarna åker plikttroget ut i spenaten och blir bjudna på mammas bullar och känner en vag olust över att inget är sig riktigt likt. De har rivit Sibylla! Sybehörsaffären är stängd! De små tätorter som strösslats över Sveriges glesbygd kan upplevas som skrämmande när man är van vid stadens larm och lyx och bekväma segregation. Sådant kan man behöva skriva av sig. Och det kan man väl unna folk. Men jag börjar bli en smula utmattad av att läsa deras historier.

Aktör vs struktur

Motsättningen mellan (forskare som gillar) förklaringar som bygger på strukturer och förklaringar som bygger på aktörer har alltid förbryllat mig. Snubblade över följande citat som uttrycker min hållning väl:
"the belief that preferences are formed historically and the belief that people act rationally upon the preferences they have are not contradictory."
Adam Przeworski (1985:385). "Marxism and Rational Choice", Politics & Society 14.