Visar poster taggade skatter:

Regeringen höjer skatten

Från Swedbank kommer en analys av hur politiska åtgärder i budgeten påverkar skattetrycket. Det är en intressant tidsserie, som visar att det är ovanligt med borgerliga regeringar som påverkar skattekvoten uppåt, men det har vi alltså nu.
Ur rapporten:
Regeringens och Sverigedemokraternas två första budgetpropositioner har däremot innehållit åtgärder som sammantaget leder till ökade ett ökat skattetryck, allt annat lika. Huvudskälet är att den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften togs bort under 2023, vilket ökar skattetrycket med cirka 0,3 procent av BNP.
Notera att det som visas i diagrammet är effekten av politiskt beslutade regelförändringar enligt regeringen, dvs finansdepartementet.

OBS: Skattekvoten kan mycket väl komma att falla framöver, och det lär regeringen i så fall framhålla. Hur går det ihop? Svaret är att på grund av vinstbeskattning och allmän progressivitet i skattesystemet, tenderar skatteintäkter som andel av BNP alltid att falla när det är lågkonjunktur (och stiga när det är högkonjunktur).

Således: Om skattekvoten skulle falla något under 2023 är det likväl så att den skulle ha fallit mer om det inte vore för regeringens åtgärder.

Ett enkelt och illustrativt sätt att jämföra skatt på arbete för låginkomsttagare

Ett enkelt och illustrativt sätt att jämföra skatt på arbete för låginkomsttagare i olika länder är att gå till OECDs Taxing Wages och ändra hushållstypen till "Single person at 67% of average earnings, without child". Vi får då se den totala skattekilen (oavsett hur den fördelar sig mellan inkomstskatter och arbetsgivaravgifter, och med beaktande av olika avdrag, såsom det svenska jobbskatteavdraget. Jag föredrar att välja ett barnlöst ensamhushåll för att jämförelsen inte ska störas av familjepolitik, då många länder ger skattereduktion istället för barnbidrag.

År 2000 låg Sverige 3e högst i denna jämförelse, efter Belgien och Ungern. Sedan dess har vi haft Perssons skattereduktion för egenavgifter och Reinfeldts jobbskatteavdrag och är inte längre lika extrema. Allt jämt är dock skatten för låginkomsttagare högre i Sverige än i de flesta andra OECD-länder, och skillnaden gentemot OECD-snittet är ungefär 10 procentenheter.


Skatteplanering i Sveriges duala inkomstskattesystem och klyvningsreglerna

I vissa kretsar är det en het fråga huruvida klyvningsreglerna (i "folkmun" kallad 3:12 reglerna, som Håkan Selin uttryckte sig i sin SNS-rapport) skapar osund skatteplanering. Så här skriver exempelvis Företagarna:
Vid seminariet för SNS-rapporten visade förre finansminister Erik Åsbrink (S) en slide där han menade att "advokater, revisorer, konsulter, läkare, ICA-handlare, riskkapitalister m.fl." är ett "skattefrälse" för att dessa kan ta utdelning till 20 procents skatt. Åsbrink gick till och med så långt att han påstod att dessa yrkesgrupper inte är entreprenörer.
Ett sätt att få förståelse för vad reglerna leder till i praktiken är att studera de (mångtaliga) sidor med råd om skatteplanering.

Hur mycket du kan ta i lågbeskattad utdelning från ditt egna bolag bestäms av 3:12-reglerna. Inom det så kallade gränsbeloppet är beskattningen 20% – jämfört med tjänstebeskattningen på ca 32–57% [...] Reglerna om lönebaserad utdelning kan ge stora utdelningsutrymmen men kräver också en hel del i löneuttag. [...] För att öka din kontanta lön kan du t ex byta bilförmån mot en höjd kontant lön och göra nettolöneavdrag. Sådan så kallad omvänd löneväxling som görs i syfte att öka löneunderlaget kan göras för alla skattepliktiga förmåner. Du kan såklart alltid välja att inte ta utdelning, i sådana fall sparas ditt utdelningsutrymme till kommande år.
För mer detaljerade tips, köp boken:

Min kommentar: Oavsett vad man tycker om huruvida ICA-handlare är entreprenörer eller ej, och oavsett var den rimliga beskattningsnivån anses ligga, torde klyvningsreglerna vara ett bra exempel på hur ett komplext skattesystem skapar onödiga extrakostnader i form av administration och transaktionskostnader pga bristande transparens, som i slutändan minskar människors produktivitet. Dessutom skapas oavsedda fördelningseffekter genom att komplexiteten gynnar skattejurister och de som har råd att anlita dem.

