Visar poster taggade migration:

Bryan Caplans seriebok om fri invandring

Ekonomen Bryan Caplan är senast känd för The Case Against Education: Why the Education System Is a Waste of Time and Money och kanske mest känd för The Myth of the Rational Voter: Why Democracies Choose Bad Policies. Båda dessa böcker är härligt provocerande och välskrivna.
Hans senaste bok verkar minst lika intressant. Caplan har samarbetat med illustratören Zach Weinersmith och gett ut en seriebok som pläderar för öppna gränser. Jag finner både konceptet och ämnet högintressant.
Boken har fått hyfsat bra kritik. Så här skriver David R Henderson:
Caplan considers virtually every argument against open borders and demolishes each with a figurative Howitzer.
Henderson har dock viss kritik:
Caplan, to his credit, looks boldly at the strongest objection that immigration critic George Borjas, an economics professor at Harvard, has made. Borjas and his Harvard colleague Lawrence Katz reported in 2007 that in the long run increased immigration from Mexico had reduced the wages of native U.S. dropouts by 4.8 percent. That’s a small change. But it also leads to my one substantive criticism. The 4.8 percent number is the result of about 1 million legal immigrants a year and about 11 million illegal immigrants. What would the number look like with the tens of millions of new relatively unskilled immigrants who would likely come here in just a few years? It might be a bigger drop; it might even be an increase as U.S. dropouts find that their English-language skills give them a leg up. We simply don’t know.
Det amerikanska perspektivet är tydligt - och på många sätt informativt. Så här kommenterar Henderson Caplans diskussion av Friedmans klassiska påstående om invandring och välfärdsstat:
Even Milton Friedman, a strong advocate of economic freedom, stated, "You cannot simultaneously have free immigration and a welfare state." Caplan’s response to Friedman’s objection is one of the strongest parts of book. He admits that immigrants would be disproportionately low-income but points out that a large part of the federal government’s budget is for defense and it doesn’t cost more to defend a larger population in the United States than it costs to defend a smaller one. Taxing immigrants, therefore, lightens the fiscal burden for those of us who are already here. [...] He also proposes a keyhole solution that would cut the cost of immigration and is, in fact, already in force under the Welfare Reform Act of 1996: make even legal immigrants non-eligible for welfare for a certain length of time.
Även konceptet att göra en seriebok (med massor av fotnoter och källor) verkar gillas av de flesta. Ett exempel:


SNS-rapporten om RUT-avdraget och integrationen: Vad visar den egentligen?

Johanna Rickne har skrivit en intressant SNS-rapport som med hjälp av registerdata undersöker vilka som jobbar i företag berättigar till RUT-avdrag. Rapporten åberopas ofta som stöd för åsikten att RUT-avdraget inte främjar integrationen på det sätt som (eventuellt) förespeglades.
I sammanfattningen av rapporten står dock:
Majoriteten av de som är sysselsatta i rutsubventionerade företag, både som anställda och egenföretagare, är kvinnor. En stor andel av dem är utrikes födda och de allra flesta, över 98 procent, har svenskt personnummer.
Däremot konstateras också:
Däremot har bara 3,0–3,3 procent av kvinnorna flyktingbakgrund
Jag kanske minns diskussionen om RUT-avdraget felaktigt, men jag undrar om jobb för just flyktinginvandrare var ett centralt argument när RUT-avdraget infördes: Avdraget trädde ikraft 1 juli 2007. Integration och sysselsättning bland utlandsfödda diskuterades, men detta var långt före flyktingdebatten.
Enligt rapporten utgörs RUT-företagens anställda av invandrarkvinnor i mycket större utsträckning än lokalvård, hemtjänst, restaurang och privat sektor:

