Visar poster taggade correlation:

Statistikern David Spiegelhalter om alkoholstudien i The Lancet

I Medium skriver statistikern David Spiegelhalter om studien i The Lancet som nyligen gav upphov till rubriker om att alkohol ökar risken för hälsoproblem (monotont, dvs det är inte så att lite alkohol är säkert eller t om nyttigt som stundom hävdats). Han noterar flera intressanta aspekter, som att
In spite of the Lancet’s own guidelines for meta-analyses saying "For risk changes or effect sizes, give absolute values rather than relative changes" the paper did not report any absolute risks, meaning that readers couldn’t tell how dangerous drinking alcohol really was for them.
Regeln finns till för att undvika att en riskökning från exempelvis 0,0001 till 0,0002 beskrivs som att risken ökade 100 procent (vilket är korrekt, men döljer det faktum att det även efter dubbleringen rör sig om en mycket låg risk).
Spiegelhalter fortsätter genom att ge beröm till The Lancets pressavdelning (!):
Fortunately this extraordinarily lax review process was countered by the Lancet press office who asked for absolute risk estimates from the authors. This is truly excellent practice for which the press office deserve sincere congratulations. Especially as they also headed the press release with “Peer-reviewed / Observational study / People", an example of the new Science Media Centre/Academy of Medical Sciences guidelines for headlining press releases.
Pressavdelningen har alltså i pressmeddelandet understrukit att det rör sig om en observationsstudie (till skillnad från ett randomiserat kontrollerat experiment). Den säger alltså att människor som dricker mer har vissa hälsoproblem i större utsträckning, men visar inte att dessa orsakats av alkoholkonsumtionen. Studien undersöker 23 hälsoutfall som anses "alcohol-attributable", men det betyder inte att den identifierar orsakseffekter. Ett exempel: Även om det anses belagt att alkohol orsakar cancer är det fullt möjligt att patienter när de får ett cancerbesked ökar (eller minskar) sitt drickande pga detta.
Hur stor är då effekten, oavsett om det är en orsakseffekt eller inte? I press releasen ges ett illustrativt exempel:
comparing no drinks with one drink a day the risk of developing one of the 23 alcohol-related health problems was 0.5% higher — meaning 914 in 100,000 15–95 year olds would develop a condition in one year if they did not drink, but 918 people in 100,000 who drank one alcoholic drink a day would develop an alcohol-related health problem in a year.
Det är med andra ord ingen stor riskökning.

Om korrelationer, överdoser, internet och mikroekonomisk teori.

Förutom felet att missta en korrelation för kausalitet, har jag nu på kort tid sett två exempel på hur ett seriöst försök till kausal identifikation avfärdas som en simpel korrelation.
Exempel 1: Reaktionerna på detta papper som visar på moral hazard-problem orsakade av Naloxone, ett preparat som räddar livet vid överdoser vid opiumpreparat:
Ur abstract:
We exploit the staggered timing of Naloxone access laws to estimate the total effects of these laws. We find that broadening Naloxone access led to more opioid-related emergency room visits and more opioid-related theft
En reaktion (från en forskare i annat fält)

Exempel 2: Denna studie om effekterna av snabbt internet på ungdomars inlärning

Vad vill jag säga?
Det är svårt att hitta kausala effekter, det återstår dock att se hur väl resultaten i dessa studier håller om andra forskare bankar på dem, och de finns ännu bara som working paper. Men båda studier har en övertygande identifikationsstrategi: i båda fallen inträffar en förändring vid olika tillfällen i tiden på olika platser geografiskt. Resultaten kan alltså inte kan avfärdas som 'bara en korrelation'.
Studierna har emellertid också en annan sak gemensamt: De identifierar oönskade effekter av något som i grunden är önskvärt (enligt de flestas värderingar åtminstone) och som har många tillskyndare. Det är därför föga förvånande att vissa reagerar snabbt genom att tänka att det nog bara är en korrelation - en form av motivated reasoning med andra ord.
Intressant nog finns det i båda fallen ett användbart verktyg att tillgå för den som vill kunna avgöra om resultaten i dessa studier är rimliga eller ej: Mikroekonomisk teori (eller om man så vill, rational choice)
I första studien: moral hazard:
Om det blir känt att det kommit ett preparat som kan tas som nässpray vid överdoser och är tämligen effektivt, är det knappast förvånande att beteendet förändras en smula, eftersom worst case scenario vid droganvändande uppfattas som avsevärt mindre farligt än tidigare.
I andra studien:
Om alternativkostnaden för att plugga är att man under pluggandet inte kan roa sig vid datorn, lär alternativkostnaden öka ju snabbare internetuppkoppling datorn har.
Det är således svårt att bli förvånad av att de effekter som identifieras i studierna finns. Men det faktum att effekterna finns betyder naturligtvis inte att bör avstå från att använda Naloxone eller bygga ut bredband.