Visar poster taggade nationalekonomi:

En debattartikel om inkomst- och substitutionseffekt (!)

En tweet med en enkel lärdom från grundkursen i mikroekonomisk teori tog oväntat skruv:
Bl a ledde den till att Svenska Dagbladets debattsida hörde av sig och ville ha en debattartikel som utvecklar resonemanget. Kanske är detta första debattartikeln uppbyggd kring de mikroekonomiska favoritbegreppen begreppen inkomst- och substitutionseffekter?
Ur artikeln:
Samhällsekonomiskt sett är generella stöd nästan alltid att föredra framför åtgärder som mixtrar med pris­mekanismen (det vill säga marknadens prissättning av varor och tjänster). Pris­höjningar skapar nämligen två olika effekter som påverkar människors välfärd och beteende: en inkomst­effekt och en substitutions­effekt. Den förra innebär att vi blir fattigare när el och drivmedel blir dyrare. För hushåll med små marginaler kan inkomst­effekten vara betungande, och det är begripligt att regeringen vill ge kompensation för att motverka effekten. [...] Den andra effekten, substitutions­effekten, innebär att människor försöker byta ut det som blivit dyrare mot något som relativt sett är billigare och kan fungera som substitut: att skaffa en bränsle­snålare bil, åka mer tåg, cykla eller jobba mer hemifrån, exempelvis. [...] När nu miljöpolitiken får oväntad hjälp av tragiska händelser i vår omvärld, kan jag personligen tycka att regeringen borde ha viktigare saker för sig än att hitta sätt att kompensera bilister som dessutom bidrar till ökad efterfrågan på rysk olja och gas.



Var kommer gendernormer från? Tre nya studier varav två jobmarket papers

Denna vecka har både IFN och nationalekonomiska institutionen i Lund haft jobmarket talks. Som av en slump (?) rör två av de jobmarket papers jag stött på frågan om varifrån gendernormer kommer. Den frågan är emellertid för stor och svår för en nek-doktorand att ta sig an med en metod som anses acceptabel, så vi får nöja oss med studier av huruvida viss slumpmässig variation påverkar normer och beteende.

I Maddalena Ronchis papper "Daddy's girl: Daughters, managerial decisions, and gender inequality" är den exogena variationen huruvida i övrigt lika manliga chefer får en son eller en dotter. Chefer vars första barn är en dotter snarare än en son blir mer benägna att anställa kvinnor. (Studien bygger på danska registerdata och är samförfattat med Nina Smith i Aarhus).


I Javier Garcia-Brazales papper "Unlearning Traditionalism: The Long-run Effects of Schools on Gender Attitudes" visas att både män och kvinnor påverkas av att råka hamna i en klass med många kvinnor i grundskolan (dessa data är från en panel på barn i Vietnam).
Ur abstract:
Females increase their probability of enrolling at university and in male-dominated majors. This is mediated by increased academic aspirations, higher expected returns to education, and less traditional views on the acceptable life goals for females. Males increase both the intensive and extensive margins of home production.

Båda papper är intressanta och verkar välgjorda, även om jag tycker de kunde höjt blicken en smula och funderat lite mer på de svårare frågorna (även normativa frågor och frågor som inte låter sig besvaras med en empirisk kausal identifikation) samt policyimplikationer (men det tenderar jag tycka om så gott som alla jobmarketpapers...)


Uppdatering:
Ronchi har också ett papper (work in progress) med titeln "Early exposure to entrepreneurship and the creation of female entrepreneurs". Identifikationsstrategin påminner om Garcia-Brazales ovan. Ur abstract:
Exploiting within-school, across-cohort variation in adolescents’ exposure to entrepreneurship, as measured by the share of their peers whose parents are entrepreneurs, we find that higher exposure during adolescence encourages early entry into entrepreneurship, especially for girls exposed to female peers with entrepreneur parents. For this group, the probability of entering entrepreneurship by age 25 increases by 11.2%.
Och policyimplikationen:
Our results suggest that gender-specific barriers may be preventing successful entrepreneurs from ever entering the profession, and that policies that expose girls to entrepreneurship at a young age may increase their likelihood to start a business by affecting their educational and career choices.
Policyrekommendationen får mig för övrigt att tänka på Lukaskritiken:
The Lucas critique, named for American economist Robert Lucas's work on macroeconomic policymaking, argues that it is naive to try to predict the effects of a change in economic policy entirely on the basis of relationships observed in historical data, especially highly aggregated historical data
Rimligen gäller detta även data från experiment och specifika tillämpningar av (exempelvis) danska registerdata.

Alla tre studier påvisar dock att normer formas delvis av tillfälligheter i vårt umgänge i vår ungdom.