Ett annat argument som bygger på rapporten är att RUT-företagens anställda inte utmärker sig jämfört med restaurangbranschen, hemtjänsten och andra lokalvårdsföretag:
Rutnischade företag rekryterar till relativt stor del från svaga grupper på arbetsmarknaden, men utmärker sig inte i termer av att sysselsätta personer i ekonomiskt utanförskap, om man jämför med närliggande branscher
Inte heller detta faktum beskriver självklart ett misslyckande. Om RUT-sektorn har växt, torde efterfrågan på denna typ arbetskraft ha ökat även om andelarna inte skiljer sig nämnvärt. Det kontrafaktiska scenariot är svårt att veta, men det ter sig osannolikt att hela den sysselsättning som skapats inom RUT-företag annars skulle ha tillkommit inom lokalvård, hemtjänst och restaurang.
Någon uppgift om hur mycket branschen växt hittar jag inte i rapporten (bara att användandet av RUT-avdrag sexdubblades mellan 2008 och 20015, men det är ju lätt att mångdubblas från låga nivåer så det säger inte så mycket). Siffror från Almega tyder dock på en stark ökning av sysselsättningen i RUT-företag:
Som jag läser rapporten visar den att branschen utmärker sig genom att ha avsevärt högre andel invandrarkvinnor än jämförbara branscher, samtidigt som sysselsättningen har ökat på ett sätt som sannolikt inte skulle ha skett annars.

Uppdatering: Mikael Witterblad på SNS påpekar att ekonomen Anders Forslund var inne på liknande tankar när han kommenterade rapporten:

Om kultur, ekononomi, populism, mikrodata och lantissafari

Det skrivs många böcker och artiklar om varför folk utanför storstäderna röstar allt mer populistiskt och främlingsfientligt. Här är ytterligare en:
Det finns lite olika läger bland forskare och tyckare.
Vissa menar att förklaringen till ökad främlingsfientlighet, populism och proteströstande främst finns i globalisering, handel, nedskärningar, osäkra anställningar, inkomstskillnader och liknande ekonomiska faktorer.
Andra lyfter fram kulturella faktorer och en tämligen djupt rotad mänsklig tendens att vara skeptisk mot människor som är annorlunda.
Sirus Dehdari går igenom en hel del av forskningen i denna twittertråd men det finns mycket mer, bland annat denna studie av social tillit och etnisk hetereogenitet i svenska klassrum av Karl Loxbo:
This article scrutinises these different hypotheses by exploring the association between ethnic diversity and social trust among Swedish schoolchildren [...] the findings strongly supported the conflict hypothesis, while rejecting the contact hypothesis [...] The principal finding is that ethnic diversity in a classroom undermines social trust among native-born adolescents, whereas the effect is the exact opposite for minorities. In addition, social trust is only promoted if adolescents interact with members of their ethnic in-group.
Det finns stöd för kontakthypotesen, men lärdomen tycks vara att det ska vara ganska rejäla och gynnsamma kontakter för att tillit ska uppstå över enticitetsbarriärerna - såsom att göra militärtjänst tillsammans (källa: Finseraas m fl, kommande i JPubEc).
Mycket av denna forskning är synnerligen välgjord och baserad på mikrodata - men eftersom kontext verkar spela stor roll är det svårt att generalisera. Dessutom finns alltid risken att vi på grund av publiceringsbias (och av forskare anticiperad publiceringsbias) inte får läsa eller höra om de fall då det inte hände särskilt mycket med den studerade utfallsvariabeln.
Särskilt svårt är det att testa den hypotes som bland andra Amy Chua lanserat, att det är kombinationen av flera olika typer av hot som spelar roll. Så här skrev jag om hennes bok i Sydsvenskan:
När människor känner sig hotade söker de trygghet i grupper de identifierar sig med och som upplever samma hot. Andra grupper blir till fiender och syndabockar. Ju fler och starkare upplevda hot, desto mer grupptänkande. [...] Det finns många samhällsförändringar som kan uppfattas som hotfulla: Å ena sidan avindustrialisering, nedskärningar i offentlig sektor och ökade inkomstskillnader. Å andra sidan ökad invandring från andra kulturer. Lägg därtill vad som sannolikt också i Sverige uppfattas som allt striktare normer för när handlingar, uttalanden och skämt anses kränkande, sexistiska eller rasistiska.
Slutligen lanserar Margit Richert en metodmässigt intressant hypotes, nämligen att folk blir arga när storstädernas opinionsjournalister ger sig ut på "Lantissafari":
Stockholmarna åker plikttroget ut i spenaten och blir bjudna på mammas bullar och känner en vag olust över att inget är sig riktigt likt. De har rivit Sibylla! Sybehörsaffären är stängd! De små tätorter som strösslats över Sveriges glesbygd kan upplevas som skrämmande när man är van vid stadens larm och lyx och bekväma segregation. Sådant kan man behöva skriva av sig. Och det kan man väl unna folk. Men jag börjar bli en smula utmattad av att läsa deras historier.

