En tweet med en enkel lärdom från grundkursen i mikroekonomisk teori tog oväntat skruv:
Bl a ledde den till att Svenska Dagbladets debattsida hörde av sig och ville ha
en debattartikel som utvecklar resonemanget. Kanske är detta första debattartikeln uppbyggd kring de mikroekonomiska favoritbegreppen begreppen inkomst- och substitutionseffekter?
Ur artikeln:
Samhällsekonomiskt sett är generella stöd nästan alltid att föredra framför åtgärder som mixtrar med prismekanismen (det vill säga marknadens prissättning av varor och tjänster). Prishöjningar skapar nämligen två olika effekter som påverkar människors välfärd och beteende: en inkomsteffekt och en substitutionseffekt. Den förra innebär att vi blir fattigare när el och drivmedel blir dyrare. För hushåll med små marginaler kan inkomsteffekten vara betungande, och det är begripligt att regeringen vill ge kompensation för att motverka effekten. [...] Den andra effekten, substitutionseffekten, innebär att människor försöker byta ut det som blivit dyrare mot något som relativt sett är billigare och kan fungera som substitut: att skaffa en bränslesnålare bil, åka mer tåg, cykla eller jobba mer hemifrån, exempelvis. [...] När nu miljöpolitiken får oväntad hjälp av tragiska händelser i vår omvärld, kan jag personligen tycka att regeringen borde ha viktigare saker för sig än att hitta sätt att kompensera bilister som dessutom bidrar till ökad efterfrågan på rysk olja och gas.
