Visar poster taggade politik:

Att göra-lista för den nya regeringen.

Sverige har fått en ny regering. Vi får se hur bra det blir, men då min ambition är att vara optimistisk och konstruktiv har jag börjat skissa på en att göra-lista. Först kommer tre förslag som borde vara lätt fixade redan denna höst:

1. Återinför Social Rapport.
Långvarig fattigdom är ett större samhällsproblem än temporär fattigdom. Tyvärr saknas regelbunden statistik och uppföljning av hur långvarig fattigdom utvecklas. Intressant nog fanns just sådan i den återkommande publikationen Social Rapport, som i 2010 års utgåva hade följande intressanta bild:
Tyvärr är rapporten från 2010 den senast utkomna, eftersom den föll mellan stolarna när myndighetsstrukturen ändrades - se tidigare bloggpost.

2. Öka transparensen i skatter och avgifter genom tydligare lönebesked för statligt anställda (i hopp om att kommuner och privata arbetsgivare följer efter).
Många svenskar vet inte hur mycket de betalar i skatt och vart skatteintäkterna går. En mer transparent redovisning av detta är ett av förslagen i min och Agneta Kruses ESO-rapport. Det finns många argument för denna typ av transparens, men ett viktigt sådant lyfte vi fram i vår debattartikel med anledning av rapporten:
För att försäkringar ska ge människor trygghet måste de veta att de är försäkrade, mot vad och vilka villkor som gäller. Detta är självklart på marknaden för privata försäkringar, men det är minst lika viktigt när staten tvingar människor att vara försäkrade. Likväl är staten notoriskt dålig på att informera människor om socialförsäkringarna, vad de försäkrar och vad det kostar.

I rapporten visar hur det skulle kunna se ut på lönebeskeden:

3. Sätt åter fart på reformeringen av hyresmarknaden
Moderaterna bidrog 2021 till att skapa en regeringskris när januaripartierna föreslog en friare hyressättning i nyproduktion. Förklaringen var, sägs det, att man tog chansen att sätta en käpp i hjulet för s-regeringen (jag skrev om detta här). Det senare målet får nu anses vara uppfyllt med råge. Som den kloke Fredrik Kopsch påpekar är möjligheterna att reformera hyressättningen sannolikt bättre nu än de var under januaripartiernas tid.

Det Moderaterna "röstade emot" kan alltså ha varit ett system som blivit lika dåligt, eller kanske till och med sämre, än det vi har idag.
Det här är förstås bara mina spekulationer. Det enklaste sättet för Moderaterna att tysta kritikerna är att omgående remittera förslaget om fri hyressättning i nyproduktion samt tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur en övergång för hela beståndet enklast kan genomföras.
Dessa tre förslag är rimligen att betrakta som en mjukstart. Fler kommer!

Jag och Calmfors kommenterar moderaternas förslag om högskostnadsskydd på elpriset

Jag och Lars Calmfors kommenterar moderaternas förslag om högskostnadsskydd på elpriset i SVT här. Ser att SVT ki sin rubrik använder formuleringen "Maxtak" om förslaget, vilket är ett nonsensbegrepp som moderaterna inte ska lastas för, mina efterforskningar tyder på att termen först siktade på Omni och olyckligt nog verkar sprida sig.
Mer diskussion på twitter.


DN-kolumn om svensk politisk kulturs förfall

Min senaste DN-kolumn genererade oväntat mycket positiv feedback. Tre kommentarer kan göras maa frågor/feedback som jag fått:

1. Varför nämner jag just m, kd och sd?
Svar: De är konservativa partier som gör en poäng av att värna svensk kultur, vilket gör deras beteende intressant/ironiskt. Men kultur är naturligtvis en funktion av allas agerande, och skulden ligger inte bara hos dessa.

2. Är samsyn och konsensus alltid något positivt?
Svar: Nej. Men att kunna kompromissa utifrån tydliga och stora åsiktsskillnader (vilket ofta varit fallet i svensk politik) är något annat än åsiktskorridorer, konflikträdsla och tävlan om att vara mest upprörd över sådant som alla ogillar.

