Företagens marginaler i USA har ökat

Detta är intressant: Företagens marginaler i USA har ökat över tiden:
We document the evolution of market power based on firm-level data for the U.S. economy since 1955. We measure both markups and profitability. In 1980, aggregate markups start to rise from 21% above marginal cost to 61% now. The increase is driven mainly by the upper tail of the markup distribution: the upper percentiles have increased sharply. Quite strikingly, the median is unchanged.
Har hittills bara läst abstract, men en spontan fundering är: Hur mycket av detta är en Apple-effekt?

Källa: De Loecker, Jan, Jan Eeckhout, and Gabriel Unger. 2020. "The Rise of Market Power and the Macroeconomic Implications*." The Quarterly Journal of Economics 135(2): 561–644. https://doi.org/10.1093/qje/qjz041.

Flera krisåtgärder stärker fackets ställning

Jag tycker mig se ett mönster: många av reglerna kring korttidspermitteringarna tycks vara utformade enligt fackets snarare än arbetsgivarnas önskemål:
Till att börja med:
Konsulter och visstidsanställda måste sägas upp, så länge inte företagen kan bevisa att de är kritiska för verksamheten.
Följden blir föga förvånande yrken där många jobbar som konsulter snabbt söker sig till facken.
Reglerna för korttidspermitteringarna är också ganska strikta för företag utan kollektivavtal (från Tillväxtverkets FAQ):
Har man inte ett kollektivavtal, så ska minst 70 procent av medarbetarna inom driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.
Driftsenhet är (vad jag förstår) ett arbetsrättsligt begrepp som enligt lawline.se avser en "del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område" eller som SKR det uttrycker det, "byggnad eller bebyggelse inom inhägnat område".
Lagstiftningen ter sig i mina ögon föråldrad och verkar dessutom missgynna arbetsgivare som samlat många olika yrkesgrupper i samma kontorsbyggnad.
Sedan har vi policyn rörande aktieutdelningar och korttidsarbete som tycks luddig, för att inte säga hotfull:
Tillväxtverket är av uppfattningen att det är olämpligt att företag gör stora aktieutdelningar och samtidigt tar del av det statliga stödet för korttidsarbete. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att det inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge har vi möjlighet att reglera stödet vid avstämningen som sker efter att stödet beviljats.
Även de många förändringarna som gör akassan mer generös kommer tveklöst att användas av facket som rekryteringsargument eftersom 24 av 25 a-kassor i Sverige drivs av facken.

Oavsedda konsekvenser 6: Hyresreglering gör att fler lägenheter blir lägenhetshotell

Bangkok Thailand Alla - Gratis foto på Pixabay
När fastighetsägare inte får lov att ta marknadsmässig hyra för sina lägenheter ser de sig om efter alternativ. Välkänt är att man kan ta ut högre hyra efter en renovering. Ombildning till bostadssrätter är ett annat sätt - men så långt behöver man inte gå.
Renovering, hyran höjs, folk flyttar. Sedan blir lägenheterna via mellanhänder till bostäder för turister och företag. På kort tid har den här affärsidén exploderat till en miljardindustri. "Det växer lavinartat", säger Hyresgästföreningen, som nu börjat kartlägga omfattningen.
Ett skäl till att detta tycks öka kraftigt just ju beror är nog på att ny teknik i form av telefonappar och plattformsekonomier drastiskt sänker transaktionskostnaderna för denna verksamhet.
[Tipstack till Caspian Rehbinder]

Bergh & Wernberg

Tillsammans med Joakim Wernberg testar jag nu ännu ett forum för funderingar och betraktelser, nämligen en podcast. Funderingar om samtid och framtid med fokus på ekonomi, teknik och politik. Ett avsnitt i veckan på 20-25 minuter. Just nu ligger fyra avsnitt ute, och vi dryftar bl a elscootrar, tanken att varannat jobb kommer att försvinna pga automatisering, och hur Corona-pandemin påverkar samhällsdebatten.
Lyssna här eller på Spotify (och snart på fler ställen)

Entreprenörskapsforum söker korta policyförslag

Kul initiativ här!
Entreprenörskapsforum söker nu korta policyförslag (1 000–2 500 ord på svenska) med inriktning mot entreprenörskap, ekonomi och strukturomvandling. Inkomna förslag kommer att genomgå en intern granskning av våra forskare och godkända förslag publiceras i sin helhet i en särskild serie med policyrapporter via Entreprenörskapsforums webbplats. Accepterade och publicerade förslag ersätts med 5 000 kr.