Intressant artikel:

Intressant artikel:
Generous to all or ‘insiders only’? The relationship between welfare state generosity and immigrant welfare rights
Ur abstract:
Two sharply contrasting accounts exist for the relationships between welfare generosity and immigrant social rights. The dualization hypothesis argues that due to fiscal pressures and welfare chauvinism, generous welfare states are more likely to exclude immigrants from access to welfare benefits. The generosity hypothesis argues that on the contrary, in generous welfare states, an immigrant will be granted greater access to benefits for material, institutional and cultural reasons. Using newly collected data from the Immigration Policies in Comparison (IMPIC) project that covers 18 Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) states over 30 years (1980–2010) the two hypotheses are tested using pooled time series analyses.
Resultatet:
[...] generous welfare states are more likely to grant immigrants access to welfare benefits, and less generous welfare states are more likely to exclude immigrants from access.
Kommentar: 'Insiders' i rubriken syftar alltså inte på arbetsmarknaden. Som jag själv beskrivit tycks länder med generösa välfärdssystem också ofta ha konkurrensbegränsande institutioner på arbetsmarknaden.
Källa:
Römer, Friederike. 2017. "Generous to All or ‘Insiders Only’? The Relationship between Welfare State Generosity and Immigrant Welfare Rights." Journal of European Social Policy 27(2): 173–96. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0958928717696441 (April 30, 2019).

