Visar poster taggade amikro:

Oavsedda konsekvenser 2: När regler för ökad flygsäkerhet gör att fler dör i biltrafiken

I popekonomiboken "Why popcorn costs so much at the movies" ägnar Richard B. McKenzie ett kapitel åt vad han kallar "the law of unintended consequences". Bland annat beskriver han hur flygkraschen i Sioux City i USA 1989 bidrog till lagstiftning om att spädbarn måste bältas i egen stol (snarare än att sitta i förälderns knä). Trots att kraschen var spektakulär överlevde 185 av 296 ombord, men bland de omkomna fanns två spädbarn.
Lagen innebar att flygresor blev avsevärt dyrare för passagerare med spädbarn - men det var ett litet pris för säkerhet som kunde rädda barns liv sades det.
Det är dock mycket sällsynt med flygolyckor där barn som dör skulle ha överlevt om de suttit bältade i en egen stol. McKenzie hänvisar till utredningar som visar att lagen som mest räddat några enstaka. Samtidigt är flyg, bil och buss relativt goda substitut i USA, och många barnfamiljer väljer således buss eller bil när flyget blir dyrare. Problemet är att vägtrafik är farligare i flyg och i trafiken dör runt tusen barn årligen i USA.
Nyare statistik bekräftar detta: "Motor vehicle deaths" pendlar mellan 30 000 och 40 000 årligen i USA, vilket kan jämföras med USAs kommersiella flygtrafik, där ingen (!) dött de senaste åren.
McKenzie tar också upp forskningen (till slut publicerad i Applied Economics) som visar att det minskade flygandet efter 9/11 attacken ledde till fler döda i trafiken:
After controlling for time trends, weather, road conditions and other factors, we find that travellers’ response to 9/11 resulted in 327 driving deaths per month in late 2001. Moreover, while the effect of 9/11 weakened over time, as many as 2300 driving deaths may be attributable to the attacks.
Om detta var en avsedd eller oavsedd effekt av 9/11 attacken framgår dock inte.

Oavsedda konsekvenser 1: När förbud mot avsked gör att färre anställs.

Många politiska åtgärder har oavsedda konsekvenser. I många fall kan de förstås utifrån ganska enkel ekonomisk teori.
Under sommaren har jag samlat på mig några exempel. Här kommer det första:
1939 införs en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda gifta kvinnor. Tanken var såklart att stärka gifta kvinnors ställning på arbetsmarknaden, men lagen gjorde det mer riskabelt att anställa gifta kvinnor och fick därför motsatt effekt.
Jag lärde mig detta på Skarhults slotts utställning "Den dolda kvinnomakten", men notera att förklaringen som ges på utställningen inte gör effekten begriplig:

Lockpriser på lägenheter lönar sig

Ett nytt wp av Luca Repetto och Alex Solís använder svenska lägenhetsaffärer för att undersöka om det lönar sig att sätta utgångspriset på exempelvis 995 000 snarare än 1 000 000. Det visar sig att lägenheter med utgångspris just under en jämn miljon har ett slutpris som är 3-5 procent högre än lägenheter med utgångspris på hela miljoner.
Författarna menar också att skillnaden inte kan förklaras av att mäklare sorterar lägenheter, så att bättre lägenheter får det något lägre slutpriset. Effekten beror på att lgh med det något högre priset lockar färre spekulanter och färre bud.
En kul detalj, som de nog är smarta nog att inte dra några växlar på, är att effekten tycks vara större i Stockholm än i resten av landet, vilket i sin tur tycks drivas av att effekten är dubbelt så stor i Stockholm för lägenheter runt 1 miljon.
(HT: Mounir)

