Visar poster taggade globalisering:

Kan globalisering minska etniska klyftor?

Ett nypublicerat papper pekar på att globalisering kan minska etniska klyftor, förutsatt att den institutionella kvaliteten är tillräcklig. Ur abstract från en nypublicerad studie
Using nighttime luminosity data from 1992 to 2012 and a global sample of ethnic groups, we show that the gap between politically marginalized groups and their included counterparts has narrowed over time while economic globalization progressed at a steady pace. Our quantitative analysis and four qualitative case narratives show, however, that increasing trade openness is associated with economic gains accruing to excluded groups in only institutionally strong states, as predicted by our theoretical argument. In contrast, the economic gap between ethnopolitical insiders and outsiders remains constant or even widens in weakly institutionalized countries.
Källa:
Bormann, N., Pengl, Y., Cederman, L., & Weidmann, N. (2021). Globalization, Institutions, and Ethnic Inequality. International Organization, 1-33.

Några exempel på när högertjejen i "Hjälpas åt" har fel.

En vanlig uppfattning är att handel och ekonomisk globalisering gör att vi måste arbeta mer och hårdare. Det är fel i sak, och förmodligen är det dessutom en ostrategisk argumentation om man vill att stödet för marknadsekonomin ska öka.
I grunden är det hela enkelt: Vi byter varor och tjänster med andra för att det är enklare än att göra allt själv. Arbetsdelningen gör att vi kan få mer av det vi vill ha, men den gör också att vi kan unna oss att ta det lugnare.
Argumenten som högertjejen framför här, är nästan ordagrant hämtade från den svenska debatten. Men den ekonomiska globaliseringen är inte en tävling om jobb, den är ett sätt att hjälpas åt genom att handla med människor i andra länder. Om indiska programmera är bra på att koda, kan människor någon annanstans ägna sig åt grafisk design eller batteriforskning. Vi blir rikare - och kan unna oss att jobba mindre - vilket vi också gör i genomsnitt:
Diagrammet ovan kommer från Boppart & Krusell.
Högertjejen är också snett på det när det gäller företagsklimatet i högskatteländer, och hon är (åtminstone initialt) mer pro-business än pro-market. Läs mer om detta i boken som kan beställas här!

Om tillkomsten av "The Compensation Hypothesis Revisited and Reversed" och två bonus-skatterplots

Kanske kan det kallas det kombinatorisk innovation, men jag erkänner villigt att det finns ett betydande mått av lathet i vissa av mina forskningsartiklar, där det enda jag gör är att pussla ihop andras forskning så att ett mönster blir tydligt, ett mönster som alldeles för få verkar se. Här är det senaste exemplet:

För jättelänge sedan sade någon statsvetare sade att jag borde titta på Katzenstein (1985). Det kunde vara relevant för min forskning om välfärdsstaten. Jag hade aldrig hört talas om killen. Tesen visade sig, lite tillspetsat, gå ut på att exponering mot globala marknader gör länders ekonomi så volatil att de måste utveckla välfärdsstater för att skydda sig.

Det verkade skumt, så jag lade tesen på minnet. Varje gång jag snubblat över forskning som testat någon del i teorin, sparade jag den i en särskild mapp.

Sedan var det bara att vispa ihop det hela till en liten not, som visar att om något är det tvärtom: Ekonomisk öppenhet gör inte länder mer volatila och kan t o m vara särskilt viktigt för länder med stora välfärdsstater. Artikeln är open access i Scandinavian Political Studies.

Abstract:
This note describes how research on the link between economic openness and government size has changed over time. Early interpretations suggested that countries develop welfare states to compensate for volatility caused by economic openness (the compensation hypothesis). Recent findings have cast doubts on this interpretation. For example, more open economies are on average not more volatile, and economic openness does not unambiguously increase the social security demands from voters. Some recent studies suggest that economic openness is particularly beneficial for countries with high taxes and high‐income equality. A re‐interpretation of the compensation hypothesis is thus possible: Through trade, the citizens in large welfare states enjoy some of the benefits associated with cheap labour and high wage dispersion despite their domestic economy being characterized by high real wages, high taxes and a compressed wage distribution.
Min vän och danske kollega Christian Bjørnskov skrev om artikeln på Punditokraterna, och var vänlig nog att boosta den med två punktdiagram som på landsnivå illustrerar avsaknaden av samband, först mellan offentlig konsumtion och handelsvolym...
...samt mellan handelsvolym och volatilitet:

DN-kolumn om dem vi kallar globaliseringens förlorare men som borde kallas vinnare

Skriver i DN om en fiktiv person som många skulle kalla en av globaliseringens förlorare - och argumenterar för att den etiketten - och diskursen - varken är korrekt eller lämplig. Några nyckelmeningar:
Bengt försörjde sig alltså inom svensk exportindustri i fyra decennier. [...] Trots sin låga utbildning var Bengts försörjning därmed tryggad under så gott som hela hans vuxna liv. [...] När personer i Bengts situation ständigt får höra att de är förlorare och konsekvent behandlas som förlorare, ökar risken att fler börjar känna sig och bete sig som förlorare.
Martina Jarminder i Skånska Dagbladet kommenterar
Jag har träffat Bengt, eller i alla fall hans motsvarighet. Vi kan kalla honom Gunnar. Gunnar gick på cv-kurs och datakunskap på arbetsförmedlingen. Där fick 63-årige Gunnar med pekfingervalsen göra datorövningar på mellanstadienivå och sitta av obligatoriska närvarotimmar. Gunnar kände sig inte heller som någon vinnare. Bergh ifrågasätter varför vi gör så mot folk i arbetslivets slutskede, vilket är en rimlig fråga. Varför ska vi som samhälle trycka ner Gunnar i skorna genom att tvinga honom att söka jobb som telefonförsäljare när han redan bidragit till samhället genom att börja betala skatt tidigt i livet?