Visar poster taggade tillit:

Social tillit i Grekland under finanskrisen

I en ny artikel i Social Indicators Research har olika typer av tillit i Grekland studerats under finanskrisen. Resultaten visar (än en gång) att tillit till människor i allmänhet är något väldigt annorlunda än tillit till specifika institutioner: Den mellanmänskliga tilliten i Grekland föll inte alls under krisen.
Ur abstract
The results reveal that the level of trust people show towards political and impartial institutions decreased substantially in Greece. Surprisingly, however, interpersonal social trust did not collapse; rather, it remained stable or even slightly increased concurrently with the notable decrease in political trust. This suggests that during an economic crisis, people do not deterministically lose their trust in other individuals; instead, in the Greek case they appear to lean on each other when both political and impartial institutions fail.
Källa:
Ervasti, Heikki, Antti Kouvo, and Takis Venetoklis. 2019. "Social and Institutional Trust in Times of Crisis: Greece, 2002–2011." Social Indicators Research 141(3): 1207–31. http://link.springer.com/10.1007/s11205-018-1862-y (April 25, 2019).

Bilder och video från Stora Tillväxtdagen i Malmö

Den 6 november föreläste jag om tillit på Stora Tillväxtdagen som ordnas av Tillväxtverket, denna gång förlagd till Studio i Malmö.
Bilder finns som vanligt på Slideshare.
Föreläsningen kan även ses på youtube och produktionen är proffsigare än jag är van vid, eftersom man klipper mellan föreläsningen och presentationen så att det blir någorlunda begripligt.

Social tillit och rättsstatens kvalitet korrelerar med både färre miserabla och fler lyckliga

I artikeln How Do Institutions Affect Happiness and Misery? A Tale of Two Tails (av Christian Bjørnskov and Tsai Ming-Chang i Comparative sociology från 2015) undersöks fördelningen av lycka och lidande i olika typer av länder. Deras huvudresultat är att länder med hög kvalitet på rättsstaten och hög social tillit tenderar att ha både fler lyckliga och färre miserabla, till skillnad från landsegenskaper som demokrati, religiositet och valdeltagande.
Abstract:
We generalize the discussion of the relevant determinants of happiness by asking the question if the same factors, more specifically the same institutional factors, affect happiness and misery. Focusing on five formal and informal factors and applying a combined approach to estimating happiness in four categories – misery, moderately dissatisfied, moderately satisfied, and happy – allows us to estimate if factors shift or skew the distribution of subjective wellbeing. We find that legal quality and social trust shift the distribution, i.e. a smaller proportion of people in misery and a larger proportion of people with happiness; in contrast, democracy, religiosity, and voter turnout affect a certain tail of the distribution of wellbeing rather than influence both the happy and the unhappy at the same time.

Hur utvecklas socialt kapital i världen som helhet?

Socialt kapital brukar delas upp i bridging och bonding och anses säga något om graden av sammanhållning och tillit i ett samhälle. Själv har jag alltid varit skeptisk till att mäta socialt kapital genom att blanda frågor om allt möjligt intressant i ett enda mått - men så sker likväl ganska ofta. Icke desto mindre är det spännande att fundera på hur socialt kapital utvecklas över tiden i olika länder och i världen som helhet.
I Legatuminstitutets prosperity-index mäts socialt kapital med frågor om följande:
perceived level of opportunity to make friends, ability to count on family/friends for help, frequency of helping strangers, frequency of giving informal financial help, perceived level of respect, frequency of donations to charity, frequency of volunteering, frequency of voicing opinion to a public official, voter turnout confidence in local police force
Intressant nog är det bara i nordamerika som trenden för socialt kapital varit tydligt negativ de senaste 10 åren, och den stigande trenden är starkast i de länder där nivån varit lägst.
Källa och ytterligare info: Legatum institute

