Visar poster taggade ekonomi:

Serier i undervisningen


Här skriver DagensPS om mitt arbete med tecknade serier och ekonomi. Här finns info om Egmonts satsning Kalle Anka och Ekonomi. Materialet stödjer de senaste riktlinjerna i läroplanen LGR 22, där samhällskunskap syftar till att eleverna ska utveckla kunskaper om ekonomiska förhållanden och strukturer i samhället, inklusive privat och offentlig ekonomi. Det finns även en särskild lärarhandledning.
Målgruppen är mellanstadiet, dvs åk 4 till 6, men även äldre kan nog uppskatta serierna (det gjorde jag...)
Här är en länk till serietidningen (pdf-format) med flera klassiska Kalle Anka-serier, och faktasidor som jag skrivit texten till.


Vansinnig nyhetsvärdering om ekonomi i Ekots nyhetsuppdatering


Kl 11:00 sände Ekot i p1 en fyraminuters nyhetsuppdatering. En av de nyheter som ansågs viktiga nog att komma med:
Ekonomierna i Frankrike och Spanien växte mer än förväntat under det andra kvartalet i år. Frankrikes BNP steg 0,3 procent mot förväntade 0,2 enligt Bloombergs sammanställning
Det faktum att detta anses vara viktigt nog för att komma med i en fyraminuters nyhetssändning är bisarrt. Min gissning är att Ekoredaktionen är så okunnig om ekonomi att de gör sig till ett verktyg för företaget som sammanställt BNP-prognoser och som lyckats få någon reporter att tro att detta är en nyhet.
Så för tydlighets skull:
  • Vad siffrorna säger är att BNP på kvartalsbasis utvecklades nästan exakt som förväntat. Även detta är föga förvånande: ett genomsnitt av oberoende bedömningar brukar hamna nära rätt värde.
  • Utvecklingen av BNP på kvartalsbasis är i sig ett mått som är ointressant för den breda allmänheten.
  • Rapporteringen ger en överdriven bild av hur exakt en ekonomis storlek kan mätas.
  • Siffrorna gäller Frankrike!
När public service rapporterar på detta sätt finns risken att lyssnarna tror att detta faktiskt är något de borde bry sig om för att begripa ekonomi. I själva verket är det tvärtom: Den som begriper ekonomi vet att detta inte är en nyhet.
Dessutom: För att kolla att jag hade hört rätt var jag tvungen att hitta ljudfilen och lyssna på den. Varför transkriberas Ekots sändningar inte automatiskt?

Fyra lärdomar tio år efter Piketty-hypen


[AI-skapad stämningsbild]
Jag skriver i Smedjan med anledning av att det denna senvår är 10 år sedan svensk vänster drabbades av Piketty-hysteri.
Ett utdrag:
Däremot är det inte att rekommendera att försöka förklara världen, göra framtidsprognoser och skapa policyrekommendationer utifrån en enda leksaksmodell. Före Piketty hände det ofta att vänstern (med rätta!) kritiserade nationalekonomer som tvärsäkert uttalade sig om samhälle och politik på basis av enkla matematiska modeller. Men 2014 var det nya heta inom arbetarrörelsen och vänstern i stället att omfamna en sådan teoretisk, matematisk modell
Bland de fyra lärdomarna återfinns denna: "Vårda och utveckla tillgången till svenska registerdata"
Sverige borde utveckla denna styrka genom att göra det lättare för fler att få svar baserade på registerdata. Vad är genomsnittlig disponibel årsinkomst för 19-åringar i Sverige och hur mycket av detta utgörs av bostadsbidrag? Se där, ett exempel på vad en journalist, en forskare, en fastighetsägare eller en 19-åring kan tänkas vilja veta. Tyvärr går trenden just nu åt motsatt håll: Skärpta krav på etikprövningar, strikta tolkningar av GDPR och hög arbetsbelastning på SCB gör att Sverige håller på att slarva bort den styrka som våra registerdata är.

Radikal Nyansering - ett försök att nyansera samhällsdebatten med korta youtube-filmer.

Tack vare Ohlininstitutet och de duktiga filmmakarna BOOA har jag nu sjösatt ett litet experiment: Korta youtube-filmer som nyanserar samhällsdebatten i olika frågor.
Hittills har filmerna tagit upp följande:

