Visar poster taggade tillit:

Faller tilliten i Sverige, och beror det i så fall på att vi avskaffat värnplikten?

Lars Trägårdh är intervjuad av SVT som en del av projektet Sverige möts. Första meningen i ingressen lyder:
Tilliten till institutioner och till våra medmänniskor har minskat och skillnaderna mellan olika områden och delar av landet har ökat.
Senare i artikeln får Trägårdh uttala sig om orsakerna:
Lars Trägårdh nämner också uppluckringen av tre institutioner, som historiskt skapat social sammanhållning.
– Den ena var den allmänna folkskolan, som var en plats där man fick mötas, lära sig ett gemensamt språk och en gemensam verklighetsbild. Den andra var lumpen, där unga män fick mötas över klassgränserna. Och sen hade vi media. Vi hade ett gemensamt media, inte minst då public service, som vi kallar det idag. Alla de här tre institutionerna har under senare år blivit avskaffade eller pluraliserade på olika sätt. Och vi har inga ersättningsinstitutioner som konkret kan få folk att mötas, säger han.
Jag finner detta problematiskt av två skäl:
  1. Tilliten till medmänniskor och institutioner uppvisar inte någon fallande trend
  2. Trägårdhs funderingar kring orsakerna till den påstått fallande sociala sammanhållningen tycks vara spekulationer som saknar forskningsstöd och delvis faktiskt motsägs av forskning.
Först, tilliten.
Den mellanmänskliga tilliten mäts årligen i Sverige av SOM-institutet. Ur den senaste rapporten:
Som sociologen Jan Mewes påpekat finns många andra källor för social tillit som alla visar samma sak:
Jan har också gjort ett diagram som visar hur det ser ut om man använder European Values Studies:
Så här ser det ut i den rapport Trägårdh själv hänvisar till och varit med om att ta fram:
Intressant nog skriver de i rapporten följande:
Att tilliten är sårbar tycks också vara en uppfattning som de flesta har, detta trots att den generella tilliten genomsnittligt är stabil och till och med svagt uppåtgående, något vi ser när vi ställer frågan om man tror att tilliten i Sverige är på väg upp eller ner. Endast kring 2 procent gissar rätt på denna fråga medan majoriteten tror att tilliten är på väg ner. (sid 16)
Varifrån kommer då påståendet att tilliten minskar? Jo, i rapporten redovisas även något de kallar lokalsamhällestillit, som är tilliten till människor som bor i samma område. Denna minskar i de flesta av de studerade kommunerna:
Något författarna emellertid inte diskuterar är att grafen ovan inte alls visar att lokalsamhällestilliten faller i Sverige. Notera att tilliten ökar i större kommuner (ffa Malmö, men även Halmstad och Umeå) och minskar i relativt små kommuner. Något befolkningsviktat totalmått ges inte i rapporten, ej heller diskuteras effekten av att tätorter och städer tenderar att växa befolkningsmässigt medan mindre kommuner ofta minskar. Det är svårt att begripa varför de bara redovisar lokalsamhällestilliten på detta sätt.
När det gäller tillitens utveckling över tid visar alltså Trägårdh inte att den faller. Ändå tycks han ofta fundera över förklaringar till att den faller, även om det ska sägas att artikeln nu glider över till att tala om sammanhållningen i samhället.

