Berghs betraktelser

Min senaste DN-kolumn genererade oväntat mycket positiv feedback. Tre kommentarer kan göras maa frågor/feedback som jag fått:

1. Varför nämner jag just m, kd och sd?

Svar: De är konservativa partier som gör en poäng av att värna svensk kultur, vilket gör deras beteende intressant/ironiskt. Men kultur är naturligtvis en funktion av allas agerande, och skulden ligger inte bara hos dessa.

2. Är samsyn och konsensus alltid något positivt?

Svar: Nej. Men att kunna kompromissa utifrån tydliga och stora åsiktsskillnader (vilket ofta varit fallet i svensk politik) är något annat än åsiktskorridorer, konflikträdsla och tävlan om att vara mest upprörd över sådant som alla ogillar.

3. Vad tycker m om texten?

Svar: Ingen aning. Men flera har hört av sig med uppskattning och berättat att det finns personer inom partiet som inte gillar dess agerande rörande exvis misstroendevotum och friare hyressättning i nyproduktion.

Det var det hela. Vill någon ha mer gnäll om att det var bättre förr, kan jag (helt oironiskt) rekommendera Torbjörn Elenskys fundering kring kultursidornas förfall i Respons.

Krönika i Tidningen Näringslivet:

Historiskt sett kan hävdas att såväl kontoret som fabriken är strukturer vars uppgång sammanfaller med industrialiseringen. Hemarbete var normen i jordbrukssamhället, men också inom många hantverksyrken innan ångmaskiner, elmotorer och löpande band radikalt förändrade arbetslivet. Även intellektuella, forskare och författare satt ofta bokstavligt talat på sin kammare och skrev. Nu är många tillbaks exakt där. Var kontorsarbetsplatsen bara en historisk parentes?

Skriver på Arbetsmarknadsnytt under rubriken Låt Giggarna gigga:

Är det självklart att detta [fasta anställningar] är att föredra, ens för de anställda? Inte nödvändigtvis. Det ekonomiska utrymmet för matleveranser begränsas både av kundernas betalningsvilja och av restaurangernas marginaler. För att fasta anställningar med acceptabla löner ska fungera ekonomiskt krävs att matkurirernas produktivitet är tillräckligt hög. I klartext betyder detta att de mer eller mindre ständigt måste vara sysselsatta med att leverera mat, och endast den som cyklar fort nog kommer att efterfrågas av plattformarna. Hux flux har ett enkelt extraknäck för vem som helst som kan cykla förvandlats till ett kvalificerat jobb för starka, snabba och vältränade. Hux flux har ett enkelt extraknäck för vem som helst som kan cykla förvandlats till ett kvalificerat jobb för starka, snabba och vältränade.

Den som har en reguljär anställning förväntas använda arbetstiden åt att jobba för sin arbetsgivare, och arbetsgivaren kan förväntas vilja kontrollera att så också sker. Om gig-ekonomin tvingas använda sig av reguljära anställningar försvinner därför mycket av vad giggarna själva enligt forskningen uppfattar som gig-ekonomins fördelar: den höga graden av autonomi och möjlighet att styra över var, när och hur mycket man arbetar.

Min senaste DN-kolumn diskuterar en viktig poäng med externa konsulter, omorganisationer och chefer som inte sitter för länge. Detta görs utifrån tre exempel: Ystadfamiljen, JobbMalmö och Harrisburgolyckan.

De tre episoderna skiljer sig rejält från varandra, men det finns nyckelord i beskrivningarna som vittnar om gemensamma drag: Omorganisation. Nytillträdd. Nytt arbetsskift. I samtliga tre fall pågår något problematiskt som upptäcks och åtgärdas först när nya ögon ser situationen i nytt ljus.

Om Ystadfamiljen i SVT:

Myndigheten [Skatteverket] upptäcker då att pappan fått sjukersättning i närmare tio års tid. [...] Föräldrarna har vid det tillfället två skolpliktiga barn, men lyckas få Ystads kommun att bedöma barnen som "varaktigt vistandes utomlands". Den svenska skolplikten upphör alltså.[...] Skolchefen som började undersöka familjen, vill dock inte lägga någon skuld på sina föregångare [...]

Om Harrisburgolyckan finns det massor skrivet, men på sid 19 i den officiella rapporten kan man läsa följande:

It is Brian Mehler, who has just come in to relieve Bill Zewe as shift supervisor, who gets credit for the day's first major correct move [...] For whatever reason and by whatever route, Mehler has arrived at exactly the right decision just 20 minutes after coming on the scene fresh from the outside.

Det fel som upptäcktes var att en kontrollampan indikerade att en spänning var på som skulle stänga ventilen, men ventilen hade fastnat och lampan sade alltså inget om ventilens faktiska läge, bara att den borde vara stängd. I kommentarsfältet på DN har jag fått lära mig att detta sätt att koppla på numera kallas "Harrisburgkoppling", och (såklart) bör undvikas.

Rapporten är f ö mycket intressantare läsning än vad väntar sig: U.S. Department of Energy Office of Scientific and Technical Information. 1979. Three Mile Island: a report to the commissioners and to the public. Volume I. United States. doi:10.2172/5395798.

Om JobbMalmö:

2012 skulle Malmö Stad omorganisera sina arbetsmarknadsinsatser. Istället uppdagades hur anhöriga till chefer och politiker hade en gräddfil till jobbinsatser, snedvriden konkurrens och uppblåst statistik. Här är Sydsvenskans granskning. I denna artikel berättas följande:

Den 11 oktober lyfte sektionschefen på en annan avdelning på JobbMalmö, Lars Ekström, frågan med Saida Sokolovic [...] Nu hände saker. Saida Sokolovic kontaktade Ronny Hansson som i sin tur skrev ett upprört mejl till Lars Ekströms chef, Monika Herstedt. Ronny Hansson skrev att Saida Sokolovic fått "kränkande frågor om hennes privatliv och hennes relation till några nämnda medarbetare".

Ny DN-kolumn! Nyckelformulering:

Det samhälle som är bäst rustat för denna osäkra framtid är inte det bunkrande samhället, utan det flexibla och adaptiva. Det är vår förmåga att anpassa oss till kraftigt och snabbt förändrade omständigheter som är mänsklighetens ess i rockärmen.

Notera att det i papperstidningen står att permitteringsstöd söks från tillväxtverket men handläggs av skatteverket (vilket var förslaget) men så blev det inte (tillväxtverket handlägger också). Det är rättat på nätet.

Notera också att jag helst ville ha rubriken "Flexibilitet slår prepping" inte bara på min egen blogg (utan i tidningen och DNs sajt), men prepping är inget svenskt ord. Vad säger man då? Prepperi? Och är prepper (som gick bra) ett svenskt ord?