3. Vad tycker m om texten?
Svar: Ingen aning. Men flera har hört av sig med uppskattning och berättat att det finns personer inom partiet som inte gillar dess agerande rörande exvis misstroendevotum och friare hyressättning i nyproduktion.

Det var det hela. Vill någon ha mer gnäll om att det var bättre förr, kan jag (helt oironiskt) rekommendera Torbjörn Elenskys fundering kring kultursidornas förfall i Respons.


SNS analys om kommunala bolag

I dag presenterades min och Gissur Erlingssons SNS-rapport om kommunala bolag. Rapporten bygger huvudsakligen på tre publicerade vetenskapliga artiklar om olika aspekter av kommunala bolag, och rapporten i sin tur kan sammanmfattas i tre punkter:
  • Kommuner med många bolag har en mer komplex organisationsstruktur där många sitter på dubbla stolar, vilket försvårar granskning och ansvarsutkrävande
  • Det råder oklarhet om bolagsstyrelseledamöterna ska arbeta för partiets, bolagets eller kommunens bästa.
  • Kommuner med fler bolag har högre kommunalskatt, högre uppfattad korruption men inte bättre företagsklimat och inte nöjdare medborgare.
Gissur och jag har idag också en debattartikel i Svenska Dagbladet. I denna efterlyser vi en utredning som tar ett samlat grepp kring bland annat följande frågor:
  • Av vilka skäl skapar kommunerna bolag?
  • På vilka områden är det lämpligt att kommuner bedriver bolags­verksamhet?
  • Hur uppnås hög kvalitet på ägar­styrningen så att risken för oegentligheter minimeras?
  • Vad ska en styrelse­ledamot i ett offentligt ägt bolag i grunden rikta sin lojalitet mot?
  • Bör inte bestämmelserna i lagen om offentlig anställning (LOA) om bisysslor, precis som för alla kommun­anställda, också gälla anställda i kommunala bolag?
Även Dagens Samhälle skriver om vår rapport.

Läsare av denna blogg torde känna igen det mesta från Det stora inlägget om kommunala bolag som skrevs i januari 2021 (Då var en av artiklarna fortfarande pågående arbete, men resultaten stod sig i den nu publicerade versionen).

Under det (välbesökta!) seminariet på SNS gjorde jag en prognos: Ökningen av antalet bolag i Sverige kommer att stanna av, men det finns få krafter som verkar i riktning mot att antalet ska falla.

En debattartikel om inkomst- och substitutionseffekt (!)

En tweet med en enkel lärdom från grundkursen i mikroekonomisk teori tog oväntat skruv:
Bl a ledde den till att Svenska Dagbladets debattsida hörde av sig och ville ha en debattartikel som utvecklar resonemanget. Kanske är detta första debattartikeln uppbyggd kring de mikroekonomiska favoritbegreppen begreppen inkomst- och substitutionseffekter?
Ur artikeln:
Samhällsekonomiskt sett är generella stöd nästan alltid att föredra framför åtgärder som mixtrar med pris­mekanismen (det vill säga marknadens prissättning av varor och tjänster). Pris­höjningar skapar nämligen två olika effekter som påverkar människors välfärd och beteende: en inkomst­effekt och en substitutions­effekt. Den förra innebär att vi blir fattigare när el och drivmedel blir dyrare. För hushåll med små marginaler kan inkomst­effekten vara betungande, och det är begripligt att regeringen vill ge kompensation för att motverka effekten. [...] Den andra effekten, substitutions­effekten, innebär att människor försöker byta ut det som blivit dyrare mot något som relativt sett är billigare och kan fungera som substitut: att skaffa en bränsle­snålare bil, åka mer tåg, cykla eller jobba mer hemifrån, exempelvis. [...] När nu miljöpolitiken får oväntad hjälp av tragiska händelser i vår omvärld, kan jag personligen tycka att regeringen borde ha viktigare saker för sig än att hitta sätt att kompensera bilister som dessutom bidrar till ökad efterfrågan på rysk olja och gas.