DN-kolumn om grupptänkande - källor, bakgrund och fördjupning

I dagens DN har jag en kolumn om människors benägenhet att dela in sig i grupper och vilka för- och nackdelar detta för med sig:
Ofta är det [...] både praktiskt och intressant att dela in människor i grupper. Vi gör det när vi redovisar statistik, när vi diskuterar politik och – inte minst – när vi skämtar. Så måste det få vara – men det finns också problem.
Människors benägenhet till grupptänkande skapar en farlig frestelse för alla som deltar i politik och samhällsdebatt. Det är lätt att få bekräftelse och genomslag genom att säga vad ens vänner tycker om att höra. [...] vanlig politisk journalistik tycks vara nästan synonymt med att dela upp människor i grupper och diskutera hur olika förslag "slår mot" exempelvis landsortsbor, ensamstående mammor eller arbetslösa.
Slutklämmmen:
Nästa gång du hamnar i en politisk diskussion, testa att resonera utifrån en princip om hur samhället borde vara organiserat i stället för att diskutera hur mycket olika grupper vinner eller förlorar. Det är varken lätt eller publikfriande, men det är långt ifrån omöjligt.
Källor, bakgrund och fördjupning:
Statistik om människors attityder till invandring finns här och här.
Forskningen som nämns i kolumnen är inom det som kallas Minimal Group Paradigm, med central forskning av bl a Henri Tajfel:
Tajfel, Henri, M. G. Billig, R. P. Bundy, and Claude Flament. 1971. "Social Categorization and Intergroup Behaviour." European Journal of Social Psychology 1(2): 149–78.
samt
Billig, Michael, and Henri Tajfel. 1973. "Social Categorization and Similarity in Intergroup Behaviour." European Journal of Social Psychology 3(1): 27–52.
Här är en av många sammanfattningar av denna forskning.
Forskningen beskrivs också av Liliana Mason i sin bok Uncivil agreement, som är mycket läsvärd.
I kolumnens början skriver jag att grupplojalitet (och människors xenofobiska tendenser) kan förklaras historiskt och sannolikt även evolutionärt. Här är en artikel i Science av Elizabeth Culotta som summerar bevis för en evoutionär förklaring.
Ur summary:
Racial prejudice apparently stems from deep evolutionary roots and a universal tendency to form coalitions and favor our own side. And yet what makes a "group" is mercurial: In experiments, people easily form coalitions based on meaningless traits or preferences—and then favor others in their "group." Researchers have explored these innate biases and begun to ask why such biases exist. What factors in our evolutionary past have shaped our coalitionary present—and what, if anything, can we do about it now?
En rimlig tolkning av detta är att vi är benägna att tänka i termer av ingrupp och utgrupp, men att dessa inte måste sammanfalla med uppdelningen i invandrare vs natives.
En spännande tes att fundera på är att människor ogillar olika för att det kräver mer energi att interagera med människor som är annorlunda, vilket i sin tur beror på att vi då måste tänka mer i varje situation snarare än att falla tillbaka på tumregler. Denna tanke har tillskrivits
Allport, G. W. (1954). The nature of prejudice. Oxford, England: Addison-Wesley.
Slutligen är även denna värd att kolla på
Brewer, M. B. (2001). Ingroup identification and intergroup conflict: When does ingroup love become outgroup hate? In R. D. Ashmore, L. Jussim, & D. Wilder (Eds.), Rutgers series on self and social identity; Vol. 3. Social identity, intergroup conflict, and conflict reduction (pp. 17-41). New York, NY, US: Oxford University Press.
Om den evolutionära förklaringen stämmer är det intressant att sätta detta i relation till den forskning som finns om kontakthypotesen, dvs tanken xenofobi minskar när människor faktiskt på något sätt kommer i kontakt med utgruppen. (Jag gjorde nyligen en liten survey på bloggen av ny forskning om just kontakthypotesen.)
I en artikel i Migration Studies om xenofobi på regionnivå inom EU visar Markaki & Longhi följande:
... regions with a higher percentage of immigrants born outside the EU and a higher unemployment rate among the immigrant population show a higher probability that natives express negative attitudes to immigration. Regions with a higher unemployment rate among natives however, show less pronounced anti-immigrant attitudes
En tänkbar tolkning av detta är att en högre arbetslöshet bland invandrare gör det lättare att betrakta dessa som en utgrupp.
Det är värt att än en gång påminna om den studie i APSR som visar att Trumps retorik kring Araber och Muslimer tycks ha lett till att dessa grupper drar sig undan från offentligheten. Bland annat visas att
Shared locations on Twitter dropped approximately 10 to 20% among users with Arabic-sounding names after major campaign and election events.
Till sist: Slutlämmen i artkeln kan ses som en plädering för Buchanans generalitetsprincip i Politics by principle, not by interest.

Uppdatering:
Jag har mött en viss (och fullt begriplig) skepsis mot studier i socialpsykologi från 1970-talet. Tendenserna till grupplojalitet har dock bekräftats många gånger även i nyare studier. Här är två highlights från Weisel & Böhm (2015):
• Enmity matters only for help avoidance, except when conflict is morality-based.
• The stronger the enmity, the more people chose to avoid helping the outgroup.
Här skriver Niclas Berggren om en ny studie med följande slutsats:
[the results] increases our confidence that the preference for competing aggressively when deciding in a group is a deeply rooted and generalizable behavioral response.