Konsekvenser av värnplikt
Några studier av effekten av folkskola och public service på sammanhållningen i samhället känner jag inte till. När det gäller effekten av värnplikt finns det däremot en hel del forskning, även välgjord sådan på svenska data.
Ur abstract till artikeln "The Causal Effect of Military Conscription on Crime" av Hjalmarsson och Lindquist (2016, 2019)
We study the causal effect of mandatory military conscription in Sweden on the criminal behaviour of men born in the 1970s. We find that military service significantly increases post-service crime (overall and across multiple crime categories) between the ages of 23 and 30. These results are driven primarily by young men who come from low socioeconomic status households and those with pre-service criminal histories, despite evidence of a contemporaneous incapacitation effect of service for the latter group. Much of this crime-inducing effect can be attributed to negative peer effects experienced during service. Worse post-service labour market outcomes may also matter.
Studien har funnits som working paper i flera år och publicerades i våras i The Economic Journal.
På danska data har Bingley med flera (med hjälp av Danmarks draft lottery) identifierat en negativ effekt på inkomsten. I Danmark tycks dock effekten drivas av en negativ effekt för högbegåvade:
We exploit the Danish draft lottery to estimate the causal effect of military service on labor earnings of young men across the cognitive ability distribution. We find that high ability men who are induced to serve face a 7 percent earnings penalty, whereas low ability men face none. Educational career disruption is an important channel.
Sedan tidigare finns länderjämförande forskning som konstaterat att det är svårt att hitta stöd för tanken att värnplikten skapar sammanhållning. Sun m fl (2007) skriver
"Compared to countries with no conscription, countries with full conscription tend to be associated with higher homicide rates." (s 610, Sun et al. 2007)
Således: Studier av värnplikten i Sverige och Danmark tyder alltså på att den orsakat högre brottslighet och lägre inkomster. Möjligen kan den ändå sägas främja sammanhållningen i samhället, men den som hävdar detta borde nog förklara vad som avses med sammanhållning och ge belägg för att den främjas av värnplikt.

Källor:
Sun, Ivan Y., Hung En Sung, and Doris C. Chu. 2007. "Collateral Gains from the Military? A Cross-National Analysis of the Armed Forces-Crime Relationship." International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology 51(5): 599–614.
Hjalmarsson, R. och Lindquist, M. 2016. The Causal Effect of Military Conscription on Crime and the Labor Market. Working Papers in Economics No 645, Department of Economics, University of Gothenburg. Senare publicerad i The Economic Journal.
Bingley, P., Lundborg, P. och Vincent Lyk-Jensen, S. 2014. Opportunity Cost and the Incidence of a Draft Lottery. Working Paper 2014:10, Department of Economics, Lund University. Under utgivning i Journal of Labor Economics.

Uppdatering:
Även påståendet att tilliten till institutioner faller är fel. Som mäter även detta - här finns diagram. Exempel:


Om kultur, ekononomi, populism, mikrodata och lantissafari

Det skrivs många böcker och artiklar om varför folk utanför storstäderna röstar allt mer populistiskt och främlingsfientligt. Här är ytterligare en:
Det finns lite olika läger bland forskare och tyckare.
Vissa menar att förklaringen till ökad främlingsfientlighet, populism och proteströstande främst finns i globalisering, handel, nedskärningar, osäkra anställningar, inkomstskillnader och liknande ekonomiska faktorer.
Andra lyfter fram kulturella faktorer och en tämligen djupt rotad mänsklig tendens att vara skeptisk mot människor som är annorlunda.
Sirus Dehdari går igenom en hel del av forskningen i denna twittertråd men det finns mycket mer, bland annat denna studie av social tillit och etnisk hetereogenitet i svenska klassrum av Karl Loxbo:
This article scrutinises these different hypotheses by exploring the association between ethnic diversity and social trust among Swedish schoolchildren [...] the findings strongly supported the conflict hypothesis, while rejecting the contact hypothesis [...] The principal finding is that ethnic diversity in a classroom undermines social trust among native-born adolescents, whereas the effect is the exact opposite for minorities. In addition, social trust is only promoted if adolescents interact with members of their ethnic in-group.
Det finns stöd för kontakthypotesen, men lärdomen tycks vara att det ska vara ganska rejäla och gynnsamma kontakter för att tillit ska uppstå över enticitetsbarriärerna - såsom att göra militärtjänst tillsammans (källa: Finseraas m fl, kommande i JPubEc).
Mycket av denna forskning är synnerligen välgjord och baserad på mikrodata - men eftersom kontext verkar spela stor roll är det svårt att generalisera. Dessutom finns alltid risken att vi på grund av publiceringsbias (och av forskare anticiperad publiceringsbias) inte får läsa eller höra om de fall då det inte hände särskilt mycket med den studerade utfallsvariabeln.
Särskilt svårt är det att testa den hypotes som bland andra Amy Chua lanserat, att det är kombinationen av flera olika typer av hot som spelar roll. Så här skrev jag om hennes bok i Sydsvenskan:
När människor känner sig hotade söker de trygghet i grupper de identifierar sig med och som upplever samma hot. Andra grupper blir till fiender och syndabockar. Ju fler och starkare upplevda hot, desto mer grupptänkande. [...] Det finns många samhällsförändringar som kan uppfattas som hotfulla: Å ena sidan avindustrialisering, nedskärningar i offentlig sektor och ökade inkomstskillnader. Å andra sidan ökad invandring från andra kulturer. Lägg därtill vad som sannolikt också i Sverige uppfattas som allt striktare normer för när handlingar, uttalanden och skämt anses kränkande, sexistiska eller rasistiska.
Slutligen lanserar Margit Richert en metodmässigt intressant hypotes, nämligen att folk blir arga när storstädernas opinionsjournalister ger sig ut på "Lantissafari":
Stockholmarna åker plikttroget ut i spenaten och blir bjudna på mammas bullar och känner en vag olust över att inget är sig riktigt likt. De har rivit Sibylla! Sybehörsaffären är stängd! De små tätorter som strösslats över Sveriges glesbygd kan upplevas som skrämmande när man är van vid stadens larm och lyx och bekväma segregation. Sådant kan man behöva skriva av sig. Och det kan man väl unna folk. Men jag börjar bli en smula utmattad av att läsa deras historier.

