Berghs betraktelser

Det finns mycket intressant i Christian Dauns intervju med Åsa Linderborg i SvD. Fastnade bl a för denna beskrivning av hur det var att vara kulturskribent på 1960-talet:

Gunder Andersson, en Aftonbladet-kollega som har skrivit för tidningen sedan 1967, berättade nyligen för henne att på 1960-talet räckte det att skriva två bokrecensioner och två kortare texter för att kunna betala hyran, äta en bättre middag och köpa sig en ny kostym.

– Det var verkligen the golden age då. Det fanns inga budgetnedskärningar, inga sociala medier, alla hade ett eget rum.

Berlin inför hyresreglering - fast bara i gamla hus, och tidsbegränsad till 5 år.

Berlin is going further than most with its rent ceiling — which is slated to go into effect in nine months and would apply to buildings constructed before 2014, to avoid discouraging new development.

Staden har också nyligen mildrat sin tidigare mycket restriktiva hållning till AirBnb och liknande tjänster:

Landlords will be able to apply for permits to rent a primary residence for unlimited periods and second homes for up to 90 days a year. [...] Berlin hopes that with the revisions, set to take effect May 1 [2018], it can allow home sharers to rent out their apartments while stopping commercial interests from taking over.

Båda förändringar gör att det kommer att löna sig att ha bott i Berlin länge. I synnerhet kombinationen av att nu kunna ha en gammal hyreslägenhet där hyran inte får höjas och möjligheten att hyra ut den via AirBnb är ju politik med tydligt omfördelande effekt.

I popekonomiboken "Why popcorn costs so much at the movies" ägnar Richard B. McKenzie ett kapitel åt vad han kallar "the law of unintended consequences". Bland annat beskriver han hur flygkraschen i Sioux City i USA 1989 bidrog till lagstiftning om att spädbarn måste bältas i egen stol (snarare än att sitta i förälderns knä). Trots att kraschen var spektakulär överlevde 185 av 296 ombord, men bland de omkomna fanns två spädbarn.

Lagen innebar att flygresor blev avsevärt dyrare för passagerare med spädbarn - men det var ett litet pris för säkerhet som kunde rädda barns liv sades det.

Det är dock mycket sällsynt med flygolyckor där barn som dör skulle ha överlevt om de suttit bältade i en egen stol. McKenzie hänvisar till utredningar som visar att lagen som mest räddat några enstaka. Samtidigt är flyg, bil och buss relativt goda substitut i USA, och många barnfamiljer väljer således buss eller bil när flyget blir dyrare. Problemet är att vägtrafik är farligare i flyg och i trafiken dör runt tusen barn årligen i USA.

Nyare statistik bekräftar detta: "Motor vehicle deaths" pendlar mellan 30 000 och 40 000 årligen i USA, vilket kan jämföras med USAs kommersiella flygtrafik, där ingen (!) dött de senaste åren.

McKenzie tar också upp forskningen (till slut publicerad i Applied Economics) som visar att det minskade flygandet efter 9/11 attacken ledde till fler döda i trafiken:

After controlling for time trends, weather, road conditions and other factors, we find that travellers’ response to 9/11 resulted in 327 driving deaths per month in late 2001. Moreover, while the effect of 9/11 weakened over time, as many as 2300 driving deaths may be attributable to the attacks.

Om detta var en avsedd eller oavsedd effekt av 9/11 attacken framgår dock inte.

Många politiska åtgärder har oavsedda konsekvenser. I många fall kan de förstås utifrån ganska enkel ekonomisk teori.

Under sommaren har jag samlat på mig några exempel. Här kommer det första:

1939 införs en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda gifta kvinnor. Tanken var såklart att stärka gifta kvinnors ställning på arbetsmarknaden, men lagen gjorde det mer riskabelt att anställa gifta kvinnor och fick därför motsatt effekt.

Jag lärde mig detta på Skarhults slotts utställning "Den dolda kvinnomakten", men notera att förklaringen som ges på utställningen inte gör effekten begriplig:

Ett nytt wp av Luca Repetto och Alex Solís använder svenska lägenhetsaffärer för att undersöka om det lönar sig att sätta utgångspriset på exempelvis 995 000 snarare än 1 000 000. Det visar sig att lägenheter med utgångspris just under en jämn miljon har ett slutpris som är 3-5 procent högre än lägenheter med utgångspris på hela miljoner.

Författarna menar också att skillnaden inte kan förklaras av att mäklare sorterar lägenheter, så att bättre lägenheter får det något lägre slutpriset. Effekten beror på att lgh med det något högre priset lockar färre spekulanter och färre bud.

En kul detalj, som de nog är smarta nog att inte dra några växlar på, är att effekten tycks vara större i Stockholm än i resten av landet, vilket i sin tur tycks drivas av att effekten är dubbelt så stor i Stockholm för lägenheter runt 1 miljon.

(HT: Mounir)