Visar poster taggade media:

Karin Grundberg Wolodarski om Sverige i Dagens Industri

Karin Grundberg Wolodarski har en lång artikel om Sverige i DI-Weekend. Det är en intressant Sverigebild som tecknas.
Enligt Katarina Barrling hade vi mindervärdeskomplex för att vi industrialiserades sent:
"Industrialismen kommer sent till Sverige. Det skapade också ett mindervärdeskomplex", säger statsvetaren Katarina Barrling, som konstaterar att det också utmärkt nationsbygget.
Sedan blev vi stolta äver välfärdsmodellen:
Sverige går från mindervärdeskomplex till stolthet över en välfärdsmodell som gjort det gamla bondesamhället till ett ekonomiskt och utvecklingsmässigt framstående land. "Kallelsenationalism verkar vara vanligare bland stormakter. I Sveriges fall märks den i ambitionen att vara en ’humanitär stormakt’, idén att Sverige har ett kall, en mission, att vi är framstående och har en plikt att frälsa världen och vara ett föredöme", säger Katarina Barrling.
Nu är vi ett skatteparadis för rika:
Skatteexperten Staffan Andersson på advokatbyrån Bird&Bird beskriver Sverige som ett skatteparadis för rika. [...] Utöver ISK-kontot finns många gynnsamma skatteregler i landet.
"Du har reglerna för fåmansbolag för den som vill bedriva verksamhet i Sverige, där utdelning under vissa förutsättningar kan tas ut till 20 procents beskattning. Utöver det saknar vi i Sverige till skillnad mot många andra länder fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, och arvs- och gåvoskatt", säger Staffan Andersson.
Andreas Cervenka citeras (naturligtvis) också på det temat. Men sedan får jag och Föreningens auktoriserade revisorer skatteansvarige Hans Peter Larsson nyansera den bilden. Vår numera bristande reformförmåga får jag också kommentera:
Det verkar som att Sverige har tappat förmågan att kompromissa över blockgränsen, vilket gör att en del av de reformer som genomfördes på 1990-talet inte har vårdats eller följts upp som de borde. Det gäller skattereformen, det gäller pensionsreformen och det gäller friskolorna", säger välfärdsforskaren Andreas Bergh, knuten till Lunds universitet och författare till boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.
Det fortsätter på samma tema: Bilden av Sverige som superjämställt nyanseras, den extrema sekulariseringen likaså. Karin har talat med många experter, men inte bara dem som ständigt dyker upp i nyhetsflödet.
Jag gillar texten för att den inte har något enkelt budskap. Sverigebilden varierar beroende på vad som betonas.

Tydligen väldigt bråttom att utse en ny myndighet för ansvarsfull AI

Anna Felländer, Josefin Rosén och Li Felländer-Tsai efterfrågar en myndighet för ansvarsfull AI. Mycket kan sägas om detta (bland annat funderar jag på om myndigheter verkligen "utses"...)

Det som förbryllar mig just nu är emellertid att de gjorde detta i en debattartikel i Dagens Industri den 20 januari och sedan igen i en debattartikel i Dagens Industri den 3 april.

Den som läser noga ser att det är nästan samma artikel som publicerats två gånger. När den analyseras av första bästa textjämförelseverktyg jag hittade, blev resultatet slående: Texten i de två artiklarna är 86 procent identisk och 7 procent bara marginellt annorlunda.
Är detta ett misstag, eller är det vad man kan förvänta sig av debattsidor numera?

Under strecket om stabiliseringspolitik

I söndags hade jag äran att inleda Svd Under streckets serie om 2023 års centrala frågor:
Det ska erkännas att vad jag förutspår kanske snarare är vad jag önskar mig - och försöker skapa med min text: En bredare debatt om stabiliseringspolitikens möjligheter och förutsättningar. Jag försöker i texten visa att många av de problem som det nu anses okontroversiellt att påpeka att Keynesianismen led av skapar problem även efter att vi flyttat huvudansvaret för stabiliseringspolitiken till penningpolitik utformad av centralbankernas experter.
Min slutkläm:
Lärdomen hittills är alltså att stabiliseringspolitik är synnerligen svårhanterlig och när den misslyckas gör den ofta mer skada än nytta. Kanske kommer vi i framtiden att lägga mindre kraft på kampen mot konjunktursvängningarna och i stället fokusera på sådant som gör det lättare för oss som samhälle att hantera svängningarna mellan goda och dåliga tider.
Som så ofta när jag skriver lite längre texter är en betydande del av behållningen allt jag själv lär mig under research-fasen. Den som fann texten eller ämnet intressant lär uppskatta följande två källor:

Landmann, Oliver. "Stabilization Policy: A Turbulent Journey through Time". Working Paper. Discussion Paper Series, 2022. Länk.
Hazlitt, Henry. The critics of Keynesian economics. Ludwig von Mises Institute, 1960. Länk

Landmanns text är kortfattad men täcker likväl väldigt mycket och är synnerligen läsvärd Möjligen tycker jag att den är aningen för Keynes-vänlig, men det balanseras med råge av den andra källan: Henry Hazlitt var ju den som konstaterade att Keynes General theory innehöll många sanningar och originella tankar, men sedan fällde det klassiska dräpande omdömet:
What is original in the book is not true; and what is true is not original

På temat stabiliseringspolitik kan också meddelas att mitt blogginlägg "Dags att omvärdera riksbankens roll och ställning?" i något utvidgad och omarbetad form är på väg ut som foruminlägg i Ekonomisk Debatt.

Intervjuad i Lundagård

Är intervjuad i anrika tidningen Lundagård, som har en samtalsserie med politiskt engagerade forskare (vilket jag tycker är en utmärkt idé, och ett fenomen värt att diskutera).
Ur intervjun:
I samtalet framträder Andreas Bergh som en person med professionella och etiska principer. Han engagerar sig gärna offentligt, men avvisar och kritiserar sådant som han uppfattar som fördummande. Sådant som följer ur snabba medielogiker eller opinionsbildning utan intellektuell grund. I synnerhet kritiserar han forskare som själva dras ner i träsket.
– Det finns en tendens att också akademiker dras ner i debattnivå och fångas av en twitterdebattslogik.