Berghs betraktelser

Min IFN-kollega Daniel Waldenström släpper i dagarna en svensk version av sin engelska bok.

"Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla"

Det ska bli mycket intressant att se hur den tas emot i debatten. Den som vill ha en kortversion kan läsa detta wp eller (ännu kortare, och mer läsvänligt) denna artikel i Aeon.

Alternativt läsa vidare och här nedan beskåda det kanske mest centrala diagrammet i Daniels budskap:

Skälet till att förmögenheter har blivit jämnare fördelade är i grunden enkelt, de har ändrat karaktär:

A century ago, wealth comprised primarily agricultural land and industrial capital. Today, the majority of personal wealth is tied up in housing and pension funds.

För den som koll på forskningen är det egentligen inte så mycket nytt, men böckerna kommer i ett läge när Piketty-hypen är avlägsen men fortfarande ihågkommen, och den akademiska granskningen av Piketty m fl har kommit ikapp.

Under strecket i Svenska Dagbladet 1 sept skriver jag om 2010-talets böcker om att världen blir bättre (Norberg, Ridley & Rosling), och undersöker huruvida kurvorna fortfarande pekar åt rätt håll. De flesta gör det, men de som inte gör det är oroväckande.

I detta blogginlägg finns statistiken att beskåda, tillsammans med länkar till källan. Enjoy!

Andel i absolut fattigdom (Källa)

För de senaste siffrorna, se denna tabell från March 2024 Update to the Poverty and Inequality

Källa:

Källa: (Se också https://ourworldindata.org/life-expectancy )

Här är en variant som avslöjar hackens orsaker:

Global real BNP/capita (Källa)

Om decoupling och GDP-growth se denna artikel.

Andel som lider av undernäring (källa)

Barnarbete, andel och antal. (källa)

Andel döda i svälkatastrofer (källa)

Läskunnighet (källa)

Andel som lever i demokrati (källa)

Andel med kvinnlig rösträtt (källa).

Intelligens (källa)

Andel amerikaner som accepterar äktenskap mellan vita och färgade fortsätter öka. (källa)

Antal länder med förbud av etnisk diskriminering i arbetslivet (Källa)

Mord (källa)

Döda i naturkatastrofer (källa)

Jag tog inte upp det i vare sig Två filter eller SvD-artikeln, men även subjektivt välbefinnande ökar, i varje fall i GWP, där de använder den s k cantrol-trappan:

(Please imagine a ladder with steps numbered from zero at the bottom to 10 at the top. The top of the ladder represents the best possible life for you, and the bottom of the ladder represents the worst possible life for you. On which step of the ladder would you say you personally feel you stand at this time?")

MEN i delöar av världen går det något sämre:

WHP: https://worldhappiness.report/ed/2024/child-and-adolescent-well-being-global-trends-challenges-and-opportunities/

I nya avsnittet av Bergh & Wernberg diskuterar vi synteser och den typ av "Big picture economics" som ofta förekommer i populärvetenskap typ flygplatsböcker.

Avsnittet handlar ffa om hur det kan göras på ett vettigt sätt, men inleds men en kritisk granskning av den här kurvan:

Bilden ovan är från World Inequality Report 2018 och den återges i boken "Restarting the Future: How to Fix the Intangible Economy" (där den är figur 1.3).

Den uppmärksamme läsaren känner igen den som en variant av elefantgrafen, som den brukade kallas för några år sedan.

I Restarting the Future används kurvan som stöd för tesen att den senaste tidens ekonomiska utveckling har varit en besvikelse för USAs och västeuropas medelklass. Det är högst diskutabelt om det är en rimlig beskrivning. Grafen är i vilket fall som helst synnerligen lurig:

Jag har bloggat om elefantgrafen tidigare. Johan Norberg har gjort en kärnfull videokommentar.

Vilken graf vore bättra att visa i en bok som ska diskutera global ekonomisk utveckling? Det dryftar vi i podavsnittet, som finns där poddar finns - exempelvis på Spotify.

I våras avslöjade P4 Örebro att det kommunala bostadsbolaget Falab i Lindesberg har köpt in högtalare och golf- och padelbollar för närmare en halv miljon kronor:

Ny krönika i Kristianstadsbladet, kommenterar statsskuld, MMT, löften om fler poliser och arbetskrtaftsinvandring - med mera Ett utdrag:

Om vi vill kan Sverige skapa hur mycket svenska kronor som helst. Det skulle också vara fullt möjligt för Sverige att låna stora belopp och ändå ha avsevärt lägre statsskuld än de flesta andra EU-länder.

Men inget av detta ger oss fler poliser eller undersköterskor. Det är nämligen inte i första hand pengar som saknas i Sverige. Det är människor. I synnerhet människor i arbetsför ålder.

Likväl är det nog slutklämmen jag menar är viktigast:

Nästa gång någon säger att Sverige behöver fler poliser, sjuksköterskor eller ingenjörer, fråga inte hur det ska finansieras. Fråga vilken yrkesgrupp vi är beredda att minska!

MMT-fantaster tog chansen att diskutera:

Det är befriande att se och otroligt viktigt med en svensk nationalekonom som fokuserar på de reala, begränsade, resurserna!

Tyvärr fastnar moderna penningteoretiker ofta i diskussionen om huruvida staten lånar när den ger ut statsobligationer (se diskussion här ), men intressant är deras reala kommentar:

Nu till det reala. Var ska färre jobba?

Först och främst borde färre "jobba" i arbetslöshetskön. [...] Vilken yrkesgrupp vi är beredda att minska? På sikt finns det mängder av arbetskraft att hämta i flera sektorer genom omorganisation och omreglering (bank&finans poppar omedelbart upp i mitt huvud).

Tänk t.ex. ett pensionssystem där staten betalar pension direkt till pensionärer, månad för månad. Eller ett kraftigt förenklat skattesystem. Hur mycket arbetskraft skulle frigöras?

Min enda kommentar till detta är att det nog inte frigörs horder av arbetskraft genom att förenkla pensionssystemet enligt förslaget.