Social tillit i Grekland under finanskrisen

I en ny artikel i Social Indicators Research har olika typer av tillit i Grekland studerats under finanskrisen. Resultaten visar (än en gång) att tillit till människor i allmänhet är något väldigt annorlunda än tillit till specifika institutioner: Den mellanmänskliga tilliten i Grekland föll inte alls under krisen.
Ur abstract
The results reveal that the level of trust people show towards political and impartial institutions decreased substantially in Greece. Surprisingly, however, interpersonal social trust did not collapse; rather, it remained stable or even slightly increased concurrently with the notable decrease in political trust. This suggests that during an economic crisis, people do not deterministically lose their trust in other individuals; instead, in the Greek case they appear to lean on each other when both political and impartial institutions fail.
Källa:
Ervasti, Heikki, Antti Kouvo, and Takis Venetoklis. 2019. "Social and Institutional Trust in Times of Crisis: Greece, 2002–2011." Social Indicators Research 141(3): 1207–31. http://link.springer.com/10.1007/s11205-018-1862-y (April 25, 2019).

Bilder och video från Stora Tillväxtdagen i Malmö

Den 6 november föreläste jag om tillit på Stora Tillväxtdagen som ordnas av Tillväxtverket, denna gång förlagd till Studio i Malmö.
Bilder finns som vanligt på Slideshare.
Föreläsningen kan även ses på youtube och produktionen är proffsigare än jag är van vid, eftersom man klipper mellan föreläsningen och presentationen så att det blir någorlunda begripligt.

Social tillit och rättsstatens kvalitet korrelerar med både färre miserabla och fler lyckliga

I artikeln How Do Institutions Affect Happiness and Misery? A Tale of Two Tails (av Christian Bjørnskov and Tsai Ming-Chang i Comparative sociology från 2015) undersöks fördelningen av lycka och lidande i olika typer av länder. Deras huvudresultat är att länder med hög kvalitet på rättsstaten och hög social tillit tenderar att ha både fler lyckliga och färre miserabla, till skillnad från landsegenskaper som demokrati, religiositet och valdeltagande.
Abstract:
We generalize the discussion of the relevant determinants of happiness by asking the question if the same factors, more specifically the same institutional factors, affect happiness and misery. Focusing on five formal and informal factors and applying a combined approach to estimating happiness in four categories – misery, moderately dissatisfied, moderately satisfied, and happy – allows us to estimate if factors shift or skew the distribution of subjective wellbeing. We find that legal quality and social trust shift the distribution, i.e. a smaller proportion of people in misery and a larger proportion of people with happiness; in contrast, democracy, religiosity, and voter turnout affect a certain tail of the distribution of wellbeing rather than influence both the happy and the unhappy at the same time.