Showing all posts tagged inequality:

Fyra lärdomar tio år efter Piketty-hypen


[AI-skapad stämningsbild]
Jag skriver i Smedjan med anledning av att det denna senvår är 10 år sedan svensk vänster drabbades av Piketty-hysteri.
Ett utdrag:
Däremot är det inte att rekommendera att försöka förklara världen, göra framtidsprognoser och skapa policyrekommendationer utifrån en enda leksaksmodell. Före Piketty hände det ofta att vänstern (med rätta!) kritiserade nationalekonomer som tvärsäkert uttalade sig om samhälle och politik på basis av enkla matematiska modeller. Men 2014 var det nya heta inom arbetarrörelsen och vänstern i stället att omfamna en sådan teoretisk, matematisk modell
Bland de fyra lärdomarna återfinns denna: "Vårda och utveckla tillgången till svenska registerdata"
Sverige borde utveckla denna styrka genom att göra det lättare för fler att få svar baserade på registerdata. Vad är genomsnittlig disponibel årsinkomst för 19-åringar i Sverige och hur mycket av detta utgörs av bostadsbidrag? Se där, ett exempel på vad en journalist, en forskare, en fastighetsägare eller en 19-åring kan tänkas vilja veta. Tyvärr går trenden just nu åt motsatt håll: Skärpta krav på etikprövningar, strikta tolkningar av GDPR och hög arbetsbelastning på SCB gör att Sverige håller på att slarva bort den styrka som våra registerdata är.

Kolumn i DN om huruvida handel skapar ojämlikhet (bland annat)

Tisdagens DN-kolumn är inspirerad av en särskild hylla som finns i de flesta välsorterade livsmedelsbutiker i Sverige, nämligen importhyllan. Numera kallas den oftast "All världens mat" och den hyser en säregen blandning av produkter.
Detta leder till en diskussion om handel och globalisering i allmänhet. Bland annat nämner jag ett nytt papper som undersöker närmare vilka länder som gör att det finns ett positivt samband mellan globalisering och ojämlikhet inom rika länder. Det är skrivet av Florian Dorn, Clemens Fuest och Niklas Potrafke. och nyligen publicerat som working paper.
En illustrativ bild ur pappret visas nedan: På x-axeln visas ökning av globalisering, på y-axeln ökning av ojämlikhet (för disponibel inkomst). Det syns tydligt att det positiva sambandet mellan globalisering och ojämlikhet drivs av Kina och några transitionsländer i Östeuropa. (I pappret finns IV-skattningar och andra globaliseringsmått, men en bra scatterplot av förstadifferenser är (som så ofta) tillräckligt för att förmedla poängen.
Jag nämner också ett resultat om öppenhet och lönediskriminering. Det kommer från Black & Brainerd (2004). Ur abstract:
The authors compare the change in the gender wage gap between 1976 and 1993 in concentrated versus competitive manufacturing industries, using the latter as a control for changes in the gender wage gap that are unrelated to competitive pressures. They find that while trade increases wage inequality by modestly reducing the relative wages of less-skilled workers, at the same time it appears to benefit women by reducing the ability of firms to discriminate.

Ojämlik inkomstfördelning förklarar EU-skepsis?

Kuhn, T., et al. (2016). "An ever wider gap in an ever closer union: Rising inequalities and euroscepticism in 12 West European democracies, 1975–2009." Socio-Economic Review 14(1): 27-45.
Ur abstract:
A multilevel analysis of 79 pooled Eurobarometer survey waves across 12 countries from 1975 to 2009 confirms that increasing income inequality boosts euroscepticism especially amongst the low educated. The findings are consistent with previous research on the link between income inequality and democratic legitimacy. They also provide empirical support for a new educational divide in the wake of European integration and globalisation, and deepen our knowledge on the predictors of EU support.