Roland Paulsen och hotet mot samhällsekonomin.

En missuppfattning som dyker upp då och då är att det kapitalistiska systemet (eller dagens samhälle eller samhällsekonomin) i någon bemärkelse bygger på att människor konsumerar saker de egentligen inte behöver. Var kommer denna uppfattning i från?
Som exempel kan nämnas en passus ur en artikel av Roland Paulsen på DN-kultur nyligen:
Vad varje liberal ledarskribent kommer lära oss är ju att införskaffandet av råsaftscentrifuger och robotdammsugare är att betrakta som medmänskliga handlingar. Ju fler som handlar desto större blir "kakan", ekonomin "får skjuts" och det bästa vi vet, fler jobb, genereras (om vi har tur).
Verkligen? Jag tycker alltså att Roland har rätt när han kritiserar idén om att konsumtion är en välgärning för att ekonomin stimuleras och jobb skapas. Men detta är en Keynesiansk idé som på allvar drivs av ganska få. Bankekonomer och socialdemokrater kan ibland påminna en smula om den argumentation Roland karikerar. Däremot har jag aldrig sett den hos liberala ledarskribenter. Den har faktiskt ofta kritiserats av liberaler, av nationalekonomer (utom Keynesianser) och - naturligtvis - av den konsumtionskritiska miljörörelsen.
Fortsättningen av Rolands artikel är minst lika besynnerlig:
Att föreställa sig att fördelningen inte skulle behöva gå omvägen via ytterligare en omgång tv-apparater och surfplattor är naivt, för att inte säga farligt. Då hotas hela samhällsekonomin!
Det är varken naivt eller farligt att föreställa sig detta. Den offentliga omfördelningen i Sverige går inte via tv-apparater och surfplattor, utan via socialförsäkringar och offentlig konsumtion, dvs vård, skola och omsorg. Visst köps också en hel del tv-apparater och surfplattor (både offentligt och privat), men det är inget hot mot samhällsekonomin om människor skulle sluta efterfråga tv-apparater och surfplattor. Det skulle frigöra resurser som konsumenter och producenter kan lägga på något annat.

Två sätt att förbättra villkoren i taxibranschen

Ekot har granskat taxibranschen, och det visar sig att taxiförare har dåligt betalt och jobbar många timmar:
I radion (jag hittar inte detta i texten på SRs hemsida) menade en fackrepresentant att vi har för många bilar, att man borde räkna ut hur många bilar som behövs och reglera marknaden. Det kan man såklart göra. Effekten blir minskad tillgänglighet, ökade priser, lägre sysselsättning - men också bättre marginaler för de företag som får finnas kvar på marknaden.
Betyder det också högre löner och bättre villkor? Ja, om de förare som finns kvar på marknaden lyckas förhandla till sig åtminstone en del av den förbättrade marginalen borde det bli utfallet. Intressant nog menade fackrepresentanten även att fördelningen av intäkterna redan i dag är skev till förarnas nackdel. Om det stämmer finns en risk att förbättrade marginaler pga en kvantitetsreglering främst hamnar i kapitalägarnas ficka.

Vad är då alternativet?
En nyckelfråga är varför förarna fortsätter trots de dåliga villkoren. Just den ställer faktiskt Ekot (åtminstone till en förare):
Varför söker du dig inte och försöker få ett annat jobb?
- Varje dag försöker jag och letar efter annat jobb och skickar ansökningar. När jag sitter i bilen känns det som att jag sitter i fängelset. Jag vill bara bli av med det här jobbet, men jag har inget val. Jag vill inte sitta i något stort hus med en fin bil, jag vill bara ha ett normalt liv med familjen.
Villkoren kan således vara dåliga för att förarna upplever att de inte har några bättre alternativ. Det stämmer sannolikt. Om taxiförarna hade fler alternativ att välja på, skulle deras förhandlingssituation stärkas.

Idag finns dock inte särskilt många alternativa sysselsättningar för taxiförare. Taxibranschen är en sektor där utbildningskraven är relativt låga, där perfekta språkkunskaper inte är ett måste, och där kraven på förarna faktiskt minskat över tiden genom bättre och billigare GPS-system. Enligt Ekots granskning är det också en sektor där kollektivavtal ofta saknas:
Sådana jobb är sällsynta i Sverige. Ett alternativt sätt att förbättra taxiförarnas situation är faktiskt att tillåta fler enkla jobb.

Trots att det är politiskt kontroversiellt, tycks detta vara vad som händer just nu: Uber rekryterar förare. Kraven för deras enklaste variant:
  • Minst 21 år
  • privat körkort
  • privat bilförsäkring.
  • En vanlig personbil med 5 dörrar som är tillverkad 2005 eller senare