Showing all posts tagged feminism:

Linda Skugge om sin generations feminister

Linda Skugge i Liberal Debatt:
Mina tio år äldre kvinnliga skribentkollegor, som jag alltid sett upp till, började skriva om hur jobbigt de tyckte att åldrandet var, samt att de bekände att de under hela sin karriär spelat på sitt utseende för att nå sina mål. Debatten fick mig tyvärr att börja se ner på dem. Ska de verkligen använda sina lysande hjärnor till … detta? [...] Det smärtar mig så att min generations feminism skrevs av ett gäng prästinnor som var upptagna av att vara snygga.

Hur ska gender equality paradox tolkas?

Det skrivs mycket om ett fenomen som kallas the gender equality paradox i Sverige just nu. Den så kallade paradoxen betecknar det återkommande mönstret att många könsskillnader tenderar att vara större i mer utvecklade och jämställda länder.
I The Atlanatic skriver Olga Khazan om fenomenet och illustrerar med en skatterplot av andelen kvinnor i STEM-ämnen (science, technology, engineering, and math) mot könslönegapet (kvinnors som andel av mäns):
I forskning och framsteg illustreras den utifrån en ny psykologiartikel. Det förklaras inte vad "jämställdhet" är men av forskningsartikeln framgår att det är Global Gender Equality Index
Mönstret är alltså inte något nytt eller omstritt, men det är långt ifrån självklart hur det ska tolkas.
Till att börja med: Det faktum att personlighets- och beteendeskillnader mellan män och kvinnor varierar kraftigt mellan olika länder talar knappast emot tesen att dessa skillnader till stor del är socialt konstruerade.
I The Atlantic framhålls att en trolig förklaring är komparativa fördelar:
The issue doesn’t appear to be girls’ aptitude for stem professions. [...] girls performed about as well or better than boys did on science in most countries [...] But when it comes to their relative strengths, in almost all the countries—all except Romania and Lebanon—boys’ best subject was science, and girls’ was reading. (That is, even if an average girl was as good as an average boy at science, she was still likely to be even better at reading.)
En liknande förklaring ges på (den utmärkta bloggen) research the headlines (som "addresses the way in which research is discussed and portrayed in the media").
So it is not the case that ‘gender equality leads to less women in STEM’ but rather, it appears that girls in more gender-equal countries are making higher education decisions based on their individual strengths and preferences.
Research digest från British Psychology Society väljer att landa i en aningen annorlunda slutkläm som betonar att det kan finnas systematiska preferensskillnader mellan könen:
[t]he study doesn’t suggest that we sit on our laurels and validate the status quo. It does suggest, however, that we misunderstand the current level of STEM gender imbalance if we attribute it entirely to social injustice. A substantial cause of the current STEM gender mix may be the product of young men and women making considered, rational choices to leverage their strengths and passions in different ways.