Varför gör jag detta? Svaret är att jag vill testa om det går att få nyansering i videoformat att funka. Kommer folk att titta? Kan tittare ta till sig budskap som inte är entydigt för eller emot en viss åsikt?
Hittills är jag försiktigt positiv: De första filmerna har snabbt nått över 2000 visningar, och vi har fått positiv feedback.
Men det har varit särskilt intressant att se reaktioner på filmen om vinster i skolan. I filmen problematiseras argumentet 'Man får ju göra vinst på pennor och kollegieblock - varför ska man då inte få göra vinst på att driva skola'.
Någon har reagerat på att argumentet och dumt - och missar att filmens syfte är att problematisera argumentet.
Andra konstaterar att jag kritiserar ett argument för vinster i välfärden - och drar slutsatsen att jag är emot vinster (trots att jag i slutet av filmen säger att det beror på hur vinsterna har uppstått).
Dessa reaktioner är lärorika. Jag tror att det är ett vanligt misstag i samhällsdebatten att debattörer som gillar X argumenterar som om alla argument för X är bra argument. Som om X blir mer övertygande ju fler argument för X som läggs fram.
Det är en villfarelse. Ett enda kraftfullt argument för X väger tyngre än 10 svaga argument för X.
Således ska kritik av dåliga argument för X inte tolkas som kritik av X. Det kan till och med vara så att X får en starkare ställning genom att dåliga argument för X kritiseras.
Det gäller oavsett om X är basinkomst eller vinster i välfärden - eller något annat.
Experimentet med nyansering kommer att pågå ett tag till. I nästa film diskuteras idén om bilfria städer (!).

Mitt föredrag på Filosoficirkeln i Lund - ChatGPT-versionen

I går talade jag på Filosoficirkeln i Lund, vilket alltid är roligt. Ämnet jag blivit tilldelad: "Framtidens ekonomi: Stagnation, stabilitet eller...?"
Mina slides dyker snart upp på slideshare, och har en hel del AI-genererade bilder från Starryai. Däremot valde jag att inte använda särskilt mycket stoff från det anförande som ChatGpt gjorde åt mig. Men det kommer här istället, och jag hoppas att ni som var där tycker att vad jag faktiskt sade var mer givande än detta

Tack så mycket för att ni har bjudit mig hit till Lunds filosoficirkel för att diskutera ett ämne som är både aktuellt och filosofiskt fängslande: Framtidens ekonomi och risken för stagnation. Jag ska försöka göra denna resa genom ekonomin både informativ och underhållande, med en liten nypa filosofisk humor.

Inledning: Ekonomin i det 21:a århundradet

Det är 2000-talet, och ekonomin är som en bil som kör i full fart på motorvägen. Men frågan är, kommer den att fortsätta att accelerera eller är det dags för en bromsning? För att förstå detta måste vi först skapa en bild av hur framtidens ekonomi kan se ut.

Del I: Teknologins Triumf och Risken för Stagnation

Vi börjar med att titta på den teknologiska utvecklingen. Som filosofer kan vi fråga oss om teknologin kommer att fortsätta att expandera i en exponentiell takt. Eller har vi redan sett det bästa som teknologin har att erbjuda?

  • Filosofiskt skämt 1: Om teknologin var en långfilm, skulle vi vara på rullning 3 av 100 eller har rullarna redan tagit slut?

Ray Kurzweil säger att teknologin kommer att nå punkten där den är lika smart som mänskliga hjärnor – "The Singularity". Men om maskinerna blir lika smarta som vi är, kommer de då att börja skriva sina egna filosofiska böcker?

Del II: Arbetsmarknadens Omvandling

När vi tittar på arbetsmarknaden kan vi fråga oss om automatiseringen kommer att leda till massarbetslöshet eller om det kommer att skapa nya möjligheter för mänsklig kreativitet.

  • Filosofiskt skämt 2: Om en robot blir arbetslös, har den då rätt till arbetslöshetsförmåner eller borde den vara glad att slippa jobbet?

Det sägs att robotar inte tar kaffe- eller lunchpauser. Om så är fallet, vilken kraftmätning kommer att bli den nya normen i arbetslivet? "Jag har presterat 0,00001 megapauser denna vecka!"

Del III: Hållbarhet och Tillväxt

Hållbarhet är en viktig faktor när vi diskuterar framtidens ekonomi. Kan vi fortsätta att förlita oss på obegränsad tillväxt i en värld med ändliga resurser?

  • Filosofiskt skämt 3: Om vi bygger en oändlig tillväxtmaskin, kommer det då att krävas oändligt med underhåll? Och vem har tid för det?

Vi kan också fråga oss om det är dags att omdefiniera våra mål. Istället för att sträva efter att bli rika, kanske vi borde sträva efter att bli lyckliga. Som Sokrates sa: "Det är inte vad du har, det är hur du använder det!"

Slutsats: Framtiden är Ovisst, Men Vi Måste Fortsätta Att Filosofera

Slutligen, framtidens ekonomi är en komplex och mystisk värld. Risken för stagnation är verklig, men så är möjligheterna till innovation och hållbarhet. Och som filosofer är det vår uppgift att fortsätta att ställa de djupa frågorna och fundera över vad det innebär att leva i en värld där ekonomin är i ständig förändring.

Så, kära filosoficirkel, låt oss fortsätta att filosofera och diskutera framtidens ekonomi med all den humor och allvar som den förtjänar. För som filosofer vet vi att det är frågorna som driver oss framåt och hjälper oss att förstå den komplexa värld vi lever i. Tack för er uppmärksamhet, och låt oss nu öppna upp för diskussion och frågor!