Berghs betraktelser

Följande faktum diskuteras förvånansvärt lite: Skillnaden mellan hög och låg avkastning på premiepensionen motsvarar flera tusenlappar i månatlig pension, och beror mestadels (för att inte säga helt) på om individen haft tur eller otur med sina placeringsval i premiepensionssystemet.

Bland dem som började ta ut sin pension i början av 2021 var premiepensionen 1 600 kronor i månaden i genomsnitt. För hälften av pensionärerna låg premiepensionen inom intervallet 1 200 kronor till 2 200, för andra hälften var spridningen högre än så. Spridningen har ökat över tiden, enligt Pensionsmyndighetens statistik:

Diagrammet ovan är föredömligt informativt. Så här förklarar Pensionsmyndigheten vad det visar:

Lådornas övre och nedre gräns motsvarar 75:e respektive 25:e percentilen för månadsbeloppet. En percentil är en procent av observationerna ordnade i storleksordning från den minsta till den största, här den minsta till den högsta premiepensionen. Det horisontella strecket i lådan markerar medianen och punkten markerar medelvärdet. De vertikala strecken som utgår från lådorna bestäms av intervallet av månadsbeloppen mellan den 25:e och 75:e percentilen multiplicerat med 1,5. Det motsvarar ungefär 1:a respektive 99:e percentilen om observationerna är normalfördelade. Lådornas bredd motsvarar här andelen av observationer som respektive grupp utgör.

Det finns också en könsdimension:

Min kommentar: Det är välkänt att män är mer risktagande än kvinnor. Vanligen syns detta i att män är överrepresenterade både i väldigt bra och väldigt dåliga utfall. I pensionssystemet täcker emellertid garantipensionen upp för dåliga placeringar och sparandets långsiktiga natur gör att risktagande premieras. Det månatliga beloppet är mer än 1000 kr högre för män.

En av mina återkommande käpphästar är att pensionsprognoserna bör beakta ekonomisk tillväxt. Skälet är att ekonomisk tillväxt är den viktigaste faktorn för pensionernas framtida nivå (i ett system som likt Sveriges huvudsakligen är ett fördelningssystem) och när prognoser görs med ett antagande om nolltillväxt ser pensionerna sämre ut än vad de faktiskt är. (Här är ett blogginlägg från 2018, här är ett från 2006).

Tyvärr går utvecklingen åt andra hållet, och för några månader sedan noterade jag att möjligheten att själv laborera med olika antaganden om framtida tillväxt i den egna pensionsprognosen har tagiotsbort från den officiella prognostjänsten minpension.se . Jag har mailat en hel del med myndigheten men inte fått någon klarhet i varför möjligheten att se hur olika grader av positiv ekonomisk tillväxt påverkar pensionerna har tagits bort från tjänsten. En sökning visar dock att sajten som helhet nästan helt undviker att nämna begreppet tillväxt:

Nu har dock Timbro lanserat en pensionsprognostjänst som beaktar tillväxt.

Å ena sidan tycker jag det är utmärkt, å andra sidan är det lite synd att uppgiften att förklara tillväxtens betydelse för pensionerna nu sannolikt kommer att uppfattas som politiserad.

Det bästa med tjänsten tycker jag är den grafiska illustrationen av prognosen som ges när användaren har matat in startlön, ålder och andra parametrar som avgör löneutveckling och sedan pension.

Pensionsmyndigheten borde kunna inspireras av figuren och i sina prognoser och de orangea kuverten visa motsvarande bild, men med heldragen linje för den historiska utvecklingen som varje individ har haft och en streckad för den prognostiserade utvecklingen.

Mitt och Agneta Kruses arbete med en ESO-rapport om socialförsäkringar börjar gå mot sitt slut. En slutsats som jag dragit finns inte med i rapporten:

Pensionsmyndighetens rapporter och analyser är bland de bästa bland alla myndigheter i Sverige. Inte minst är figurerna ofta både intressanta och informativa.

Ett exempel:

Här syns - bland annat - att garantipensionen utgör en allt mindre del av de totala pensionsutbetalningarna. Varför då undrar kanske någon - och svaret är att den är prisindexerad. I tider med låga prisökningar och positiv real ekonomisk tillväxt, krymper alltså dess andel.

Här är ett annat bra exempel:

Som synes skapar garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd marginaleffekter på runt 90 procent även vid hyfsade månadslöner. Och ersättningstaket i det offentliga systemet skulle skapa 100%iga marginaleffekter för höginkomsttagare om det inte vore för tjänstepensionerna.

Hittade denna bland Pensionsmyndighetens undersökningar om kunskap och attityder till pension

Å andra sidan ställdes också en öppen fråga, där svaren tyder på att många vid en öppen fråga inte tänker på hur stor roll pensionsåldern spelar:

1. Minska utbetalningarna till nuvarande pensionärer
2. Öka inbetalningarna från de arbetande
3. Anpassa systemet genom att successivt höja åldersgränserna för när man får börja ta ut pension
4. Strunta i de statsfinansiella konsekvenserna och låta systemet gå back.

Så här har förväntad livslängd från SCB (beräknat på förväntad återstående livslängd vid 50 års ålder, för att inte påverkas av spädbarnsdödlighet och liknande som är mindre relevant i pensionssammanhang) och faktisk genomsnittlig pensionsålder (från OECD) sedan 1965:

Kommentar: Under lång tid levde vi längre och gick i pension allt tidigare (samtidigt som barnafödandet minskade). Trenden mot lägre faktiskt pensionsålder bröts när det nya pensionssystemet sjösattes 1999, då flexibel pensionsålder (dock tidigast vid 61 (65 om man hamnar på 'golvet' dvs garantipension) infördes samtidigt som pensionen blir avsevärt högre om man går senare än 61. De senaste åren tycks ökningen i pensionsålder ha avstannat för män, vilket är intressant.

Trots ökningen, faller fortfarande kvoten mellan faktisk pensionsålder och den förväntade livslängden:

Figuren ovan är från pensionsåldersutredningen, SOU 2013:25. Där finns även en illustration av hur reglerna i pensionssystemet och medellivslängd har förändrats sedan 1913 (då Sverige fick vad som brukar kallas världens första universella pensionssystem):

En central fråga i sammanhanget är om det är fler friska eller fler sjuka år som står för ökningen av livslängden. Det finns tre hypoteser: Expanderad, uppskjuten eller komprimerad sjuklighet. Budskapet i 2009 års folkhälsorapport är att det främst är friska år som läggs till livet. Forskningen är dock inte helt entydig. Här är en bra översikt från Läkartidningen (dock från 2005). Den sammanfattas så här:

Hittar jag nyare surveys läggs de här - tipsa gärna!