Bakgrund - DN-kolumn om Googlememo och könsskillnader

Dagens kolumn i DN rör den omdiskuterade promemorian som fick James Damore sparkad från Google och den debatt detta skapade. DNs ingress:
En anställd på Google fick sparken för innehållet i en promemoria om könsskillnader. Men få tycktes intresserade av sakfrågan och desto fler av att hitta sätt att förlöjliga sina meningsmotståndare.
Här är den omdiskuterade promemorian.
Här är könsfördelningen på Google.
Här är en av de många meta-analyser (strikt sett är detta en meta-meta-analys: "review of 46 metaanalyses") som förekommit i diskussionen (se tabell 1 för sammanfattningen). Studien har sammanfattats i ett mycket populärt blogginlägg, men sammanfattningen kan kritiseras på ett antal punkter vilket Slatestarcodex gör bra.
Så kallade meta-studier är studier av studier, det vill säga översikter av hela forskningsfält. Medan enskilda studier kan visa på felaktiga resultat på grund av slump, slarv eller rent forskningsfusk ger metastudier en mer pålitlig bild av vilka mönster som faktiskt finns.
Här är en text i The Atlantic som visar att flera andra nyhetskällor ger en felaktig beskrivning av Damores promemoria. När jag började skriva min text var The Atlantic också en av syndarna, vilket man nu hedersamt noterar:
This week, headlines across a diverse array of media outlets proclaimed that at least one Google employee was so antagonistic to women that he circulated a 10-page “anti-diversity screed."
That is how Gizmodo characterized the now infamous internal memo when publishing it Saturday. Similar language was used in headlines at Fox News, CNN, ABC News, the BBC, NBC News, Time, Slate, Engadget, The Huffington Post, PBS, Fast Company, and beyond (including a fleeting appearance in a headline here at The Atlantic).
But love or hate the memo, [...] the many characterizations of the memo as “anti-diversity" are inaccurate.
På Wired verkar diskussionerna ha gått höga - deras artikel kom relativt sent, och hade först rubriken "James Damores Google Memo Gets Science All Wrong", vilket nu ändrats till "THE ACTUAL SCIENCE OF JAMES DAMORE’S GOOGLE MEMO".
Forskare har gett sig in i diskussionen på båda sidor. På Quora menar en evolutionär biolog att "the document is, overall, despicable trash", men på quillette ger fyra forskare Damore rätt i det mesta.
En av de bästa kommentarer jag sett - och jag har nu läst betydligt fler än jag borde - kommer från Sean Stevens och Jonathan Haidt. De får sista ordet:
In conclusion, based on the meta-analyses we reviewed above, Damore seems to be correct that there are “population level differences in distributions" of traits that are likely to be relevant for understanding gender gaps at Google and other tech firms. The differences are much larger and more consistent for traits related to interest and enjoyment, rather than ability. This distinction between interest and ability is important because it may address one of the main fears raised by Damore’s critics: that the memo itself will cause Google employees to assume that women are less qualified, or less “suited" for tech jobs, and will therefore lead to more bias against women in tech jobs. But the empirical evidence we have reviewed should have the opposite effect. Population differences in interest may be part of the explanation for why there are fewer women in the applicant pool, but the women who choose to enter the pool are just as capable as the larger number of men in the pool. This conclusion does not deny that various forms of bias, harassment, and discouragement exist and contribute to outcome disparities, nor does it imply that the differences in interest are biologically fixed and cannot be changed in future generations.
Googles agerande har också lett till en ganska rolig protestkampanj:

En fallstudie i argumentationsfel: Roland Poirer Martinsson om glastaket

I denna krönika försöker filosofen (!) Roland Poirier Martinsson argumentera för påståendet "Glastaket finns inte". Här är ett av de mer påfallande argumentationsfelen:
Är det svårare för kvinnor [än för män] att nå topposter i USA? Inte alls. Inom näringslivet har få länder lika många ledande kvinnor.
Den första meningen är svårbegriplig om det inte specificeras en jämförelsegrupp. Eftersom texten handlar om glastaket torde den relevanta jämförelsegruppen vara män i USA. Argumentet som sedan anförs är en dock deskriptiv utsaga där USA jämförs med andra länder. Det faktum att USA i någon dimension (exempelvis jämställdhet) klarar sig bra jämfört med andra länder säger inget om hur det är ställt med den dimensionen inom USA.
Än mer anmärkningsvärda är de omedelbara argument Martinsson anför för sitt centrala påstående:
Glastaket finns inte. Theresa May är premiärminister i Storbritannien. Angela Merkel är Tysklands förbundskansler. Erna Solberg är Norges statsminister. I Danmark lämnade Helle Thorning-Schmidt nyss statsministerposten. Tre av fyra partiledare inom den borgerliga alliansen är kvinnor.
Här blir det snudd på komiskt, dels för att förekomsten av kvinnliga politiker med makt inte motsäger glastakets existens och dels för att M. i syfte att få en lista hoppar från landsledare till före detta landsledare till partiledare. Den med ett minimum av omvärldskunskaper vet att han räknar upp undantag i både historisk och geografisk bemärkelse, och därmed motbevisar sig själv.
Kan man göra en snäll tolkning av Martinssons krönika så att den blir mer korrekt? Ja, om man ger glastaket en definition som bygger på att bildsåråket tolkas bokstavligt, då räcker det en enda kvinna som blivit premiärminister eller motsvarande för att motbevisa glastakets existens. Även med den definitionen kvarstår dock det faktum att USAs president aldrig varit kvinna (även om M. skriver att han "tror" att Hillary gynnades av att vara kvinna).
Problemet är dock att det inte är på detta sätt termen glastak används. Den som vill argumentera mot ett fenomen bör inte först ge fenomenet en extrem tolkning för att det ska bli lättare att argumentera emot det.

Bonusmaterial: Den som vill läsa mer om glastak i politiken, kan exempelvis börja med detta wp av Olle Folke och Johanna Rickne.
Från Fortune.com: The 2016 Fortune 500 list, released on Monday, includes just 21 companies with women at the helm—compared to 24 last year and in 2014. Or, to look at it another way, women now hold a paltry 4.2% of CEO positions in America’s 500 biggest companies.