Om brottslighet, ekonomiska incitament och bilbränder

Jan Kallberg, (CV här), professor PhD och säkerhetsforskare verksam i USA, tar till orda om bilbränder:
Problemet med de kriminella gängen är att de är 16-40 år gamla individer, som ibland tjänar flera hundratusen kronor i månaden svart på kriminell aktivitet. Därtill kommer efterföljande wannabees, status och groupies.
I klartext: vuxen gängkriminalitet är för många en så bra inkomstkälla att även om vi utnämnde gängmedlemmar till ambassadörer, statsråd och regeringsråd skulle de få gå ner i köpkraft.
Hans förslag är intressanta, men lite blandade när det gäller genomförbarheten. Två av de mer intressanta när det gäller kvoten effekt vs genomförbarhet är dessa:
1. Erbjud 50 000 kronor kontant till dem som anonymt anmäler illegalt vapeninnehav och detta leder till dom. Då är det slutviftat med vapen från BMW. Det bryter upp lojaliteten.
5. Tillåt inga personliga kläder, skor, accesoarer eller smycken som kan indikera status i fängelsemiljö utan fokusera på fängelseuniformer designade som albanskt 60-talsmode med texten "Tillhör Statsverket". Låter löjligt – men du blir förvånad hur det stör gängmedlemmar eftersom de nekas visa status.
Relaterat: på temat ekonomiska incitament: Försäkringsbolagens organisation Larmtjänst gör ett intressant påstående: Att hälften av bilbränderna är försäkringsbedrägerier
– Det kan vara en bil som av någon anledning har gått sönder, fått en motorskada eller liknande. Då vill man bli av med bilen och betalar någon för att elda upp den, och få ut försäkringsersättning i stället, säger Mats Galenius.

Om enkla jobb, löner och sysselsättning: Fallet kaffevagnar på danska tåg

Det pågår en debatt om huruvida det finns enkla jobb, och om det skulle skapas ökad sysselsättning genom att tillåta fler enkla jobb med lägre löner är nuvarande nivåer.
Ibland efterlyses konkreta exempel på vilka jobb och vilka lönenivåer det rör sig om. Ett exempel från vårt grannland Danmark kan utgöra en illustration. Bakgrunden är att det för några år sedan kom fram att personalen som serverar kaffe på DSB-tåg i Danmark tjänade runt 40 000 danska kronor i månaden.
Ur en artikel Berlinske (2011, lönerna är från 2010):
Tjenestemænd i DSBs togpersonale får en gennemsnitlig løn på næsten en halv mio. kr. Togpersonalet omfatter togkontrollører, som tjekker billetter, samt de medarbejdere, der kører rundt med en servicevogn i IC3- og IC4 togene og serverer kaffe og snacks.
En dansk statsvetare kommenterar och är förbluffad:
De høje tal forbavser eksperterne.
- De ligger ret højt og har fået meget høje lønstigninger. Særligt er det overraskende, når der ikke er mangel på arbejdskraft for den gruppe. Det er der for lokomotivførerne, så der kan man forstå det bedre, at de har fået lønstigninger, siger Flemming Ibsen, professor ved Institut for Statskundskab ved Aalborg Universitet.
Lönenivån skapar debatt eftersom kaffeförsäljningen går back vid rådande lönenivåer:
Underdirektør i DSB Tog Anette Haugaard fortæller, at togstewardesserne i gennemsnit tjener 475.000 kr. om året [...] En løn, der ligger over gennemsnitslønnen for både sygeplejersker og politibetjente, og på niveau med lærere. [...]
grund er det bare ikke muligt at sælge kioskvarer fra små vogne med personale, som er meget dyrere end personalet i en kiosk
I oktober 2013 rapporterade Danmarks Radio att kaffeförsäljningen på tågen upphör:
Fra på mandag er det ikke længere muligt at slukke tørsten eller stille sulten i DSBs intercitytog, medmindre man selv har medbragt mundgodt til turen.
DSB har nemlig valgt at fjerne salgsvognene fra sine tog - dog undtaget lyntog og internationale rejser, ligesom servicen på DSBs førsteklasse vil fortsætte som hidtil.
- Vores medarbejdere har dagligt ydet en stor indsats i togene, men vi må erkende, at det ikke er muligt at få skabt en bæredygtig økonomi for salgsvognene i intercitytog, siger Susanne Mørch Koch, der er kommerciel direktør i DSB, i en pressemeddelelse.
2017 meddelade DSB att viss kaffeförsäljning kommer igång igen i begränsad skala, dock ej från vagnar och bara om ordinarie personal inte är upptagen med annat.
Att diskutera:
Finns det någon som skulle kunna tänka sig att sälja kaffe och snacks på tågen vid en lön som gör att verksamheten går runt eller t o m går med vinst? Vilka argument finns för resp emot att tillåta sådan försäljning?
(Bild från Danmarks Radios web)