Visar poster taggade handel:

Om protektionism i Tidningen Näringslivet:

Jag skriver om protektionism i Tidningen Näringslivet:
"Jobba hårdare om du vill behålla ditt jobb" är inget smart budskap att skicka till ett lands arbetare om målet är att främja öppenhet och motverka protektionism. Det är också ett helt felaktigt budskap. Handel är ingen tävling som tvingar människor att jobba hårdare. Handel hjälper oss alla att jobba smartare genom att dra nytta av andra människors färdigheter.

Källor till ny forskning om vad som förklarar människors attityd till handel:
Lukinovich, H., Nurullayev, D., & Garand, J. C. (2020). Trade-Induced Job Loss and Support for Free Trade. Social Science Quarterly, 101(5), 2017–2031. https://doi.org/10.1111/SSQU.12852
Mansfield, E. D., & Mutz, D. C. (2009). Support for Free Trade: Self-Interest, Sociotropic Politics, and Out-Group Anxiety. International Organization, 63(3), 425–457. https://doi.org/10.1017/S0020818309090158
Essig, J., Xu, P., Garand, J. C., & Keser, C. (2021). The "Trump" Effect: Political Elite and Support for Free Trade in America: Https://Doi.Org/10.1177/1532673X21992124, 49(3), 328–342. https://doi.org/10.1177/1532673X21992124


I DN om Pietra Rivolis "The Travels of a T–Shirt in the Global Economy"

DN har en sommarserie i vilken skribenterna ombetts att skriva om böcker som hjälper oss att förstå vår samtid. Jag skriver om "The Travels of a T–Shirt in the Global Economy" av Pietra Rivoli (som jag också tipsat om i Bergh & Wernberg). Ur texten:
T-tröjan som såldes billigt i Florida var alltså gjord av bomull odlad inte långt ifrån Florida, i delstaten Texas. Men tyget vävdes och tröjan syddes på andra sidan jordklotet, innan den åter transporterades till USA för att säljas till priset av en billig hamburgare. Det ligger nära till hands att tolka T-tröjans farande över jordklotet som ett klockrent exempel på marknadslogikens avigsidor, men så enkelt är det inte. Kinesiska T-tröjor görs av bomull från Texas, inte främst på grund av marknadskrafterna, utan för att USA:s bomullsindustri åtnjuter subventioner och politiska stöd som går tillbaka till slaveriets dagar.

Några exempel på när högertjejen i "Hjälpas åt" har fel.

En vanlig uppfattning är att handel och ekonomisk globalisering gör att vi måste arbeta mer och hårdare. Det är fel i sak, och förmodligen är det dessutom en ostrategisk argumentation om man vill att stödet för marknadsekonomin ska öka.
I grunden är det hela enkelt: Vi byter varor och tjänster med andra för att det är enklare än att göra allt själv. Arbetsdelningen gör att vi kan få mer av det vi vill ha, men den gör också att vi kan unna oss att ta det lugnare.
Argumenten som högertjejen framför här, är nästan ordagrant hämtade från den svenska debatten. Men den ekonomiska globaliseringen är inte en tävling om jobb, den är ett sätt att hjälpas åt genom att handla med människor i andra länder. Om indiska programmera är bra på att koda, kan människor någon annanstans ägna sig åt grafisk design eller batteriforskning. Vi blir rikare - och kan unna oss att jobba mindre - vilket vi också gör i genomsnitt:
Diagrammet ovan kommer från Boppart & Krusell.
Högertjejen är också snett på det när det gäller företagsklimatet i högskatteländer, och hon är (åtminstone initialt) mer pro-business än pro-market. Läs mer om detta i boken som kan beställas här!

Kolumn i DN om huruvida handel skapar ojämlikhet (bland annat)

Tisdagens DN-kolumn är inspirerad av en särskild hylla som finns i de flesta välsorterade livsmedelsbutiker i Sverige, nämligen importhyllan. Numera kallas den oftast "All världens mat" och den hyser en säregen blandning av produkter.
Detta leder till en diskussion om handel och globalisering i allmänhet. Bland annat nämner jag ett nytt papper som undersöker närmare vilka länder som gör att det finns ett positivt samband mellan globalisering och ojämlikhet inom rika länder. Det är skrivet av Florian Dorn, Clemens Fuest och Niklas Potrafke. och nyligen publicerat som working paper.
En illustrativ bild ur pappret visas nedan: På x-axeln visas ökning av globalisering, på y-axeln ökning av ojämlikhet (för disponibel inkomst). Det syns tydligt att det positiva sambandet mellan globalisering och ojämlikhet drivs av Kina och några transitionsländer i Östeuropa. (I pappret finns IV-skattningar och andra globaliseringsmått, men en bra scatterplot av förstadifferenser är (som så ofta) tillräckligt för att förmedla poängen.
Jag nämner också ett resultat om öppenhet och lönediskriminering. Det kommer från Black & Brainerd (2004). Ur abstract:
The authors compare the change in the gender wage gap between 1976 and 1993 in concentrated versus competitive manufacturing industries, using the latter as a control for changes in the gender wage gap that are unrelated to competitive pressures. They find that while trade increases wage inequality by modestly reducing the relative wages of less-skilled workers, at the same time it appears to benefit women by reducing the ability of firms to discriminate.

Om fruktdrycker, handel och bistånd

Detta seminarium i Visby tar upp en intressant fråga:
Trade Not Aid – the best solution to fight poverty in the developing world?
Minst lika intressant är vem som ordnar seminariet: Froosh AB. Just det - Smoothiemakarna.
Etisk konsumtion och varumärkesbyggande gentemot världsförbätrrare är förvisso inget nytt. Men nu ställs frågan om handel i sig är bättre än bistånd. Froosh har mig veterligen aldrig kört kampanjer av typen 'för varje flaska du köper skänker vi en tallrik gröt till behövande". Istället beskriver företaget - helt korrekt - handel i sig som en välgärning också för fattiga länder:
de tropiska fruktodlingar som förser oss i europa med många av våra favoritfrukter skapar också välbehövliga arbetstillfällen, ökad handel, genererar skatteintäkter för staten och leder till förbättrad infrastruktur i det lokala samhällena. man kan faktiskt säga du handlar med ett samhälle på landsbygden i ett utvecklingsland varje gång du köper en mango eller ananas.
När de på sin facebook-sida får frågan om att lansera ekologiska produkter svarar de:
hej XXX!
många av de plantage vi köper frukt från är kooperativ av oberoende bönder som äger små tomter där familjen odlar frukt och grönsaker. vi kräver inte att de odlar sina fruktplantor helt utan bekämpningsmedel eftersom det skulle riskera att skördarna förstörs av djur eller mikroorganismer. detta skulle i sin tur lämna familjerna utan inkomst, då de inte kan sälja sina grödor.
Då återstår bara två punkter:
1. Ja, Fredrik Segerfeldt ska vara med på seminariet.
2. Flaskan som markerats är min favorit, ananas, banan & kokos. Av erfarenhet vet jag att den jag gillar bäst är den som riskerar ryka ur sortimentet när företag vinstmaximerar. Så köp och njut så länge det varar!