Två intressanta artiklar i senaste Kyklos

Senaste numret av Kyklos innehåller flera särskilt intressanta artiklar. Här är en vars resultat inte är särskilt upplyftande för den så kallade kontakthypotesen:
Brunner, Beatrice, and Andreas Kuhn. 2018. "Immigration, Cultural Distance and Natives’ Attitudes Towards Immigrants: Evidence from Swiss Voting Results." Kyklos 71(1): 28–58.
Det viktigaste ur abstract:
  • combine community-level outcomes of 27 votes about immigration issues in Switzerland with census data to estimate the effect of immigration on natives' attitudes towards immigrants.
  • categorize immigrants into two groups according to the cultural values and beliefs of their country of origin
  • find that the share of culturally different immigrants is a significant and sizable determinant of anti-immigration votes, while the presence of culturally similar immigrants does not affect natives' voting behavior at all
  • the share of right-wing votes in favor of the Swiss People's Party appears to be more elastic with respect to the share of culturally different immigrants than natives' attitudes themselves, suggesting that the party has gained a disproportionate vote share from attitudinal changes caused by immigrant inflows.
En annan artikel i Kyklos ger ytterligare stöd för en av mina mest citerade artiklar (tillsammans med Christian Bjørnskov, lustigt nog också den i Kyklos)
Camussi, Silvia, Anna Laura Mancini, and Pietro Tommasino. 2018. "Does Trust Influence Social Expenditures? Evidence from Local Governments." Kyklos 71(1): 59–85.
Hela abstract:
We document that trust has a positive impact on the generosity of welfare spending. Our analysis relies on a unique dataset including detailed budgetary data of more than 2,000 Italian municipalities. Compared with previous contributions based on cross-country data, our approach reduces the risk of omitted variable bias and measurement errors. Furthermore, drawing on Italy's rich political history, we are able to use an instrumental variables strategy that addresses the possible endogeneity of trust.
SUrvey med stöd för contact-hypothesis: Paluck et al 2018 (i pdf)

highlight [page 7]: ‘eory and evidence con?rm that complementarities between groups, in particular, boost support for cooperation across group lines (Alesina and La Ferrara 2005; Jedwab, Johnson, and Koyama 2017; Larson 2017).

A rare study of the legacy of tolerance is that conducted by Saumitra Jha (2013), who argues that economic complementarities between Hindus and Muslims in medieval South Asia support positive inter-ethnic relations through today
highlight [page 42]: Alesina, Alberto, and Eliana La Ferrara. 2005. "Ethnic Diversity and Economic Performance." Journal of Economic Literature 43:762–800.
highlight [page 43]: Barnhardt, Sharon. 2009. "Near and Dear? Evaluating the Impact of Neighbor Diversity on InterReligious A‹itudes
highlight [page 44]: Burns, Justine, Lucia Corno, and Eliana La Ferrara. 2015. "Interaction, Prejudice and Performance: Evidence from South Africa
highlight [page 46]: Eller, Anja, and Dominic Abrams. 2004. "Come Together: Longitudinal Comparisons of Pe‹igrew’s Reformulated Intergroup Contact Model and the Common Ingroup Identity Model in AngloFrench and Mexican-American Contexts." European Journal of Social Psychology 34 (3): 22956.
highlight [page 46]: Greif, Avner. 1996. "Cultural Beliefs and the Organization of Society." Journal of Political Economy 102 (5): 912–50.
highlight [page 47]: Jedwab, Remi, Noel D. Johnson, and Mark Koyama. 2017. "Negative Shocks and Mass Persecutions: Evidence from the Black Death."
highlight [page 48]: Larson, Jennifer M. 2017. "Networks and Interethnic Cooperation." Journal of Politics 79 (2).
highlight [page 48]: Levin, Shana, Cole‹e van Laar, and Jim Sidanius. 2003. "‘e E?ects of Ingroup and Outgroup Friendships on Ethnic A‹itudes in College: a Longitudinal Study." Group Processes & Intergroup Relations 6 (1): 76–92.
highlight [page 51]: Pe‹igrew, ‘omas F., and Linda R. Tropp. 2006. "A Meta-Analytic Test of Intergroup Contact ‘eory." Journal of Personality and Social Psychology 90 (5): 751–83.
highlight [page 51]: Scacco, Alexandra, and Shana S. Warren. 2018. "Can Social Contact Reduce Prejudice and Discrim-