Visar poster taggade tillit:

Bilder och video från Stora Tillväxtdagen i Malmö

Den 6 november föreläste jag om tillit på Stora Tillväxtdagen som ordnas av Tillväxtverket, denna gång förlagd till Studio i Malmö.
Bilder finns som vanligt på Slideshare.
Föreläsningen kan även ses på youtube och produktionen är proffsigare än jag är van vid, eftersom man klipper mellan föreläsningen och presentationen så att det blir någorlunda begripligt.

Social tillit och rättsstatens kvalitet korrelerar med både färre miserabla och fler lyckliga

I artikeln How Do Institutions Affect Happiness and Misery? A Tale of Two Tails (av Christian Bjørnskov and Tsai Ming-Chang i Comparative sociology från 2015) undersöks fördelningen av lycka och lidande i olika typer av länder. Deras huvudresultat är att länder med hög kvalitet på rättsstaten och hög social tillit tenderar att ha både fler lyckliga och färre miserabla, till skillnad från landsegenskaper som demokrati, religiositet och valdeltagande.
Abstract:
We generalize the discussion of the relevant determinants of happiness by asking the question if the same factors, more specifically the same institutional factors, affect happiness and misery. Focusing on five formal and informal factors and applying a combined approach to estimating happiness in four categories – misery, moderately dissatisfied, moderately satisfied, and happy – allows us to estimate if factors shift or skew the distribution of subjective wellbeing. We find that legal quality and social trust shift the distribution, i.e. a smaller proportion of people in misery and a larger proportion of people with happiness; in contrast, democracy, religiosity, and voter turnout affect a certain tail of the distribution of wellbeing rather than influence both the happy and the unhappy at the same time.

Hur utvecklas socialt kapital i världen som helhet?

Socialt kapital brukar delas upp i bridging och bonding och anses säga något om graden av sammanhållning och tillit i ett samhälle. Själv har jag alltid varit skeptisk till att mäta socialt kapital genom att blanda frågor om allt möjligt intressant i ett enda mått - men så sker likväl ganska ofta. Icke desto mindre är det spännande att fundera på hur socialt kapital utvecklas över tiden i olika länder och i världen som helhet.
I Legatuminstitutets prosperity-index mäts socialt kapital med frågor om följande:
perceived level of opportunity to make friends, ability to count on family/friends for help, frequency of helping strangers, frequency of giving informal financial help, perceived level of respect, frequency of donations to charity, frequency of volunteering, frequency of voicing opinion to a public official, voter turnout confidence in local police force
Intressant nog är det bara i nordamerika som trenden för socialt kapital varit tydligt negativ de senaste 10 åren, och den stigande trenden är starkast i de länder där nivån varit lägst.
Källa och ytterligare info: Legatum institute

Två intressanta artiklar i senaste Kyklos

Senaste numret av Kyklos innehåller flera särskilt intressanta artiklar. Här är en vars resultat inte är särskilt upplyftande för den så kallade kontakthypotesen:
Brunner, Beatrice, and Andreas Kuhn. 2018. “Immigration, Cultural Distance and Natives’ Attitudes Towards Immigrants: Evidence from Swiss Voting Results." Kyklos 71(1): 28–58.
Det viktigaste ur abstract:
  • combine community-level outcomes of 27 votes about immigration issues in Switzerland with census data to estimate the effect of immigration on natives' attitudes towards immigrants.
  • categorize immigrants into two groups according to the cultural values and beliefs of their country of origin
  • find that the share of culturally different immigrants is a significant and sizable determinant of anti-immigration votes, while the presence of culturally similar immigrants does not affect natives' voting behavior at all
  • the share of right-wing votes in favor of the Swiss People's Party appears to be more elastic with respect to the share of culturally different immigrants than natives' attitudes themselves, suggesting that the party has gained a disproportionate vote share from attitudinal changes caused by immigrant inflows.
En annan artikel i Kyklos ger ytterligare stöd för en av mina mest citerade artiklar (tillsammans med Christian Bjørnskov, lustigt nog också den i Kyklos)
Camussi, Silvia, Anna Laura Mancini, and Pietro Tommasino. 2018. “Does Trust Influence Social Expenditures? Evidence from Local Governments." Kyklos 71(1): 59–85.
Hela abstract:
We document that trust has a positive impact on the generosity of welfare spending. Our analysis relies on a unique dataset including detailed budgetary data of more than 2,000 Italian municipalities. Compared with previous contributions based on cross-country data, our approach reduces the risk of omitted variable bias and measurement errors. Furthermore, drawing on Italy's rich political history, we are able to use an instrumental variables strategy that addresses the possible endogeneity of trust.

Ann Heberlein, den svenska tilliten och en olycksalig rubrik i Forskning och Framsteg

Isobel Hadley-Kamptz har skrivit Ann Heberleins bok "Den banala godheten" i Expressen. Följande stycke fångade mitt intresse:
I kapitlet om tillit påstår till exempel Heberlein att tilliten minskar i Sverige, och hänvisar till SOM-institutet. I den rapport från SOM-institutet som refereras (som givits fel årtal, men sådant händer) påstås dock motsatsen: "Över tid har mycket lite hänt. Stabiliteten är stor /.../Andelen höglitare i SOM-undersökningen 2014 är den högsta som uppmätts (61 procent)."
Som jag skrivit många gånger tidigare (exempelvis här) har Isobel rätt om vad SOM-mätningarna säger om tilliten (det är mellanmänsklig tillit saken gäller, dvs människors tendens att lita på folk i allmänhet). Bortfallsproblematiken kan såklart diskuteras - men då Heberlein väljer att hänvisa till SOM-institutets mätningar, och ändå skriver motsatsen, blev jag nyfiken på vad som förklarar detta fel: Heberlein skriver såklart inte medvetet motsatsen till vad som faktiskt står i den källa hon anger.
En ledtråd ges av Heberlein själv på facebook (varför alltfler samhällsdebattörer väljer att föra debatten i en sluten, kommersiell tjänst är en fråga att fundera kring i ett senare skede):
Här finns en hel del att kommentera:
1.Det är oklart om Heberlein läst SOM-institutets rapporter eller bara läst om dem i Forskning och Framsteg.
2.Generellt sett är det INTE så att det som står i fotnoter är mindre viktigt, eller att IHK bitit sig fast i någon oväsentlig liten detalj. Tillitens utveckling över tid är en central fråga.
3.Varken hora eller kuvad som H hänvisar till är en tvärsnittsundersökning och beskriver således läget när undersökningen gjordes, men kan inte säga huruvida tilliten ökar eller minskar över tid. Undersökningarna från Aftonbladet och Ipsos handlar om annat.
4.Forskning och Framsteg har tidigare skrivit om tillit under den felaktiga rubriken "Sveriges unika tillit sjunker" på basis av ett diagram med data från World Values Survey där y-axeln brutits på ett lite lurigt sätt:

Den som själv plockar fram data från WVS får följande bild:

SOM-mätningarna som H. alltså hänvisar till, och som till skillnad från WVS mäter årligen, ger följande bild:
Uppdatering: