Det stormar lite bland (vissa) svenska nationalekonomer: Pettersson-Lidbom
anklagar Dahlberg m fl för "oredlighet i forskning". Eftersom jag är synnerligen intresserad av forskningsfrågan - huruvida etnisk mångfald leder till minskat stöd för välfärdsstaten - har jag följt diskussionen med intresse.
För det första ska sägas att jag har svårt att se varför Pettersson-Lidbom tar till en storslägga av detta slag, och något forskningsfusk framkommer knappast i deras meningsutbyte (
anklagelse,
svar). På de flesta punkter tycker jag också att de anklagade svarar bra.
På en punkt håller jag dock inte med (och det som nu följer är således en rent akademisk kommentar. Det är också en kommentar kring vad jag ser som mest intressant i hela historien, nämligen själva forskningsfrågan)
Recap:
Genom att utnyttja slumpmässigheten i utplacerandet av flyktingar i Sverige, har författarna identifierat ett orsakssamband från ökad etnisk mångfald till minskat stöd för inkomstomfördelning. PPL menar att författarna mätt stödet för omfördelningspreferenser med flera olika frågor, och sedan bara analyserar den fråga där de hittar tydligast stöd för att etnisk mångfald leder till minskat stöd för omfördelning.
Författarna svarar:
Vad gäller de tre kvarvarande frågorna, "Minska de sociala bidragen?", "Öka det ekonomiska stödet till invandrare så att de kan bevara sin egen kultur?" och "Minska den offentliga sektorn?", så stämmer det att vi i tidiga utkast och konferenspresentationer redovisade resultat för alla dessa. Varför har vi i artikelversionen då bara kvar frågan om sociala bidrag?
Notera här att de faktiskt tar sig an kärnfrågan, och återger denna på ett rättvisande sätt. De fortsätter:
För det första tyckte vi att frågan om nivån på sociala bidrag (det vill säga om man bör "Minska de sociala bidragen?") var den fråga som var den bästa indikatorn på stödet för omfördelning från rika till fattiga. Formuleringen "sociala bidrag" är nära länkad till termen "socialbidrag" vilket är ett direkt mått på samhällets stöd till den som saknar egen försörjning.
Jag är inte helt övertygad. Formuleringen "sociala bidrag" är oklar och kan av de svarande tolkas som socialbidrag, alla transfereringar eller som hela den offentliga sektorn. Även om det tolkas om socialbidrag kvarstår invändningen att socialbidraget inte är någon stor del av den totala omfördelningen från rik till fattig. Författarna är inte omedvetna om dessa problem, och skriver:
Vi tyckte emellertid också att de andra två frågorna var intressanta. När det gäller storleken på offentliga sektorn ("Minska den offentliga sektorn?") tyckte vi det var intressant att undersöka om förändringar i viljan att omfördela från rika till fattiga spiller över på inställningen till offentliga sektorn. Offentliga sektorn omfattar emellertid, särskilt i ett land som Sverige, fler aspekter än omfördelning från rika till fattiga – t ex omfördelning över livscykeln, från individer utan barn till individer med barn, etcetera, och vi såg det därför som ett mått som var mer indirekt länkat till viljan till omfördelning från rika till fattiga.
Här skulle jag göra bedömningen att frågan om att "Minska den offentliga sektorn?" är att föredra, både för att den är tydligare, och för att det faktiskt är väldigt svårt att peka ut vad i den offentliga sektorn som omfördelar från "rik" till "fattig" och vad som inte gör det. (Det är f ö en fråga jag höll på att snöa in på fullständigt ett tag, se Bergh 2005a, b).
Nåväl, författarna skriver sedan:
De resultat vi fann i dessa tidiga utkast var: i) Inget tecken på att flyktinginvandringen hade lett till någon förändring i stödet för offentlig sektor. [...] Vi valde [...] att fokusera uppsatsen på måttet sociala bidrag, då vi ansåg detta mått vara mest relevant för vår frågeställning, medan de andra måtten inte tillförde någon för vår specifika forskningsfråga relevant information. Genom att fokusera på frågan om sociala bidrag kunde vi hålla uppsatsen mer kort och koncis.
Fair enough. Detta är naturligtvis inte forskningsfusk.
I kärnfrågan lär vi oss emellertid att ökad etnisk mångfald orsakar minskat stöd för omfördelning när det mäts genom att fråga om "sociala bidrag" men inte när det mäts genom att fråga om "den offentliga sektorn". Det är intressant, och skulle kunna tolkas som att stödet för den offentliga sektorn är mer robust än stödet för transfereringar, alternativt som en indikation på att "sociala bidrag" inte har samma positiva värdeladdning som "den offentliga sektorn".
Referenser:
Dahlberg Matz, Karin Edmark, Heléne Lundqvist (2012), “Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution," Journal of Political Economy, 20(1): 41-76.
Bergh, Andreas. 2005. "On the Counterfactual Problem of Welfare State Research: How Can We Measure Redistribution?" European Sociological Review 21:345-357.
Bergh, Andreas. 2005. "On Inter- and Intra-Individual Redistribution of the Welfare State." Social Science Quarterly 86:984-995.