Debattartikel om skatterna i Svenskan

Jag, Martin Andersson, Åsa Hansson och Martin Nordin har en debattartikel om skatterna i Svenskan Dagbladet. Slutkläm:
Med tiden lär sig människor hur skatteregler är utformade och kan kringgås. Fenomenet är inte enbart av ondo. En effekt av att många högutbildade lägger extrainkomster i bolag är exempelvis att utbildningspremien i praktiken blir högre än vad de formella marginalskattesatserna ger sken av. Men denna typ av bristande transparens är i sig ett problem, inte bara för att skatteplaneringen i sig är kostsam. Ett krångligt och komplext skattesystem gynnar nämligen framför allt den med bra skattejurister. Ett enkelt och effektivt skattesystem gynnar däremot hela Sverige.
I artikeln nämner vi beräkningar av skatt på arbete som andel av disponibel inkomst vid olika percentiler i inkomstfördelningen, något som beräknats utifrån LINDA-databasen. Skillnaden för den översta tjugondelen mellan 1995 och 2016 är slående:
Medan vi diskuterade vår artikel publicerade SvD en artikel med ett snarlikt budskap skriver av debattörer från Tankesmedjan Tiden och LO. Som vi skriver håller vi med om mycket av deras problembeskrivningen, men nyanserar genom att påpeka att ett ensidigt avskaffande av #:12-reglerna inte vore lyckat (och det tolkar jag inte heller den andra artikeln som att de förespråkar), och att det finns uppsidor med att den faktiska beskattningen sänks. Likväl är huvudbudskapet att en ny skattereform vore önskvärd och vi ger följande input till vad den bör innehålla:
Förslag värda att överväga i en sådan reform är personaloptioner, sänkt eller avskaffad statlig inkomstskatt, höjt grundavdrag, ökad fastighetsskatt och enhetlig moms. Den viktiga lärdomen från historien är att regler som på pappret ser ut att ha en skarp fördelningsprofil kan genom skatteplanering förr eller senare urvattnas.
Bonusinfo: Som någon noterat gör Finanspolitiska rådet gör en snarlik analys och drar liknande slutsatser i sin rapport "Ett enklare och effektivare skattesystem". Åsa sitter ju med i rådet, men denna artikel är inte koordinerad eller på något sätt kopplad till rådet, utan började som diskussion mellan mig och Martin och Martin - och sedan ville vi kolla hur Åsa som skatteexpert såg på saken.

Är avslöjandena om skatteflykt ett tecken på orimliga skattesystem eller på ökade svårigheter att skattefinansiera välfärden?

Debatten om Uppdrag Gransknings avslöjande av vad vissa kallar skatteflykt och andra skatteplanering har gett upphov till en tämligen förutsägbar debatt. Vänstern ser exempel på hur snikna kapitalister undanhåller resurser som skulle behövas i välfärden, högern ser hur orimliga skattesystem jagar kapital bort från Sverige och andra länder med höga skatter.
Programmet ligger närmare vänsterns problembeskrivning, vilket inte minst syns på hemsidan:

Man kan lätt få intrycket att skatteflykt gör det allt svårare för staterna att få in skatter till välfärden, inte minst då det bara var ett drygt år sedan en liknande historia avslöjades genom de så kallade Panamadokumenten. Det kan därför vara värt att påminna om att OECD-ländernas stater får in mer skatteintäkter än någonsin, både realt per capita och som andel av BNP:
Betyder trenden ökade skatteintäkter att det ligger mer i högerns problembeskrivning? Nja, faktum är att de flesta skattesatser i västvärldens demokratier är på väg nedåt. Så här ser det exempelvis ut för den högsta marginalskatten på arbete:
Hur går då trenden ökade skatteintäkter och lägre skattesatser ihop? Den troliga förklaringen är att möjligheterna att sänka sina faktiska skattebetalningar genom skatteplanering var större förr, när skattesystemen på pappret var väldigt progressiva, och ofta dessutom synnerligen komplexa. Komplexitet i dessa sammanhang gynnar resursstarka - och deras skattejurister. Trenden sedan 1970-talet har varit att reformera skattesystemen i riktning mot lägre skattesatser, bredare skattebaser och minskad komplexitet. Till detta kommer en annan viktig trend, nämligen internationella avtal för att minska undanhållandet av skatt. Det fanns länge en oro att ny informations- och kommunikationsteknik skulle göra det lättare att flytta kapital och verksamheter utomlands, men samma teknik gör det också lättare att spåra och utbyta information.
2012 skrev Jesper Roine på ekonomistas om detta:
I augusti trädde ett nytt skatteavtal i kraft mellan Sverige och Schweiz. Enligt detta kommer Skatteverket få möjlighet att begära in information som i princip gör det möjligt att kontrollera att inkomster som ska beskattas i Sverige verkligen tagits upp till deklaration här. Avtalet är ett i raden av många nya eller ändrade avtal som slutits de senaste åren mellan Sverige och olika skatteparadis och avtalen har redan resulterat i en del så kallade självrättelser där personer plötsligt "insett" att de glömt att deklarera inkomster.
Jesper länkar också forskning som visar att att inflödet av nya pengar till olika skatteparadis är negativt relaterat till hur många avtal de tecknat:
Samtidigt är detta en jakt som i högsta grad pågår - ur Johannesen & Zucman
Rather than repatriating funds, our results suggest that tax evaders shifted deposits to havens not covered by a treaty with their home country.
Här gör PwC en bra sammanfattning av de starkaste internationella skattetrenderna just nu (2016). Bland annat kan man läsa:
Regeringar är mycket angelägna och kommer sannolikt att lägga stora resurser på att bekämpa aggressiv skatteplanering och få in ökade skatteintäkter till det egna landet. Detta ökar risken för dubbel beskattning av bolagens vinster. [...] Transparens och öppenhet är de nya nyckelorden. För företag blir det allt viktigare att tydligt kunna redovisa hur olika vinster beräknas och var de uppkommer.
Således: När avslöjanden om skatteplanering duggar tätt är det lätt att få intrycket att fenomenet ökar, men avslöjandena är sannolikt istället tecken på att allt mer upptäcks. Skattesystemen inom OECD kännetecknas de av minskad komplexitet och lägre skattesatser nu än förr, men skatteintäkterna ökar likväl. Skattejurister varnar företagen för risken att företagens vinster beskattas i mer än ett land.