Berghs betraktelser

Bild: Lilla torg i Malmö, sent 1970-tal, från stadens bildarkiv

Tobaksaffärer sålde tobak, pipor, cigaretter samt godis, glass, kvällstidningar. Nästan uteslutande onyttigheter alltså.

Alla är inte borta, men under pandemin stängde den som låg granne med Mat & Destillat i Lund, för att aldrig öppna igen.

Eftersom jag aldrig handlar i dylika märkte jag först nyligen att den var borta, Mat & Destillat har expanderat. En rimlig strukturomvandling av staden, men nostalgisk kan man bli ändå, dessa affärer hade en mycket speciell doft pga tobaks- och godisförsäljningen.

Vad är sambandet mellan länders urbaniseringsgrad och befolkningens hälsa? En ny studie har undersökt frågan. Ur abstract:

the present study examined the impact of urbanization on health outcomes by considering 204 countries from 1960 to 2021. We measured urbanization by considering three proxy variables; total urban population, percentage of the urban population, and percentage of the population living in million-plus agglomerations.

Overall estimated results suggested a negative effect on the fertility rate and a positive impact on life expectancy at birth due to urbanization. A mixed impact of urbanization was perceived on the infant mortality rate.

[...]

The Granger causality test indicated that the relationship between urbanization and health outcomes is bidirectional. The panel cointegration test suggested that there is a long-run relationship between them. Order logit regression results suggested that the impact of urbanization on health outcomes may vary with the different stages of development a country is experiencing. The results indicate that well managed urbanization is beneficial for achieving higher health outcomes.

Källa: Tripathi, Sabyasachi, och Moinak Maiti. "Does Urbanization Improve Health Outcomes: A Cross Country Level Analysis". Asia-Pacific Journal of Regional Science 7, nr 1 (mars 2023): 277–316.

Nytt papper av Jan Eeckhout och Christoph Hedtrich i PlosOne: "Green urbanization" visar att

larger cities are more productive and have lower electricity consumption and waste production per person than smaller cities

Figur från sammanfattningen:

Sydsvenskan har en fin artikel om Malmöpuben Sir Tobys. Bl a lär vi oss vad som tidigare låg där puben ligger idag:

En Esso-mack!

Att undersöka vilka verksamheter som genom tiden legat på specifika adresser i en stad är ett bra sätt att beskriva stadens och ekonomins strukturomvandling. Det ger dessutom ofta en motbild till det vanliga (och snudd på uttjatade) narrativet om den döende stadskärnan. En pub är på många sätt trevligare än en bensinmack.

Ett annat slående exempel är den restaurangtätaste sidan av Lilla torg i samma stad, som på 1980-talet hyste en frimärksaffär.

Generellt sett är det ofta just restauranger och caféer som flyttar in när affärsverksamhet i city får bomma igen pga köpcenter och näthandel. Klassiska Folk å Rock lever i Malmö kvar tack vare en successiv omvandling till café och mötesplats. Lundafilialen på Botulfsgatan ersattes dock av Hemtex, men hyser (enligt google maps) numera stadens turistbyrå:

Samtidigt syns numera allt fler tecken på en ny trend: Viss prylförsäljnings återkomst i staden, särskilt sådana prylar som människor gärna vill ha samma dag, vill kunna vrida och vända lite på och gärna införskaffar utan att behöva ge sig av till de gigantiska hangarerna utanför stadskärnan. Ett behov av ett vattenlås för en tid sedan gjorde exempelvis att jag upptäckte Malmö Järnhandel, på ett osannolikt centralt läge:

Lustigt nog siade jag och hr Wernberg om uppkomsten av just denna typ av butiker när vi funderade kring stadskärnans framtid. Det ter sig mindre imponerande mot bakgrund av att Malmö Järnhandel öppnade redan 2012....
Men nu är jag nyfiken på en sak: