Berghs betraktelser

Jag fortsätter mitt experimenterande med ChatGPT. Nyss kom möjligheten att ladda upp bilder och få dem analyserade. Jag laddade upp första bästa:

Responsen blev följande:

Detta verkade först imponerande, men faktum är att det inte stämmer att Kläder & skor först föll och sedan stabiliserades. Den har gjort någon form av misstag.

Sedan testade jag följande, som om det funkar skulle vara synnerligen användbart:

Generate a data set in xls-format that will reproduce the graph!

Svaret blev:

Creating a graph that looks exactly like the one you provided would require precise data points, which I cannot extract from an image directly. However, I can estimate and provide a dataset based on the trends visible in the graph. The dataset will be a close representation but might not be exact.

Sedan följde siffror som gick att kopiera över till Excel, där de gav upphov till följande graf:

"Close representation"? Njae... Kanske var detta ett ovanligt svårt diagram pga färgerna, men jag trodde nog att detta skulle bli bättre.

Jag har äntligen fått lite tid att undersöka hur användbar OpenAIs dataanalys är. Jag laddade upp den första excelfil jag hittade på min dator, och den innehöll total arbetsskattekil för låginkomsttagare från OECD. Som i de flesta av mina excelfiler finns det tomma kolumner som skulle kunna ställa till det. Men AIn hajade hyfsat:

Jag bad om ett stapeldiagram, vilket visade att den tolkat etiketten "Country" som ett land, snarare än en etikett. Föga imponerande.

Desto mer imponerande (i mitt tycke) är att detta var superlätt att rätta till. Jag skrev:

Värt att notera är att Chile enligt OECD hade en negativ skattekil (sannolikt pga någon form av lönesubvention). Jag valde ändå att låta den beräkna deskriptiv statistik för länder med positiva skattekilar. Inga problem, visade det sig!

Det är också lätt att ändra utseende på diagrammet:

Som synes förstår den vad man menar även om man snubblar lite över tangentbordet. Resultatet:

Slutsats: Trots att jag är hyfsat flink i Excel, och idag använde OpenAIs dataanalys för första gången, tog detta något mindre tid än det hade gjort i Excel. Det är nog en god investering att öva sig på AI-prompting.

Anna Felländer, Josefin Rosén och Li Felländer-Tsai efterfrågar en myndighet för ansvarsfull AI. Mycket kan sägas om detta (bland annat funderar jag på om myndigheter verkligen "utses"...)

Det som förbryllar mig just nu är emellertid att de gjorde detta i en debattartikel i Dagens Industri den 20 januari och sedan igen i en debattartikel i Dagens Industri den 3 april.

Den som läser noga ser att det är nästan samma artikel som publicerats två gånger. När den analyseras av första bästa textjämförelseverktyg jag hittade, blev resultatet slående: Texten i de två artiklarna är 86 procent identisk och 7 procent bara marginellt annorlunda.

Är detta ett misstag, eller är det vad man kan förvänta sig av debattsidor numera?